4.1 Viktigt att förstå de vanligaste sparformerna

Vad gäller de vanligaste sparformerna är det främst viktigt att du förstår vilka de mest väsentliga likheterna och skillnaderna mellan dem är. Det är grundläggande för riktigt god aktiekunskap att du sätter dig in i de olika sparformerna, därigenom får du även en utökad förmåga att utvärdera olika investeringsmöjligheter.

4.2 Att välja rätt sparform

De flesta av oss är mycket noggranna när vi väljer nya skor. Vi undersöker och prövar många olika modeller – allt för att det ska bli så behagligt och trivsamt som möjligt att gå i dem. Lika viktigt är det att välja sparform för dina besparingar. Det finns en mängd olika valmöjligheter. Du kan till exempel placera pengarna i enskilda aktier, aktiefonder, räntefonder, blandfonder, obligationer, aktieindexobligationer, optioner, konvertibler eller helt enkelt sätta in dina besparingar på ett bankkonto. Det är lätt att tappa lusten redan när man ska göra detta val. Vem orkar väl sätta sig in i alla de broschyrer och papper som banker och andra institut öser över oss?

4.2.1 Valet enkelt med rätt bakgrundskunskaper

Valet är betydligt enklare än det kan förefalla vid första anblick. Åtminstone om du först skaffar dig rätt bakgrundkunskaper. Sådana kunskaper kommer du att tillgodogöra dig i just denna kurs. Med goda kunskaper om de olika sparformerna handlar valet sedan bara om ett fåtal frågor som du måste ta ställning till:

- Vad är målet med mitt sparande? 
- Vad ska pengarna användas till? 
- När behöver jag pengarna? 
- Är jag beredd att förlora pengarna jag satsar? Helt eller delvis? Hur beroende är jag av dem? 
- Hur mycket tid vill (och kan) jag lägga ned på att följa upp mitt sparande?

4.3 Två huvudgrupper

De olika sparformerna kan delas in i två huvudgrupper, nämligen aktieplaceringar (se 4.4 Värdepapper) och räntebärande placeringar (se 4.5 Räntebärande placeringar - 4.8 Blankning). Därutöver förekommer det ett stort urval av blandningar mellan dessa (se 4.9 Blandformer).

TIPS! Om du har bestämt dig för att spara i aktier men inte vill lägga ned mer än ytterst lite tid på ditt aktiesparande ska du tveklöst välja att placera pengarna i fonder. Dessa tar hand om dina pengar och investerar dem i aktier åt dig. Men om du är intresserad av att själv styra aktievalen och samtidigt kan tänka dig att lägga mer tid på att välja ut och följa upp placeringarna så kan du med fördel placera åtminstone en del av pengarna direkt i aktier efter eget huvud.

VARNING! Om du är beroende av att inom kort kunna ta ut sparpengarna igen bör du inte placera i aktier över huvud taget. Detta eftersom du inte har någon som helst garanti för att du varken i morgon eller längre fram kan få tillbaka alla de pengar du investerar i aktier i dag. Detta gäller oavsett om du köper enskilda aktier eller placerar pengarna i en aktiefond. Måste du ha dina pengar inom kort är sparande på vanligt bankkonto det bästa alternativet. Pengar som du måste ha i morgon ska du aldrig placera i aktier eller aktierelaterade värdepapper! Detta gäller även om du sparar på några års sikt. För pengar som placeras på aktiemarknaden krävs en mycket lång placeringshorisont, helst minst fem år.

4.4 Värdepapper

Värdepapper är dokument eller handlingar som ger innehavaren en viss rättighet; de kan vanligtvis omvandlas till pengar. Ibland benämns de bara papper och är i dag ofta elektroniskt registrerade hos VPC (Värdepapperscentralen), det kan till exempel röra sig om aktier i bolagen på Stockholmsbörsen. Det egentliga dokumentet eller den egentliga handlingen som utgör bevis på ägandet utfärdas inte för elektroniskt registrerade värdepapper.

4.4.1 VPC

Värdepapperscentralen AB tillhandahåller olika typer av tjänster för värdepappersmarknaden, bland annat förestår VPC ett centralt register över ägare av värdepapper i bolag och organisationer som är anslutna till VPC. Det har även hand om till exempel utbetalning av aktieutdelningar från de anslutna bolagen.

Bolagen på Stockholmsbörsen är anslutna till VPC. Ägarbyten registreras av bankerna direkt i VPC:s system. VPC hanterar även andra aktierelaterade värdepapper, som till exempel teckningsrätter och även räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer. VPC:s verksamhet övervakas av Finansinspektionen.

4.5 Räntebärande placeringar

Den andra huvudgruppen av sparformer är räntebärande placeringar. Exempel på räntebärande värdepapper är statsobligationer och statsskuldsväxlar.

4.5.1 Obligationer

Obligationer är exempel på vanligt förekommande räntebärande värdepapper. De ges till exempel ut av staten (i form av statsobligationer), kommuner, bostadslåneinstitut, banker eller andra företag och har en löptid på över ett år (oftast två till tio år).

Med löptid avses obligationens giltighetstid. Köparen av en obligation lånar helt enkelt ut pengar till den som givit ut obligationen, den så kallade emittenten. För detta erhåller innehavaren av obligationen en ränta och vid löptidens slut kan obligationen lösas in mot en i förväg fastställd summa pengar, det så kallade nominella beloppet.

4.5.2 Statsskuldsväxlar

Statsskuldväxlar är kortfristiga räntebärande värdepapper med en löptid kortare än ett år som ges ut av staten. Sådana värdepapper förekommer med löptider på 30, 60, 90, 180 eller 360 dagar men endast i mycket höga valörer, som regel 1, 5, 10, 50 respektive 100 miljoner kronor. Därför är det ovanligt att privatpersoner placerar pengar direkt i statsskuldväxlar. Olika institutioner, till exempel fonder med ränteplaceringar, placerar dock mycket stora belopp i statsskuldväxlar.

Pengar investerade i obligationer och statsskuldväxlar ger alltså en viss ränta ungefär på samma sätt som pengar på banken. Dock är den ränta som dessa räntebärande värdepapper ger historiskt avsevärt bättre än bankräntan.

TIPS! Ett sätt att placera i räntebärande värdepapper utan att själv sköta placeringarna är att placera i räntefonder.

4.5.3 Räntan

Statsskuldväxlar emitteras till ett belopp som understiger det nominella värdet. På så sätt innebär de en viss ränta för innehavaren. För obligationer är räntan som regel fast under hela obligationens löptid, till skillnad från rörlig ränta.

Utbetalningen av räntan kan ske på två olika sätt:

1. En eller två gånger per år betalas en så kallad kupong ut. Det är en räntebetalning till ägaren av obligationen. En sådan ränta kallas kupongränta och obligationen kallas då kupongobligation.
2. Räntan betalas ut i sin helhet när obligationen nått sin slutdag. Sådana obligationer kallas nollkupongare.

TIPS! Det faktum att räntan på nollkupongare i sin helhet betalas ut när obligationen nått sin slutdag, innebär en skattemässig fördel jämfört med en vanlig obligation. Detta eftersom skatten därigenom skjuts på framtiden. Räntan på en nollkupongare utgörs av skillnaden mellan det pris som emittenten säljer den för och det pris som emittenten betalar ut när den löses in på slutdagen. En nollkupongsköpare som på förhand bestämmer sig för att behålla sin obligation ända till slutdagen (även kallat lösendagen) vet därmed redan från början vad räntan på obligationen blir.

Notera att det även finns ett tredje sätt för utbetalning av ränta på obligationer, nämligen det som gäller för premieobligationer. Dessa skiljer sig från andra obligationer genom att avkastningen lottas ut i stället för att fast ränta betalas ut per obligation. Avkastningen på en enskild premieobligation är således beroende av hur det går i den vinstutlottning som görs. Endast vid köp av stora mängder premieobligationer erhålls en viss garanterad avkastning. Premieobligationer har dock också ett garanterat lösenbelopp och går att köpa och sälja på marknaden.

4.5.4 Handel på andrahandsmarknad

Precis som för aktier så finns det en andrahandsmarknad för handel med obligationer och statsskuldväxlar. På denna går det att köpa och sälja obligationer som givits ut av olika emittenter liksom statsskulväxlar. I olikhet med när obligationer köps i samband med att emittenten ger ut dem får köp av obligationer på denna marknad vissa konsekvenser. Detsamma gäller vid försäljning på andrahandsmarknaden gentemot inlösen vid löptidens slut. Under tiden som löptiden förflyter kan nämligen det allmänna ränteläget ha förändrats, bland annat som en följd av till exempel förändrad konjunktur och inflation. Det gör att den som exempelvis köper en nollkupongare på andrahandsmarknaden kan få antingen en högre eller lägre ränta på denna än den som köper samma obligation i samband med att den ges ut. Allt beror i slutändan på vad nollkupongaren kostar på andrahandsmarknaden och hur lång löptid som återstår.

4.5.5 Priserna på andrahandsmarknaden och marknadsräntorna

Priset på kupongobligationer varierar på andrahandsmarknaden, precis som priset på nollkupongare. Detsamma gäller för statsskuldväxlar. Över huvud taget innebär fallande marknadsräntor att marknadspriset på obligationer och statsskuldväxlar stiger och om marknadsräntorna stiger faller marknadspriserna på obligationer och statsskuldväxlar. När ekonomijournalister talar om att marknadsräntorna fallit så menar de egentligen att kurserna på statsobligationer och statsskuldväxlar stigit. Motsatsen, att marknadsräntorna fallit, innebär att kurserna ökat. Fonder som aktivt köper och säljer obligationer och statsskuldväxlar köper dessa värdepapper när de bedömer att marknadsräntorna kommer att falla. När de tror att marknadsräntorna kommer att stiga så säljer de i stället av en del av sina innehav.

Korta räntan är räntan på räntebärande värdepapper med kortare löptid än ett år. Vanligen menas räntan på tremånaders statsskuldväxlar. Räntan på räntebärande värdepapper med längre löptid än ett år kallas långa räntan och här åsyftas vanligtvis räntan på statsobligationer med fem års löptid.

4.6 Aktierelaterade placeringar

För aktier är avkastningen lika med kursförändringen sedan inköpet, plus eventuell utdelning som erhållits. Om kursen faller kan avkastningen bli negativ. Förutom rena direktplaceringar i enskilda aktier eller placeringar i aktiefonder finns det många andra sätt att placera i aktier.

4.7 Aktierelaterade optioner

Aktierelaterade optioner är en sparform endast för den som vill spela med sina pengar. Det motsatta kan dock gälla, optionerna kan nämligen också användas som en slags tidsbegränsad försäkring mot allt för stora kursfall på aktier.

Optioner ger innehavaren rättigheten, men inte skyldigheten att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en underliggande tillgång, till exempel en aktie, till ett på förhand givet pris (lösenpris). Det finns två huvudvarianter: Optionen kan antingen utnyttjas när som helst fram till och med lösendagen (amerikansk option), det vill säga när som helst under löptiden, eller enbart på lösendagen (europeisk option). Utfärdaren av optionen tar på sig de skyldigheter som motsvarar innehavarens rättigheter. Aktierelaterade optioner förekommer främst med antingen en enskild aktie, en korg av aktier eller ett aktieindex som underliggande tillgång. I Sverige är dessa av typen europeisk option.

4.7.1 Köpoption

En köpoption innebär att den underliggande tillgången inte behöver betalas förrän innehavaren bestämmer sig för att utnyttja sin köprätt. Det betyder att den som köper köpoptioner avseende en viss aktie försäkrar sig om att längre fram få köpa aktier i bolaget ifråga till ett givet pris, utan att för den skull binda upp mer än priset för optionerna. Samtidigt finns möjligheten att välja att inte utnyttja köprätten om marknadspriset på aktien skulle vara lägre än lösenpriset.

4.7.2 Säljoption

För den som köper en säljoption avseende en viss aktie gäller att denne skaffar sig en rättighet att sälja aktier i bolaget ifråga till ett givet pris. Faller aktien i bolaget kraftigt i värde kan ägaren av säljoptionen sälja sina aktier till det förutbestämda priset om detta ligger över den rådande marknadskursen.

4.7.3 Utfärdare

Som i alla affärer så finns det alltid en motpart. Motparten till den som köper en option kallas utfärdare. Utfärdaren tar på sig skyldigheten som motsvarar köparens rättighet. Utfärdaren av en köpoption tar således på sig att sälja den underliggande tillgången till ett förutbestämt pris till optionsköparen. Utfärdaren av en säljoption tar på sig att köpa den underliggande tillgången till ett förutbestämt pris. Det pris som optionsköparen betalar för en option tillfaller utfärdaren.

4.7.4 Olika syften med optioner

Ofta används optioner i andra syften än att med hjälp av optionerna köpa och sälja de underliggande tillgångarna till det förutbestämda priset, det så kallade lösenpriset. Eftersom aktierelaterade optioner handlas på Börsen så kan de användas för kortsiktiga spekulationer i aktiepriserna. Marknadspriset på en köpoption stiger när marknadspriset på den underliggande tillgången stiger och tvärtom när tillgången faller. Priset på en säljoption stiger när kursen på den underliggande tillgången faller och tvärtom när den stiger. Optionshandel är en hel vetenskap och det finns mängder med olika sätt att använda optioner, både för att spekulera i aktiepriser och för att skydda sin aktieportfölj mot kraftiga kursfall.

VARNING! Optioner är ett ämne som är relativt komplicerat att sätta sig in i. Den som inte är mycket kunnig och insatt i optionernas värld och allt som rör de underliggande tillgångarna ska över huvud taget inte befatta sig med optioner. När det gäller aktierelaterade optioner innebär det att det är direkt olämpligt för den, som nyligen börjat med aktier eller ännu har begränsade kunskaper om aktiemarknaden, att handla med dessa optioner.

Först gäller det att skaffa sig en god grundförståelse för aktiemarknadens funktion. Därefter kan optioner användas för att både skydda sparpengar och för att ta högre risker än vad direktägande av aktier innebär. Genom att handla med optioner kan en mycket kraftig hävstångseffekt uppnås i förhållande till marknadskursen på den underliggande aktien. Vi talar här om spekulation på riktigt hög nivå.

4.7.5 Faktorer som påverkar optionens pris

Priset på optioner påverkas av en rad andra faktorer än enbart den underliggande aktiens pris. En kraftigt påverkande faktor är till exempel längden på den löptid som optionen har. Med löptid menas den tid som återstår innan optionen förfaller, det vill säga innan de rättigheter och skyldigheter som den medför för köpare och utfärdare förfaller.

Det finns i dag många olika typer av optioner och löptiderna på marknadsnoterade optioner varierar kraftigt. Det går att hitta optioner där den återstående löptiden är allt ifrån en dag till flera år. Den del av en options värde som beror av längden på den återstående löptiden kallas tidsvärde. Detta representerar värdet av möjligheten att marknadspriset på den underliggande tillgången utvecklas på ett sätt som ökar värdet på optionen. Ju längre tid det är kvar till lösendagen desto större är möjligheterna att den underliggande tillgången utvecklas på ett för optionsinnehavaren fördelaktigt sätt, och desto mer är optionen samtidigt värd för denne. Det är tidsvärdet som gör att en option betingar ett visst pris trots att den underliggande tillgångens marknadspris ligger på fel sida om lösenpriset.

VARNING! Tidsvärdet faller till en början långsamt för att sedan falla allt snabbare ju närmare lösendagen kommer. Den som köper en option kan därför förlora hela insatsen även om den underliggande tillgången utvecklas åt rätt håll från den dag optionen köptes.

TIPS! En "warrant" är en köp- eller säljoption med särskilt lång löptid som ger rätt att köpa eller sälja exempelvis en aktie eller en korg av aktier. För den som absolut inte kan värja sig för lockelsen att spekulera i aktieoptioner rekommenderar vi warrants. Detta eftersom deras långa löptider gör att det går att finna alternativ för vilka tidsvärdet ännu faller mycket långsamt. Hävstångseffekten i dessa, såväl uppåt och nedåt, blir därmed mindre än för optioner med kortare löptid.

4.7.6 Teckningsoptioner

Teckningsoptioner är en specialform av köpoptioner i aktier. De ger ägaren rätt men inte skyldighet att teckna nyemitterade aktier till en på förhand given kurs (teckningskurs). Teckning av aktier via teckningsoptioner är således en form av nyemission.

4.7.7 Derivat

Optioner tillhör en grupp instrument vilka benämns derivat. Ordet derivat kommer av att det rör sig om en rättighet eller skyldighet som är kopplad till en underliggande tillgång, till exempel en aktie, ett aktieindex, en råvara eller liknande. Ordet option kommer av att det handlar om en rättighet att göra något.

Terminer är en annan form av derivat. Ordet termin kommer av motsatsen till rättighet, nämligen skyldighet. Vi ska inte gå in närmare på terminer här utan nöjer oss med att berätta att i ett terminsavtal kommer en köpare och en säljare överens om ägarbyte av en underliggande vara, till exempel en aktie, till ett förutbestämt pris med leverans och betalning vid en förutbestämd tidpunkt. Avtalet är till skillnad från ett optionsavtal bindande för båda inblandade parter.

VARNING! Vi vill än en gång påpeka att det är direkt olämpligt att handla med aktierelaterade optioner och andra aktierelaterade derivat innan god förståelse för aktiemarknadens funktion inhämtats. Men även den som är duktig på aktier måste vara ytterst försiktig. På optionsmarknaden går det mycket fort att förlora hela insatsen. Att handla med optioner och andra derivat enbart i spekulativt syfte har stora likheter med spel på hästar, fotboll, lotto och liknande. Det är inte fråga om något egentligt sparande och det är inte på något sätt ett långsiktigt sådant.

4.8 Blankning

En företeelse som vi nöjer oss med att bara kort nämna är blankning. Blankning av aktier var länge förbjudet i Sverige, men under 1991 blev det tillåtet. Blankning innebär kort och gott att en person, "blankaren", säljer till exempel aktier som denne inte äger. Han eller hon lånar dem i syfte att genast sälja dem. Självklart gör blankaren detta eftersom han eller hon tror att aktiens pris ska falla. Blankarens mål är då att han eller hon senare ska kunna köpa tillbaka aktierna billigare för att därefter lämna tillbaka dem till utlånaren. Det blankaren tjänar eller förlorar är skillnaden mellan vad han eller hon får för aktierna när de säljs och vad han eller hon får betala när de köps tillbaka. Blankaren får förutom sedvanligt courtage även betala vissa andra avgifter, bland annat ersättning till utlånaren. Givetvis förlorar blankaren pengar om aktiekursen i stället stiger från det att han eller hon sålt aktierna tills dess att de köps tillbaka.

VARNING! Blankning är riskfyllt eftersom en aktie teoretiskt sett kan stiga obegränsat men falla med som mest 100 procent. Det kräver minutiös uppföljning av marknaden i sin helhet och allt som berör denna, liksom företaget vars aktie blankas och naturligtvis även aktiekursen i sig. För den som inte är insatt och inte har tid till noggrann uppföljning är blankning inte att rekommendera.

4.9 Blandformer

Förutom att det finns fonder som sprider pengarna på både aktier och räntebärande placeringar, så kallade blandfonder så finns det också en mängd blandkonstruktioner mellan aktieplaceringar och räntebärande placeringar. Dessa konstruktioner erbjuder alltså, precis som blandfonder, ett mellanting mellan rena aktieplaceringar och rena räntebärande placeringar. Exempel på vanliga blandkonstruktioner är konvertibler och aktieindexobligationer.

4.9.1 Blandfonder

En blandfond är en fond som placerar dina investerade pengar i både aktier och räntebärande papper. Aktier är mer riskfyllda än räntebärande placeringar. En investering i en blandfond innebär således ett lägre risktagande än en investering i en ren aktiefond. Samtidigt är avkastningen på aktier historiskt mycket högre än vad den är på räntebärande placeringar.

TIPS! Om du inte vill vara helt beroende av börsens utveckling de närmaste åren men samtidigt inte är i behov av att få tillbaka samtliga satsade pengar inom kort kan du välja en blandfond.

4.9.2 Konvertibler

Konvertibler förekommer i olika former. Här koncentrerar vi oss dock på konvertibla skuldebrev. Konvertibla skuldebrev är vanligt förekommande i aktiemarknadssammanhang. Ett sådant fungerar ungefär som en obligation med en vidhängande rättighet att växla in denna mot antingen dess nominella belopp eller aktier till en förutbestämd kurs (konvertering), som justeras under löptiden i händelse av till exempel fondemission eller split. Samtidigt får konvertibelägaren varje år en viss ränta på det nominella beloppet.

TIPS! Om du vill placera direkt i ett enskilt företag men vill kombinera obligationens trygga sidor med aktiens mer spännande sidor rekommenderar vi att du köper konvertibler i företaget.

I praktiken betalar köparen av en konvertibel en viss summa, som sedan vid ett givet framtida datum kan växlas tillbaka till en given summa pengar. Dessa pengar kan i stället bytas mot aktier i företaget som givit ut konvertibeln. Det som är bra med konvertibler är att det pris till vilket växling till aktier får ske också är förutbestämt. Det innebär att om företagets aktie utvecklats ofördelaktigt sedan konvertibeln köptes så kan konvertibelägaren välja att ta pengarna i stället för aktier. Men har aktien stigit kraftigt i värde så kan han eller hon i stället välja aktier som är värda mycket mer än det pris till vilket växling sker.

Den som köper en konvertibel direkt när den ges ut vet säkert vilken ränta han eller hon får ut om han eller hon behåller konvertibeln hela vägen till slutdagen. Men konvertibler handlas precis som aktier på aktiemarknaden. Därför är det möjligt att köpa och sälja tidigare utgivna konvertibler. Om aktiekursen på ett företag stiger över den kurs som växling får ske till (så kallad konvertering) så innebär det att den som köpt en konvertibel i företaget kan välja att få aktier som är värda mer än vad som fås om han eller hon i stället väljer pengar när konvertibeln nått sin slutdag. Dessa aktier kan han eller hon sedan sälja eller behålla.

KOM IHÅG! En marknadsnoterad konvertibel noteras i procent av sitt nominella belopp.

OBS! Marknadsnoterade konvertibler är ovanliga i Sverige i dag men det finns några få att välja på. Handeln i dessa är dock inte sällan tämligen begränsad vilket gör att det kan vara svårt att bedöma om de rådande marknadspriserna är skäliga.

Personalkonvertibler, vilka inte nödvändigtvis blir marknadsnoterade och föremål för kontinuerlig handel, är inte ovanliga. I många noterade företag erbjuds anställda inte sällan förmånliga villkor för att köpa konvertibler. Anställda i några av våra allra mest framgångsrika företag, till exempel Ericsson och Hennes & Mauritz, har genom åren gjort sig en mindre förmögenhet på just personalkonvertibler.

VARNING! Risken i en konvertibel är mycket större än vad den är i till exempel statsobligationer eftersom det finns en risk för att företaget som givit ut konvertibeln går så dåligt att det inte kan betala de pengar som det utlovat. Detta kan hända om företaget går i konkurs.

4.9.3 Aktieindexobligationer

Aktieindexobligationer är en företeelse som blivit allt vanligare på senare år. Sådana framhålls ofta som lämpliga för dig som vill kombinera obligationens säkerhet med aktiemarknadens möjlighet till högre avkastning. Detta är delvis sant. Men man bör tänka på att aktieindexobligationer är en konstruktion som tillkommit genom bankers och andra instituts försök att tjäna mer pengar. Det är givetvis inget ont i det eller konstigt i sig men det gäller i allra högsta grad att se upp. I stället för att dessa obligationer ger dig en vanlig ränta får du en avkastning baserad på kursutvecklingen på den aktiemarknad eller den korg av bolag som obligationen är knuten till.

OBS! Villkoren för aktieindexobligationer är ofta mycket svåra att sätta sig in i, speciellt för den som inte besitter goda kunskaper i matematik i allmänhet och om aktiemarknaden i synnerhet.

VARNING! Vad som inte framkommer i marknadsföringen av dessa sparprodukter är att villkoren är relativt oförmånliga för spararen medan de är mycket förmånliga för utgivaren. Även om det finstilta läses så krävs det en insatt person för att förstå exakt vilken innebörd villkoren har.

En aktieindexobligation ger precis som andra obligationer ett visst garanterat belopp tillbaka på slutdagen, det så kallade nominella beloppet. Ofta är detta för denna typ av obligationer detsamma som det belopp du betalar för obligationen när du köper den. Utöver detta belopp kan du sedan få en avkastning som är knuten till ett visst aktieindex, till exempel SX Generalindex (ett index över utvecklingen på Stockholmsbörsen) eller index för en utländsk börs. Det förekommer även knytning till en korg av aktier, till exempel aktier inom telekombranschen såsom Ericsson och Nokia.

Aktieindexobligationen är så konstruerad att den har en viss avkastningsfaktor, till exempel 1,1. Denna faktor innebär då att du på slutdagen får 1,1 gånger den avkastning som det index eller den korg av aktier den är knuten till har givit under löptiden.

OBS! Många gånger kan det sätt på vilket utgivaren av en aktieindexobligation beräknar avkastningen för indexet eller korgen avvika från den faktiska utvecklingen under löptiden.

Oftast gör periodvisa indexavläsningar, vilka sedan ligger till grund för beräkningen av ett snittvärde. Därigenom kan den beräknade avkastningen bli både högre och lägre än indexets faktiska avkastning under löptiden. Eftersom aktier historiskt sett stiger med tiden är det sannolikt att den beräknade avkastningen blir lägre än den faktiska.

OBS! Utgivarna av aktieindexobligationen erbjuder ofta olika avkastningsfaktorer. För att få en högre avkastningsfaktor än den som erbjuds när utförsäljningspriset på obligationen är detsamma som det nominella beloppet får du betala extra utöver det nominella beloppet. Denna extrabetalning ingår alltså inte i det garanterade nominella beloppet.

VARNING! Det kan låta mycket bra i mångas öron att få till exempel 1,4 gånger en eventuell indexuppgång samtidigt som det nominella beloppet är garanterat. Men det finns givetvis flera hakar förutom den att en eventuell extrabetalning kan gå förlorad samtidigt som det nominella beloppet inte ger någon avkastning om det underliggande indexet eller de underliggande aktierna inte stiger. Exempelvis är den avgift som utgivarna tar ut när du köper en aktieindexobligation ofta oskäligt hög. Samtidigt är den garanti som de ger för det nominella beloppet inte så fantastisk som den kan verka vid första anblick. De flesta av dessa obligationer har nämligen en löptid på minst tre år och under en så lång tid är risken för att till exempel SX Generalindex ska falla historiskt sett låg.

VARNING! Om det underliggande indexet har stigit kraftigt en tid efter att du köpt din obligation och du vill sälja den i förtid är detta inte helt enkelt. Handeln i obligationerna är som regel starkt begränsad och det är nästintill omöjligt att bedöma om de rådande marknadspriserna är skäliga. Således är det mycket svårt att säkra en god vinst i förtid. Den exakta avkastningsfaktor som du får på dina obligationer bestäms ofta först efter det att du lämnat in din anmälan om köp. Den som köper aktier får del av både en eventuell kursuppgång samt eventuella aktieutdelningar från företaget ifråga. I de index som ligger till grund för aktieindexobligationer är dock utdelningar sällan inräknade. Därigenom har de en klar nackdel i förhållande till direktinvestering i aktier eller köp i fonder som placerar i aktier. Dessutom garanteras det nominella beloppet enbart på slutdagen, vilket innebär att den rådande marknadskursen på en aktieindexobligation, det vill säga den kurs till vilken du kan sälja den om du vill sälja i före dess slutdag, kan vara lägre än det nominella beloppet.

En aktieindexobligation är egentligen inget annat än en sammanslagning av nollkupongare och optioner. En del emittenter av aktieindexobligationer erbjuder garanterad avkastning. De erbjuder då helt enkelt en garanterad ränta på det nominella beloppet. I gengäld får du en lägre avkastningsfaktor.

TIPS! Låter det här med aktieindexobligationer krångligt? Avstå då från att placera i dem och välj i stället en annan sparform för investering på den aktiemarknad eller i de bolag du valt ut som intressantast.

3.1 OM Stockholmbörsen

I januari 1998 bildades OM Stockholmsbörsen genom ett samgående mellan derivatbörsen OM Stockholm AB och Stockholms Fondbörs AB. Stockholms Fondbörs bildades 1863 och OM började under 1985 organisera börs- och clearingverksamhet för optioner avseende svenska aktier. Med tiden har alternativa marknadsplatser för aktiehandel växt fram. Kända är bland annat Aktietorget och SBI Marknadsplats.

3.1.1 Under Finansinspektionens tillsyn

OM Stockholmsbörsen som vanligen kallas Stockholmsbörsen eller bara Börsen, står under Finansinspektionens tillsyn. Finansinspektionen är en statlig myndighet som övervakar företagen på försäkrings-, kredit- och värdepappersmarknaderna. Inspektionens övergripande mål är att bidra till finanssektorns stabilitet och effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd.

3.2 Kraftiga värdestegringar och ökad handel

Historiskt har aktieplaceringar avkastningsmässigt utklassat räntesparande, vilket visat sig inte minst på senare årtionden. Aktiekurserna på den svenska aktiemarknaden har nu stigit extremt kraftigt flera årtionden i rad. Såväl åttio- som nittiotalet representerar mycket goda aktieår. Samtidigt formligen exploderade omsättningen på den svenska aktiemarknaden under nittiotalet. (Med omsättning menas här värdet av de aktier som bytt ägare.) Under 1990 var den sammanlagda omsättningen på Börsen drygt 100 miljarder kronor. Tio år senare, 1999, var omsättningen strax över 2 600 miljarder kronor. Under dessa tio år har omsättningshastigheten på börsen samtidigt ökat från 15 procent till hela 94 procent.

En omsättningshastighet på 94 procent innebär att genomsnittsaktien bytte ägare i en takt av nästan en gång per år. När det gäller enskilda bolag varierar dock omsättningen mycket kraftigt. I dag kan omsättningen i vissa bolag vara så hög att genomsnittsaktien i dessa byter ägare flera gånger på ett år. I andra bolag kan omsättningen i stället vara mycket låg, så låg att det tar flera år för genomsnittsaktien att byta ägare en enda gång.

3.3 Ökad medvetenhet och förbättrad informationstillgänglighet

Det finns flera orsaker till det ökade intresset för aktiesparande. Allmänhetens medvetenhet om de historiska skillnaderna i avkastning mellan olika sparformer har ökat markant genom åren. Budskap från intresseorganisationer som Aktiespararna och Aktiefrämjandet samt aktiemarknadens aktörer som till exempel banker, fondförvaltare och fondkommissionärsfirmor har bidragit till detta. Även medias ökade bevakning av aktiemarknaden har haft ett finger med i spelet. I takt med det ökade medvetandet om de stora avkastningsskillnaderna har allt fler ökat den andel av sparandet som placeras i aktier. Bakgrunden till det enormt ökade aktieintresset är således i mångt och mycket allmänhetens önskan att förbättra den egna privatekonomin.

Genom åren har det dessutom blivit avsevärt enklare att få del av information om företagen och aktiemarknaden. För bara tio år sedan var det betydligt svårare för en vanlig småsparare att få tag i relevant information som kunde ligga till grund för investeringsbeslut. I dag bidrar inte minst Internet till att även småsparare snabbt kan få tillgång till värdefull "pinfärsk" information. Den ökade tillgängligheten innebär större rättvisa då den gör att det i dag är svårare för någon enskild att få del av information före resten av marknaden.

3.4 Svenska aktier populära investeringsprojekt

En annan faktor som ökat omsättningen på börsen är det kraftigt ökade intresset från utlandet att äga svenska aktier. Inte minst i USA har svenska aktier varit populära investeringsobjekt. Utländska investeringar i svenska börsföretag har formligen exploderat sedan 80-talet, något som bidragit till både ökad omsättning och stigande börskurser.

Det utländska ägandet i svenska börsföretag har ökat enormt, milt uttryckt, sedan 80-talet. I dag ligger ungefär en tredjedel av det svenska börsvärdet i utländska händer och utgör den enskilt största ägarkategorin på Börsen. Därefter kommer de svenska hushållen, som är näst största kategorin ägare. På tredje plats kommer försäkringsbolag som sedan följs av aktiefonder. Givetvis äger hushållen aktier även via andra kategorier, till exempel aktiefonderna, men det är ändå en anmärkningsvärt stor andel av börsföretagen som ägs av utländska intressen.

3.5 Aktörer

En mängd olika aktörer verkar på och kring aktiemarknaden. Analytiker sysselsätter sig med att värdera företag för att hitta under- och överprissatta aktier. De ger sedan sina arbetsgivares kunder rekommendationer att köpa eller sälja de aktier de analyserar. Det finns analytiker på bland annat bankerna, fondkommissionärsfirmorna, ekonomitidningar och andra mediaföretag. Även fondbolagen har givetvis sina egna analytiker. På banker och fondkommissionärsfirmor finns det sedan mäklare som tar emot och utför köp- och säljorder från aktieplacerare. I dag finns det även en rad Internetmäklarfirmor som erbjuder sina kunder att lägga sina köp- och säljorder via Internet.

De företag som agerar rådgivare åt företag som söker sig till aktiemarknaden eller redan noterade företag som på nytt ansöker om kapital via nyemission kallas corporate finance-företag. Banker och fondkommissionärsfirmor sysslar mycket med corporate finance och har som regel speciella avdelningar för sådan verksamhet.

3.5.1 Flera syften med notering

De bolag som finns noterade på aktiemarknaden har en gång sökt sig dit i samband med att de lånat pengar från allmänheten och institutioner. Dock noteras ibland ett nytt företag utan att det lånar pengar. Det kan då röra sig om att företagets huvudägare säljer delar av eller hela sitt ägande. Förutom att aktiemarknaden fungerar som en slags väg för företagen att enkelt och billigt låna pengar så ger den också de noterade företagen publicitet. För många av dem är denna publicitet viktig för den dagliga affärsverksamheten.

Ett ytterligare syfte för ett företag att vara noterat kan vara för att underlätta köp av andra företag. Ett noterat företag kan mycket enklare betala köp av andra företag med aktier i det egna bolaget än vad företag som inte är noterade kan. Det beror på att betalningsvalutan – aktier i det egna företaget – går att sälja vidare på aktiemarknaden.

3.5.2 Professionella förvaltare

Fondbolagen, vilka förvaltar andras pengar i olika typer av fonder, ägs inte sällan av banker och fondkommissionärsfirmor. Bankerna och fondkommissionärsfirmorna erbjuder också själva personlig förvaltning till företag, institutioner och privatpersoner.

Efter de senaste årtiondenas kraftiga börsuppgång och ökade informationstillgänglighet är det i dag många privatpersoner som lägger ned mycket tid på att köpa och sälja aktier. Deras konkurrenter i kampen om de allra bästa avkastningsmöjligheterna är de professionella förvaltarna på banker, fondkommissionärsfirmor, fonder och andra institutioner.

Här hittar du nästa del i aktieskolan eller går tillbaka till översikten: 

4. Sparformer

1. Aktiemarknaden - en del av vår vardag

4.1 Utländska aktiemarknader

Utvecklingen på utländska aktiemarknader påverkar utvecklingen för aktiemarknaden här i Sverige. Historiskt har utvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden haft särskilt stor inverkan på den svenska aktiemarknaden. Men även utvecklingen på en del europeiska marknader har en tydlig inverkan. I viss mån har även utvecklingen på den japanska marknaden inverkan. De utländska aktiemarknadernas inverkan på den svenska beror i viss mån på att några av våra största svenska företag har sina aktier noterade även utomlands och att det utländska intresset för att placera i svenska aktier med åren blivit mycket stort. Men till stor del beror det på att konjunkturen i dessa länder har en betydande påverkan på konjunkturen även i Sverige.

Det faktum att många av våra svenska företag dels säljer mycket till utlandet och dels driver betydande delar av sin verksamhet utomlands gör att beroendet av konjunkturer och räntenivåer i andra länder får stor betydelse för de svenska företagen och därmed även aktiemarknaden här hemma.

4.1.1 De viktigaste utländska aktieindexen

För den svenska aktiemarknadens utveckling är det några index som spelar en avgörande roll, framförallt de amerikanska. Nedan ger vi en sammanställning av dessa betydelsefulla index.

Dow Jones Industrial Average Index:
Ett av New York-börsens viktigaste index är Dow Jones Industrial Average Index. Det innehåller aktierna i 30 av de allra största amerikanska företagen och är ett av de amerikanska indexen som media mest frekvent rapporterar om. Benämns ofta Dow Jones index.

FTSE 100 index:
De 100 bolag som har störst börsvärde på Londonbörsen ingår i FTSE 100 index, vilket är det index i Storbritannien som media mest frekvent rapporterar om.

Nikkei 225 index:
225 företag bland Japans största branscher, till exempel elektronik, bilar, finansiella tjänster, konsumentprodukter, läkemedel och olja, ingår i Nikkei 225 index. Det är det japanska index som media mest frekvent rapporterar om.

Nasdaq:
Nasdaq är en aktiebörs belägen i New York där ett stort antal bolag inom bland annat IT, bioteknik och teknologi finns noterade. Nasdaq Composite Index, ett av de amerikanska indexen som media mest frekvent rapporterar om, innehåller alla bolag noterade på Nasdaq. Nasdaq 100 Index innehåller 100 av Nasdaqs största bolag inom större branscher, bland annat bioteknik, datorhårdvaror och programvaror och telekommunikation.

Standard & Poor's 500 Index:
500 aktier som utgör ett representativt urval av ledande företag inom ledande branscher på den amerikanska aktiemarknaden ingår i Standard & Poor's 500 Index. Det används ofta som värdemätare för utvecklingen på hela den amerikanska aktiemarknaden, och är ett av de amerikanska indexen som media mest frekvent rapporterar om.

I aktiesammanhang kan index beräknas för till exempel hela börser, enskilda listor och olika branscher. Det mäter oftast aktiernas kursutveckling vägda efter företagens börsvärde för att på så sätt spegla den genomsnittliga kursutvecklingen på den aktuella börsen, på den aktuella listan, i den aktuella branschen, och så vidare. Ett index där de ingående företagen på detta sätt har en andel i förhållande till sitt börsvärde väger de största företagen extra tungt och kan därför påverka indexutvecklingen i betydligt högre grad än de små företagen.

4.2 Kapitalflöden

Eftersom aktiekurserna i grund och botten styrs av utbud och efterfrågan så får storleken på kapitalflöden till och från aktiemarknaden en avgörande betydelse för aktiekursernas utveckling. Dessa kapitalflöden styrs av de förväntningar som aktiemarknadens aktörer har på de olika faktorer som vi behandlat ovan och dem som vi kommer att behandla. Men från och till så varierar dessa flöden även av andra skäl, till exempel på grund av förändringar i pensionssystemet.

I Sverige är aktiesparande något av en folkrörelse. Detta har i sig inneburit ett mycket gott flöde av kapital till aktiemarknaden. Det faktum att utlandets intresse, inte minst i USA, för att placera i svenska aktier har ökat kraftigt genom åren har också bidragit till ett starkt inflöde av kapital till aktiemarknaden. Beroendet av utländska aktörers förväntningar har därför ökat, vilket är en av anledningarna till att utvecklingen på utländska aktiemarknader spelar en stor roll för utvecklingen på den svenska.

4.3 Valutor

Runt om i världen sker en omfattande handel med valutor. Kurserna på olika valutor är beroende av en rad faktorer. För det första kan en valuta sjunka i värde mot en viss annan valuta samtidigt som den stiger i värde mot en ytterligare en annan valuta. Bland annat konjunkturen och räntenivån i ett land har stor betydelse för vilken valutakursen blir gentemot ett annat land.

4.3.1 Export och import känsliga för valutakurser

Om ett lands valuta sjunker gentemot valutorna i länder till vilket landet exporterar så innebär det att landets varor blir billigare att köpa för dessa länder. Då kan exporten från landet ifråga öka kraftigt. Samtidigt blir det dock dyrare för landet att i sin tur importera varor från de länder gentemot vilka den egna valutan fallit kurs. Det gör att exportföretagen i landet gynnas samtidigt som importföretagen kan få det kärvare att sälja på hemmamarknaden. Samtidigt föreligger det en risk för att inflationen ökar på grund av att de högre importpriserna slår igenom i konsumentledet. I Sverige finns det många exportföretag. Dessa tjänade mycket pengar efter att den svenska kronan fallit kraftigt i kurs under slutet av 1992.

Om den egna valutan i stället stiger kraftigt i kurs gentemot valutan i ett annat land kan export till det andra landet påverkas mycket negativt. Valutakurser påverkar dock inte bara försäljning från Sverige till andra länder. Flera av våra allra största svenska företag har inte bara en stor del av sin försäljning utomlands, utan även en betydande del av produktionen sker utanför landets gränser. Det gör att dessa företag blir beroende av en rad olika länders valutor även på grund av att produktion sker utomlands.

4.3.2 Värdet av utländska investeringar påverkas

När det gäller olika valutor så får dessa också direkta konsekvenser för placerare som investerar utomlands. Om du köper amerikanska aktier så blir du inte bara beroende av hur det går för dessa amerikanska aktier utan du blir även beroende av hur den amerikanska dollarn utvecklas. Faller dollarn kraftigt i kurs sänker det värdet på dina investeringar i motsvarande utsträckning och tvärtom om dollarn stiger.

4.4 Börspsykologi

Ibland händer det att enskilda aktier och/eller hela aktiemarknaden faller eller stiger till synes omotiverat mycket, det vill säga även med hänsyn tagen till skiftningar i rådande förväntningar. I detta sammanhang brukar man tala om begreppet börspsykologi. Det kan låta som hokus pokus men faktum är att psykologi har en betydande påverkan på aktiekurserna. Inte sällan föder långa perioder av stark utveckling på aktiemarknaden en slags övertro på ständigt stigande kurser medan en längre tid av kraftigt fallande kurser skapar en form av omotiverat hög pessimism. Sinnesstämningen hos placerarkollektivet kan få mycket stor betydelse för aktiekurserna.

Börspsykologi ger också upphov till många av de kursrörelser som studeras inom den tekniska analysen, något som vi ska komma till längre fram.

4.4.1 IT-tågets framfart och krasch

Som ett exempel på utbredd börspsykologi kan nämnas när många bolag med verksamheter med anknytning till IT i allmänhet och Internet i synnerhet, steg ohejdat en bit in på år 2000 för att sedan börja falla mycket kraftigt. Plötsligt hade en överdriven optimism om framtiden förbytts i en kraftig pessimism. Den riktigt kraftiga nedgången utlöstes när aktiemarknadens aktörer vaknade upp och för sig själva erkände att omfattningen av den tidigare optimismen varit ogrundad och insåg att ytterst få längre vågade tro på de överdrivna förväntningar som tidigare varit rådande. Pessimismen började allt eftersom tiden gick ta överhanden och i slutet av år 2000 var många av IT-bolagens aktiekurser nere på nivåer som uppgick till en bråkdel av de tidigare toppkurserna.

4.4.2 IT-tåget drevs med börspsykologi

Den stora nedgången i IT-aktier kan lika litet som den föregående kraftiga uppgången förklaras med hjälp av förändringar i enskilda faktorer eller inträffade händelser. Många enskilda faktorer var bidragande till både den kraftiga uppgången och den kraftiga nedgången. Men omfattningen på de båda rörelserna på aktiemarknaden översteg vida vad som kan motiveras på rent teoretiska grunder. I stället är en viktig förklaring att tidigare överskattningar av IT-företagens framtidsutsikter senare förbyttes i mer rimliga förväntningar.

4.4.3 Masshysteri

En bidragande orsak till den kraftiga uppgången för IT-aktier var all den massmediala uppståndelse som ett tag rådde kring IT-företagen och deras representanter. Många privatpersoner fick en bild av IT-bolag som liknade Klondyke; ett område fyllt av guldklimpar redo att bara plockas. Det gick mode i IT-aktier och mer erfarna aktörer som till exempel aktieanalytiker och olika förvaltare rycktes med av rädsla för att missa IT-tågets fortsatta färd. Många av dem dock var väl medvetna om att många av dessa aktier för länge sedan lämnat de nivåer som gick att motivera ur teoretisk synpunkt. Sannolikt var det också just därför som många av dem inte vågade stå utanför – av rädsla för att bli den siste som skulle inse att IT-bolagen faktiskt besatt övernaturliga krafter. De blev helt enkelt rädda för att traditionella värderingsmetoder kanske inte fungerade på IT-bolag. Om det skulle visa sig att det förhöll sig på det sättet riskerade de nämligen att missa årtusendets industriella revolution enkom för att de förlitade sig på vedertagna metoder.

Fondsparares efterfrågan på fonder med inriktning mot IT gjorde att fondbolagen startade upp en mängd nya IT-relaterade fonder för att tillgodose marknadens önskemål. Banker och fondkommissionärsfirmor liksom rena analysföretag började att specialbevaka IT-företag i allt högre utsträckning eftersom deras kunder ständigt efterfrågade nya råd angående IT-aktier.

4.5 Politisk utveckling

Den politiska utvecklingen i ett land kan få stor inverkan på aktiemarknaden. Det har vi bland annat sett exempel på under slutet av år 2000. De omfattande valproblemen i det amerikanska presidentvalet gäckade länge aktiemarknaderna i en rad länder. Oro över valutgången, där ingen fortfarande långt efter avslutat val visste vilken av de två främsta presidentkandidaterna som verkligen vunnit valet fick aktiekurserna på fall. Omfattande domstolsprocesser blev följden av rösträkningsproblematiken innan valet slutligen kunde avgöras och aktiemarknaden åter koncentrera sig på annat.

4.5.1 Fler exempel

Politiska åtgärder får ibland stor påverkan på aktiemarknaden. Till exempel får förändringar av reavinstskatten på aktier stor effekt på aktiekurserna. Sänks reavinstskatten på aktier stiger aktiekurserna och tvärtom vid en höjning av denna skatt. Ett annat exempel på en åtgärd som påverkar aktiekurserna är en förändring av företagens arbetsgivaravgifter. Förändringar av dessa avgifter påverkar företagens möjligheter att tjäna pengar och därmed även aktiekurserna.

Vår svenska aktiemarknad påverkas i allt större utsträckning av händelser utomlands, inte minst politiska sådana. Som vi redan nämnt har många av de största svenska företagen i dag en betydande del av sin verksamhet utomlands. Det gör dem extra känsliga för den politiska utvecklingen utomlands. Företag med stor andel export påverkas av politiska utspel i de länder till vilka de exporterar.

4.6 Marknadsriskpremien

Vi har tidigare berättat att marknadsrisken är den risk som är förknippad med hela den aktiemarknad, vilken ett bolag är noterat på. Hur hög riskpremie som denna ger upphov till vid en given tidpunkt beror på de bedömningar som aktiemarknadens aktörer gör av en rad faktorer.

Dessa faktorer kan sorteras in under tre huvudtyper:

Den underliggande ekonomins stabilitet. 
Politisk stabilitet. 
Aktiemarknadens företagsstruktur.

Med den underliggande ekonomins stabilitet avses helt enkelt stabiliteten i nationalekonomin i landet ifråga. Med politisk stabilitet avses i första hand stabiliteten i den del av politiken som påverkar spelplanen för företagande och finansiella investeringar, det vill säga förutsättningarna för dessa. Med aktiemarknadens företagsstruktur avses hur sammansättningen av företag ser ut. Detta bedöms utifrån frågor som:

Är det en stor andel IT-bolag, en stor andel cykliska bolag eller räntekänsliga bolag? 
Är de flesta företagen små och instabila eller stora och stabila? 
Hur ser genomsnittsföretaget ut?

4.6.1 Historisk marknadsriskpremie

Genom att studera historiska avkastningsskillnader mellan aktiemarknaden och riskfria räntebärande värdepapper kan en uppskattning om den historiska marknadsriskpremien uppnås. Men eftersom utvärdering av olika aktier som investeringsalternativ bygger på förväntningar om framtiden så kan inte historiska värden på marknadsriskpremien användas. Dock kan dessa värden utgöra ett stöd vid en bedömning av aktuell marknadsriskpremie.

Historiskt har det visat sig att marknadsriskpremien för den svenska aktiemarknaden legat på mellan cirka 6 och cirka 9 procent, beroende på vilka år som studerats. Under större delen av 1900-talet har den historiska marknadsriskpremien dock legat i detta intervall. Under senare delen av 90-talet justerade emellertid marknadens aktörer kraftigt ned sina bedömningar av erforderlig marknadsriskpremie, något som bidrog till en stark börsutveckling. Många aktörer räknade ett tag med en marknadsriskpremie på några få procent. En nivå som senare visade sig vara ohållbar.

4.6.2 Marknadsriskpremien varierar

I tider av ökad eller minskad osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen och/eller den politiska utvecklingen förändras marknadsriskpremien. Detsamma gäller om sammansättningen av företag på aktiemarknaden kraftigt förändas. En förändring av marknadsriskpremien sker genom att aktiemarknadens aktörer justerar den marknadsriskpremie som de kalkylerar med vid utvärderingen av olika investeringsmöjligheter. Vilken siffra som olika aktörer väljer att räkna med varierar, men oftast sätter mer erfarna aktörer nivåer som ganska väl överensstämmer med varandra.

4.7 Prognosmakare

Banker och fondkommissionärsfirmor gör ofta utförliga prognoser över den framtida inflations-, konjunktur- och ränteutvecklingen. Detta gör även bland annat olika myndigheter och institut, till exempel Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska Centralbyrån (SCB). Riksbanken är också en viktig prognosmakare i dessa sammanhang. Information om prognosmakarnas förutsägelser påverkar aktiemarknaden. Men det är givetvis inte bara uppgifter om den förväntade utvecklingen av den svenska ekonomin som påverkar aktiemarknaden. Detsamma gäller nämligen även för prognoser för till exempel ekonomin i resten av Europa och USA.

Vad gäller aktiemarknaden i sin helhet så finns det som på så många andra områden så kallade gurus som många sätter sin tilltro till. Blotta antydningar från dessa gurus om att aktiekurserna är under- eller överprissatta kan sätta hela aktiemarknader i kraftig rörelse åt endera hållet.

Nedan tar vi upp de allra viktigaste av dessa. För överskådlighetens och sambandens skull har vi valt att även ta upp en del branschspecifika faktorer, men dessa kommer först i del 2.

5.1 Företagets ekonomiska prestationer

Naturligtvis är det få saker som påverkar aktiekursen i ett bolag så mycket som siffror som visar hur det går för företaget. Tillsammans med storleken på den riskfria räntan samt storleken på marknadsriskpremien och den företagsspecifika riskpremien är det förväntningar om företagets ekonomiska prestationer som styr aktiekursen. För att bedöma ett företags framtida ekonomiska prestationer finns det en rad mått vilka kan användas för att skapa en samlad bedömning.

5.1.1 Omsättning och tillväxt

När ett företags omsättning ökar kraftigt innebär det större utrymme för företaget att tjäna pengar. Det beror bland annat på att en ökande produktion gör produktionen billigare per enhet. Bedömningar om framtida tillväxt av omsättningen, det vill säga hur omsättningen i framtiden kommer att växa, påverkar aktiekursen i ett företag kraftigt. En tillväxt som kraftigt överstiger tillväxten i den underliggande ekonomin, det vill säga tillväxten i BNP, ger utrymme för en avsevärt högre värdering än en tillväxt i nivå med BNP.

OBS! Historiskt sett är en tillväxt som kraftigt överstiger tillväxten i BNP inte hållbar under mer än en begränsad tidsperiod. Förr eller senare mättas den marknad företaget verkar på och/eller efterfrågan på företagets produkter/tjänster når en gräns där utrymme för ytterligare kraftig tillväxt inte längre finns.

I företagssammanhang syftar omsättning på det sammanlagda värdet av ett företags försäljning under en viss tidsperiod, till exempel ett kvartal eller ett år.

Förutsättningarna för tillväxt kommer av på en rad andra faktorer, till exempel de allmänna konjunkturutsikterna och branschens konjunkturutsikter, företagets tekniska utveckling och utvecklandet av nya produkter och tjänster.

Företag som historiskt visat upp en god försäljningsökning kombinerat med god lönsamhet och som förväntas fortsätta att göra det benämns vanligtvis tillväxtbolag. Ibland används benämningen även om företag som ökar försäljningen kraftigt samtidigt som lönsamheten ännu är svag men bedöms öka kraftigt i takt med att försäljningen fortsätter öka.

5.1.2 Lönsamhet

Företagets lönsamhet är av stor betydelse för dess ekonomiska prestationer. Lönsamheten beskriver i vilken grad företaget tjänar eller förlorar pengar i relation till sin omsättning, eller hela eller delar av sitt kapital. Det finns många olika nyckeltal som mäter företags lönsamhet och olika intressenter är ofta intresserade av olika lönsamhetsnyckeltal. Det förekommer två huvudtyper av nyckeltal som mäter ett företags lönsamhet, nämligen marginalmått och räntabilitetsmått.

När ett företag bedöms uppnå en hög tillväxt de kommande åren ökar också sannolikheten för att företaget på sikt ska kunna öka sin lönsamhet, det vill säga tjäna mer per omsättningskrona eller per krona kapital som företaget har. Det finns dock alltid en risk att alltför kraftig tillväxt ger upphov till lönsamhetsproblem, bland annat som en följd av organisationsproblem. När ett företag drabbas av omfattande lönsamhetsproblem till följd av okontrollerad tillväxt brukar detta skämtsamt betecknas växtvärk – ett mycket talande beskrivningsord.

OBS! Generellt brukar lönsamheten i ett företag förbättras markant vid stark tillväxt. Det gäller emellertid att skilja på så kallad organisk tillväxt och förvärvad tillväxt, det vill säga mellan tillväxt som sker i företagets befintliga verksamhet och tillväxt som uppstår genom att företaget förvärvar hela företag eller delar därav. Förvärvad tillväxt är inte nödvändigtvis positivt. Dels kostar förvärvet naturligtvis en hel del och i tider av upptrissade aktiekurser blir dylika förvärv ofta mycket dyra historier. De som säljer ett företag eller delar därav vet naturligtvis att ta betalt och det är egentligen främst i dåliga tider som företagsförvärv är förmånliga för förvärvaren.

5.1.3 Resultat

Ett företags resultat anger hur mycket det förlorar eller tjänar i sin verksamhet. Därför är siffror om företagets resultat av stor betydelse för aktiekursutvecklingen. Ett företags resultat är dock påverkat av en rad redovisningstekniska åtgärder vilka gör att det "verkliga" resultatet kan skilja sig markant från det som redovisas. I ett företags resultat för en viss period tas nämligen händelser som inte föranlett några in- eller utbetalningar av pengar under perioden ifråga med.

Ett företags resultat visar differensen mellan dess intäkter och kostnader under en viss redovisningsperiod. Eftersom det handlar om intäkter och kostnader och inte in- och utbetalningar så innehåller resultatet transaktioner och annat som i sig inte givit upphov till in- eller utflöde av pengar under den aktuella perioden. Därför är det många av aktiemarknadens aktörer som koncentrerar sig på att göra bedömningar av ett företags kassaflöde i stället för dess resultat.

5.1.4 Kassaflöde

I stället för ett företags resultat tittar alltså marknadens aktörer hellre på hur flödet av pengar in och ut ur företaget ser ut, det så kallade kassaflödet. Detta utgörs helt enkelt av skillnaden mellan ett företags in- och utbetalningar. Kassaflödet är intressant att studera både för tillväxtbolag och cykliska bolag men lämpar sig mindre bra för en del andra företag, till exempel investmentbolag och fastighetsbolag.

I jämförelse med ett företags resultat så har kassaflödet fördelen att det sållar bort rent redovisningstekniska åtgärder som inte innebär in- eller utflöde av pengar i företagen. I grund och botten handlar ju företag, precis som varje människas privatekonomi, om in- och utflöden av pengar och därför är det detta flöde som är intressant att studera, inte vad bolagen redovisar som vinst eller förlust efter en rad redovisningstekniska åtgärder.

OBS! Förväntningar på det framtida kassaflödet har en stor betydelse för värderingen av ett företag. Om kassaflödet förväntas öka kraftigt så innebär det att bolaget kommer att ha ett större nettoinflöde av pengar och därmed kan en högre värdering av bolaget motiveras jämfört med fallet där kassaflödet förväntas minska kraftigt.

5.1.5 Tillgångarnas värden

I en del bolag består den huvudsakliga verksamheten av att förvalta tillgångar, till exempel fastigheter (fastighetsbolag), och ägande i andra företag (investmentbolag). I dessa företag är det främst tillgångarnas värden som är det intressanta att studera. Eventuellt förekommer ett visst kontinuerligt kassaflöde även i dessa företag, framför allt fastighetsbolagen, vilket kan åsättas ett värde men vanligtvis sker en värdering av dessa företag med utgångspunkt i värdet på företagets tillgångar minus företagets skulder.

Som vi tidigare nämnt så ökar fastighetspriserna vanligtvis vid inflation och ibland mycket mer än inflationen. I en högkonjunktur kan det bli brist på vissa fastigheter och då kan fastighetspriserna skjuta i höjden ordentligt.

Investmentbolagens värde är förstås kraftigt beroende av hur det går för de företag som de äger helt eller delvis. Många investmentbolag äger aktier både i företag noterade på aktiemarknaden och företag vars aktier ännu inte blivit föremål för kontinuerlig handel. Vad gäller investmentbolagens aktieportföljer bestående av noterade företag går det enkelt att räkna ut ett marknadsvärde på dessa portföljer och därigenom underlättas en värdering. När det gäller ännu ej noterade eller sålda företag så kan jämförelser med liknande noterade företag göras. Dessutom kan då uppgifter om prisnivåer vid tidigare företagsaffärer inom den aktuella branschen samlas in för att underlätta en värdering.

Fortsättning på 5 - Prissättningen - det enskilda företaget - del 1

1.1 Finansiell ställning och unik risk

Ett företags finansiella ställning är betydelsefull av flera skäl. Dels påverkar den företagets möjligheter att låna av banker och andra kreditinstitut och dels påverkar den storleken på den unika risk som är förknippad med företaget. Ett företag med en svag finansiell ställning får svårare att låna och högre räntor får betalas. Motsatt förhållande gäller då företaget har en stark finansiell ställning. Den unika risken blir dessutom högre vid svag finansiell ställning jämfört med vid en stark finansiell ställning.

En svag finansiell ställning i ett företag innebär en hög risk. Börjar företaget gå med förlust kan finanserna snabbt urholkas. Är den finansiella ställningen i stället stark är sannolikheten att ett företag ska klara av även dåliga tider större.

Den finansiella ställningen kan bland annat utläsas med hjälp av olika nyckeltal, till exempel olika likviditetsmått samt soliditeten. Genom att läsa av företagets balansräkning kan dessa mått räknas fram. (Nyckeltalen och företagets balansräkning kommer vi in att gå igenom senare i kursen.)

Den unika risken i ett mindre företag är oftast högre än densamma i ett större företag. Detta är en förklaring till att avkastningen på aktier i små bolag historiskt varit högre än för aktier i större bolag. Som bekant kräver ju en investerare högre förväntad avkastning med högre risktagande.

Den unika risken påverkas av vilken bransch företaget verkar i och slutligen påverkas den unika risken av andra företagsspecifika förhållanden än dem som nämnts här (till exempel situationer när det gäller patent och ett eventuellt beroende av ett fåtal nyckelpersoner).

1.2 Ledning och styrelse

Sammansättningen på företagets ledning och styrelse har stor betydelse för företagets möjligheter att göra goda ekonomiska prestationer. Om marknaden anser att dessa personer saknar den kompetens som krävs får det en negativ inverkan på aktiekursen. Anser marknaden i stället att ledningen och styrelsen är särskilt kompetent och lämpad för sina uppgifter får det en positiv inverkan på aktiekursen.

Större förändringar inom ledning och styrelse i ett företag kan få relativt kraftig effekt på aktiekursen. Om en impopulär ledare avgår och ersätts av en mer uppskattad kan det få aktiekursen att stiga en hel del. Avgår plötsligt en högt uppskattad ledare kan aktiekursen i stället falla brant.

1.3 Konkurrens

Om nya företag etablerar sig på den marknad där ett företag verkar eller om företagets konkurrenter växer avsevärt snabbare kan företaget få problem att hävda sig i den hårdnande konkurrensen. Priserna på den typ av produkter och/eller tjänster som företaget tillhandahåller kan hamna under press och företaget riskerar att förlora marknadsandelar till konkurrenter.

Om konkurrensen hårdnar kraftigt kan det ge upphov till en större nedgång för företagets aktiekurs. Men i en hårdnande konkurrens brukar en del företag slås ut medan de kvarvarande på sikt får en starkare ställning. Lyckas företaget vinna marknadsandelar kan det på sikt tjäna mer pengar när priserna återhämtar sig.

1.4 Branschens konjunktur

Om konjunkturen i företagets bransch faller kraftigt får det återverkningar på omsättningen. Samtidigt föreligger det en risk för prispress. Ett företag som verkar inom en bransch med en konjunktur som brukar svänga kraftigt utgör ofta en mer riskfylld investering än ett företag som verkar inom en stabilare bransch. Aktier i företag inom dylika "svängiga" branscher blir ofta föremål för snabba och kraftiga rörelser åt det håll som marknadens aktörer tror att branschens konjunktur kommer att gå. Precis som för aktiemarknaden i sin helhet så ligger aktiemarknaden före konjunkturen även när det gäller enskilda branscher.

1.5 Konkurrenters värdering och uppköp

Ett företags aktiekurs påverkas ibland kraftigt av vad som händer med aktiekurserna i konkurrerande företag. Detta på delvis olika sätt. Följ underrubrikerna nedan.

1.5.1 Uppköp

Ibland händer det att ett företag köper upp ett annat företag inom samma bransch. Ett uppköp innebär att någon, till exempel en konkurrent, väljer att lägga ett erbjudande om köp av samtliga aktier i ett bolag. Uppköp innebär oftast att aktieägarna i bolaget som är föremål för erbjudandet erbjuds ett pris som ligger relativt högt över rådande marknadskurs. Då stiger aktiekursen i det företag som är föremål för uppköpserbjudandet. Ett sådant uppköpserbjudande kan leda till ett ökande intresse för hela branschen från aktiemarknadens aktörer. Detta även om företaget som blir föremål för uppköpserbjudandet inte är noterat på aktiemarknaden.

Störst inverkan på andra företag i branschen får ett uppköp om det är ett av branschens lite större företag som köps upp. Är det ett mindre företag är det inte säkert att intresset för hela branschen ökar. Dessutom spelar de motiv som uppköparen anger till köpet stor roll för en eventuell kurseffekt i andra företag i branschen. Intresset för branschen kan vakna ordentligt om uppköparen är ett företag som meddelar att det genomför köpet för att det vill växa genom förvärv och att det avser att genomföra fler köp.

I samband med uppköpserbjudanden finns det bland annat två begrepp som är bra att känna till. Det ena, tvångsinlösen, blir aktuellt i de fall då inte samtliga aktieägare i ett företag som är föremål för ett uppköpserbjudande accepterar erbjudandet. Det andra, "corner", har direkt beröring med just tvångsinlösen.

Tvångsinlösen: När en ägare har minst 90 procent av aktierna i ett bolag kan denne begära att få köpa även de resterande aktierna. Detta kallas tvångsinlösen. 
Corner: En ägare som innehar mer än 10 procent av aktierna i ett aktiebolag sägs ha en corner i det bolaget. Innebörden av att ha en corner är att det möjliggör för ägaren att blockera uppköpsbud eftersom tvångsinlösen kräver minst 90 procent av aktierna. En corner ger således ägaren av denna en förhandlingsposition som kan möjliggöra en uppförhandling av det pris en uppköpare erbjuder aktieägarna i bolaget.

1.5.2 Konkurrenters värdering

Kursutvecklingen för konkurrerande företag spelar även roll på andra sätt, bland annat ur värderingssynpunkt. Om en bransch länge varit lågt värderad i förhållande till vad som kan motiveras vid företagsvärdering och flera företag i branschen plötsligt börjar att stiga i kurs kan det göra att hela branschen får ett uppsving på aktiemarknaden - särskilt om det är de lite större noterade företagen i branschen som stiger. Motsatsen gäller naturligtvis om det rör sig om en bransch som är övervärderad och där ett flertal företag plötsligt börjar falla i kurs.

Vad företagsvärdering innebär kommer vi att gå in på närmare senare i kursen i samband med att vi behandlar vad en aktieanalytiker gör och vad analyser är.

2.1 Bolagsformen aktiebolag

Det finns många olika former i vilket ett bolag kan bedrivas, exempelvis aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och ekonomisk förening. Aktiebolag är dock den form som gemene man oftast hör talas om. När det gäller aktiemarknaden handlar det, som namnet antyder, uteslutande om just aktiebolag.

Den som köpt en aktie i ett företag har faktiskt köpt en andel i företaget ifråga. Denna andel ger aktieägaren vissa rättigheter, till exempel rätt till utdelning, rätt att delta och rösta på bolagsstämma, rätt till motsvarande andel av företagets eget kapital och vinster, rätt att delta i nyemissioner och rätt att erhålla nya aktier vid fondemission och split. En aktie kan således liknas vid en tårtbit.

2.1.1 Olika aktieslag

Det finns olika aktieslag. Vanligast förekommande är A- och B-aktier. En A-aktie ger som regel rätt till fler röster än en B-aktie. Ofta ger den 10 gånger fler röster än en B-aktie i samma bolag. På senare år har det dock blivit allt vanligare med slopad rösträttsskillnad och/eller omstämpling av A-aktier till B-aktier.

Antalet röster får betydelse i samband med bolagsstämmor då aktieägarna får rösta i olika frågor som rör bolaget. A- och B-aktier ger dock i övrigt lika rättigheter, till exempel vad gäller rätt till utdelning. Det finns dock en typ av aktier som till en viss gräns har företräde till utdelning, nämligen preferensaktier. Dessa är dock relativt ovanliga i dag.

2.1.2 Aktieägarna är inte betalningsskyldiga

I ett aktiebolag – med några få undantag för aktiebolag som bedriver advokatverksamhet – svarar delägarna inte personligen för bolagets förpliktelser. Om ett aktiebolag går i konkurs blir delägarna – aktieägarna – således inte betalningsskyldiga. Dessa kan i värsta fall förlora vad de betalat för sina aktier, men aldrig mer än så. Detta är viktigt att komma ihåg. Det innebär nämligen att en aktie aldrig kan falla i värde mer än 100 procent, det vill säga till 0 kronor, medan den i teorin kan stiga obegränsat. Som alla vet så växer dock inga träd till himlen, men en del blir tämligen höga. Samma sak gäller för aktier.

2.1.3 Privata och publika aktiebolag

Aktiebolag, som har rätt att sprida sina aktier, teckningsrätter och så vidare till allmänheten kallas publika aktiebolag och ska ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor. Aktiebolag som är noterade på Börsen eller andra marknadsplatser är publika. Vanliga, så kallade privata aktiebolag, vilka inte har rätt att sprida sina aktier, teckningsrätter och så vidare till allmänheten, ska ha ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Aktiebolag förkortas AB och publikt förkortas publ.

2.1.4 Koncerner

Ett bolag som direkt eller indirekt (eller genom en kombination av direkt och indirekt ägande) äger mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i ett annat bolag, ett dotterbolag, kallas moderbolag. Dotterbolag och moderbolag utgör tillsammans en koncern. Observera att förhållandet dotterbolag–moderbolag även kan gälla på andra villkor, men dessa går vi inte in på här.

En klar majoritet av de aktiebolag som är noterade på Stockholmsbörsen är koncerner. Den som köper aktier i en koncern köper aktier i koncernens moderbolag och blir på så vis delägare i hela koncernen.

OBS! Särskilj koncerner och bolag utan dotterbolag. Dotterbolag och moderbolag utgör tillsammans en koncern. Ofta benämns en faktisk koncern endast bolag, företag eller liknande när hela koncernen åsyftas, vilket kan skapa förvirring. Volvo är ett exempel på en mycket omfattande koncern, ändå talas det ofta om Volvo som ett bolag eller företag. Men vad som egentligen åsyftas när en koncern benämns bolag, är moderbolaget i koncernen som också direkt och indirekt äger koncernens aktier i och kontrollerar dotterbolagen. Genom att på detta sätt tala om bolaget, det vill säga moderbolaget, åsyftas därmed egentligen hela koncernen.

KOM IHÅG! Bland annat ur redovisningsteknisk synvinkel är skillnaden mellan en koncern och ett bolag som inte har några dotterbolag betydande. I redovisningslitteratur är det därför mycket viktigt att tydligt särskilja koncerner och bolag utan dotterbolag.

2.2 Syftet med aktiehandel

På Börsen, liksom aktiemarknaden i övrigt, träffas köpare och säljare av olika bolags aktier. Här omsätts dagligen ganska ansenliga belopp. Under 1999 omsattes aktier på Stockholmsbörsen till ett sammanlagt värde som översteg 2 600 miljarder kronor!

2.2.1 Ägarbyte

Samma aktier i ett visst bolag kan byta ägare många gånger under ett år. Börsen fungerar därmed ungefär på samma sätt som marknaden för begagnade bilar. Börsen är också en andrahandsmarknad men den utgör främst en samlad marknadsplats där köpare och säljare på ett snabbt, enkelt och säkert sätt kan göra affärer med varandra.

2.2.2 Nyemission

Bolag som till exempel planerar för att bygga en ny fabrik, anställa fler, köpa ett annat bolag och som behöver pengar för att utöka verksamheten, kan trycka upp nya aktier. Dessa säljs sedan till allmänheten och institutioner. Bolaget har då genomfört en så kallad nyemission.

2.2.3 Handel med aktier skapar förutsättningar för ökad välfärd för hela samhället

På aktiemarknaden kan köparna köpa och säljarna sälja bolagets aktier med mycket kort varsel. Tack vare detta är det också lättare för företag som behöver nytt kapital att få allmänheten och institutioner att satsa kapital. Aktiemarknaden ökar således viljan att låna ut pengar till företagen. Det är få som tänker på det när rubriker om aktiemiljonärer drar fram som orkanvindar.

Aktiemarknaden handlar alltså i grunden inte om att skapa rikedomar för enskilda personer utan om att skapa förutsättningar för ökad välfärd för hela samhället. Om företagen inte får låna pengar skapas inga jobb i dessa. Tack vare aktiemarknaden är det avsevärt lättare och billigare för företag att låna än det skulle vara utan den och därigenom skapas också ökad välfärd för alla – även om det ibland kan verka som om bara de rika gynnas av att denna marknad existerar.

I sammanhanget är det viktigt att påpeka en av aktiemarknadens baksidor. Marknaden tydliggör värden på ett sätt som gör att snart sagt alla med intressen i ett visst företag; ledning, styrelse, aktieägare (vilka inte sällan de anställda också är) med flera, många gånger stirrar sig blinda på hur värdet på företaget utvecklas. Allt annat minskar i betydelse och den ständiga strävan framåt gör att en del andra mjukare värden kan gå förlorade av bara farten. Det gäller att komma ihåg att ökad ekonomisk välfärd inte får ske på bekostnad av hälsa, familj, de svaga i samhället och miljön, för att nämna några viktiga värden i livet.

Här hittar du nästa del i aktieskolan: 3. Historik och aktörer

Här går du tillbaka till översikten av aktieskolan: 1. Aktiemarknaden - en del av vår vardag

5.1 Skattesatsen varierar
Redan i ett tidigt skede av utbildningen nämnde vi att det är viktigt att tänka på skillnader i skattesatser. Olika bolag betalar ofta olika stor andel av sitt resultat i skatt och för ett enskilt bolag varierar som regel den procentuella skattesatsen med tiden. Detta beror bland annat på olika skattemässiga och icke skattemässiga resultatposter. I andra länder kan dessutom skattesatsen vara en annan än den i Sverige, varför bolag med dotterbolag i andra länder totalt sett i koncernen kan ha en annan skattesats än den som råder i Sverige. Det gäller således att ta reda på fakta bakom den skattesats ett visst bolag har betalat historiskt och hur eventuella nyligen genomförda förändringar i koncernens sammansättning påverkar. Vidare är det viktigt att se efter vilka eventuella skattemässiga förlustavdrag som ett bolag har.

Den svenska bolagsskatten är 28 procent. Vid jämförande värdering mellan ett antal bolag där ett eller flera bolag endast tillfälligt förväntas ha en högre eller lägre skattesats än så, bör beräkning för dessa ske med schablonskatt om 28 procent. I annat fall kan jämförelsen bli haltande.

KOM IHÅG! Skattesatsen avviker ofta från bolagsskatten på 28 procent. Det är viktigt att ta reda på skälen till att ett visst bolag betalar högre eller lägre skatt än så och att bedöma vilken den uthålliga skattesatsen är. Avskrivningar på goodwill är vanligen inte skattemässigt avdragsgilla, vilket det är mycket viktigt att tänka på.

Det är främst när prognoser om framtiden görs som skattesatsen kan bli ett problem. Som framgår av det vi sagt ovan är det inte lätt att i förväg veta vilken skattesats ett företag kommer att betala. Det viktigaste är dock att göra en bedömning av den långsiktigt uthålliga nivån och att inte slentrianmässigt applicera schablonskatt på 28 procent.

5.2 Goodwill
I företagens balansräkning förekommer, som vi tidigare berättat, ofta goodwill. Goodwill är en källa till mycken frustration bland dem som värderar företag. Vid kassaflödesbaserad värdering innebär goodwillavskrivningar, precis som andra avskrivningar inget problem, eftersom det inte rör sig om verkliga betalningar. Men vid värderingar som bygger på vinst blir goodwill snabbt ett ämne för bryderier. Vid kassaflödesbaserad analys blir goodwill i sig inget problem. Däremot bortses inte från den information som goodwillavskrivningar kommunicerar. Om den goodwill som uppstår vid förvärv av ett dotterbolag skrivs av på särskilt kort tid kan det innebära att ledningen för koncernen bedömer att goodwillvärdet kommer att tjänas in extra snabbt i detta dotterbolag.

5.2.1 Nyckeltalen påverkas
Goodwill påverkar en rad olika nyckeltal. Den påverkan som uppstår kan dessvärre inte elimineras på något enkelt och konsekvent sätt, som kan användas i samtliga fall. Vi ska därför titta lite på hur goodwill påverkar olika nyckeltal.

EXEMPEL:

Tänk dig att ett företag X förvärvar ett annat bolag Y genom en apportemission. X betalar med nya aktier i X till ett marknadsvärde om 100 Mkr. Det egna kapitalet i Y uppgår till 50 Mkr. Då uppstår en goodwillpost på 50 Mkr i X. Goodwillvärdet ses som varaktigt och skrivs av över 20 år, vilket innebär årliga avskrivningar om 2,5 Mkr i X. Således minskar goodwillavskrivningar den redovisade vinsten i X med lika mycket varje år. Samtidigt bidrar förhoppningsvis Y till vinsten i X.

Den goodwillpost som uppstår och avskrivningarna på denna, påverkar de flesta av nyckeltalen i X. Även om man jämför med hur nyckeltalen ser ut vid en enkel summering av X och Y sker en påverkan på nyckeltalen på grund av goodwillposten. Vinsten i X påverkas som sagt av goodwillavskrivningarna, vilket minskar vinsten per aktie. P/e-talet, som vi snart ska gå in på, stiger medan avkastningstalen sjunker.

Goodwillposten innebär att tillgångarna i X ökar och det egna kapitalet ökar eftersom förvärvet betalades med egna nyemitterade aktier. Detta påverkar en rad nyckeltal, till exempel aktiekursen i förhållande till eget kapital per aktie.

Om X i stället köper Y för 100 Mkr som lånats till en ränta på 7 procent blir det andra effekter. Eftersom ingen form av nyemission görs, påverkas inte eget kapital i X av händelsen. Resultatet i X minskar med räntekostnaden för lånet, det vill säga 7 Mkr per år före skatt och cirka 5 Mkr efter skatt, med hänsyn till att räntekostnaden är avdragsgill. Därefter tillkommer goodwillavskrivningen på 2,5 Mkr per år, vilken inte är skattemässigt avdragsgill.

Återstår gör sedan det resultatbidrag som Y tillför koncernen X. Jämfört med alternativet med en apportemission blir effekterna således annorlunda. Resultatet blir lägre när köpet finansieras via lån, vilket även eget kapital blir. Exakt vad skillnaderna i olika nyckeltal blir ska vi inte utveckla vidare här.

OBS! Vad vi ville göra dig uppmärksam på i det här exemplet är att det för båda alternativen uppstår skillnader i en rad nyckeltal jämfört med alternativet där en enkel summering av X och Y sker. Lägg detta exempel på minnet. Vi ska återkomma till det snart.

5.2.2 Behandlingen av goodwill kan ge viktig information
Det kan vara på sin plats att påpeka att den avskrivningstid som ett företag väljer för en goodwillpost är mycket intressant. Om avskrivning sker på särskilt kort tid, innebär det att företagsledningen förväntar sig att goodwillposten ska intjänas betydligt snabbare än i de fall där en avskrivningstid på 20 år tillämpas. Goodwill ses som en investering som ska ge avkastning i framtiden. Avkastningen kommer i form av vinster i det förvärvade företaget. Den kan också uppstå genom synergieffekter mellan verksamheter i det förvärvande företaget och det förvärvade företaget. Förväntande synergieffekter är inte sällan en anledning till att företagsförvärv genomförs.

OBS! Det är också på sin plats att påpeka att avskrivning och nedskrivning inte är samma sak. Som vi berättade i samband med att vi tidigare i utbildningen behandlade soliditet, så har många bolag med IT-relaterad verksamhet i spåren av IT-kraschen tvingats till svidande nedskrivningar av goodwill. Här var det då fråga om att goodwillvärden bedömdes ha minskat.

5.2.3 Hur komma förbi problemen med goodwill?
Vid kassaflödesbaserad värdering ställer goodwill inte till något problem. Men vid användande av många andra värderingsmodeller, till exempel jämförande värdering eller utdelningsbaserade modeller, blir goodwill ett problem. Vi har redan sett att goodwill påverkar en rad olika nyckeltal. Frågan är då om det finns något bra sätt att komma runt problemen med goodwill i de värderingsmodeller där goodwill ställer till problem. Svaret är tyvärr att det inte finns något sätt som är gångbart i samtliga fall av goodwill. Däremot finns det möjligheter att lindra problem som goodwill ställer till med.

Om goodwillposter räknas bort påverkas olika nyckeltal vilket kan leda till felaktiga slutsatser. I exemplet med förvärv via en apportemission blir nyckeltalen i X desamma som vid en enkel summering av X och Y om goodwillen räknas bort. Vad som görs i detta fall är i praktiken att man betraktar förvärvet utifrån poolningsmetoden. Poolningsmetoden är en metod som företagen själva använder i de fall av apportemission när det inte går att avgöra vilket företag som förvärvar vilket. Då läggs de båda företagens resultat- och balansräkningar samman utan att någon goodwill uppstår. Det rör sig då om fall som har karaktären av ett samgående mellan två jämnbördiga företag snarare än ett företagsförvärv, även om det ena företaget rent formellt förvärvar det andra. Fall där följden av förvärv blir att poolningsmetoden används, är dock relativt ovanliga.

I exemplet där förvärvet finansieras med lån blir det en avsevärd skillnad. Om goodwillposten på 50 Mkr räknas bort ur koncernens balansräkning krävs det att dess egna kapital räknas ned med lika mycket, eftersom tillgångarnas samlade värde ska vara lika stort som skulder och eget kapital och den skuld koncernen dragit på sig vid köpet givetvis inte kan räknas ned. I detta fall blir det i värsta fall mycket stor påverkan på alla nyckeltal som på något sätt innehåller eget kapital.

Vid användande av ett företags faktiska redovisning finns det en risk för att underskatta företagets vinster om det visar sig att det uppkomna goodwillvärdet har längre livslängd än vad avskrivningstiden antyder. I de fall där det uppkomna goodwillvärdet beräknas bli intjänat ovanligt snabbt, det vill säga i fall med särskilt kort avskrivningstid, är det lätt att missbedöma koncernens vinstutveckling på sikt om goodwillen rensas bort. Vidare sker avskrivningarna med samma belopp varje år medan vinstutvecklingen i ett förvärvat företag sannolikt är stigande på sikt. På kort sikt kan vinsten per aktie minska genom de goodwillavskrivningar som följer på ett förvärv medan utvecklingen på sikt är den motsatta.

Om det finns möjligheter att studera ett förvärvat dotterbolag för sig kan det vara ett sätt att undvika problem som goodwill medför, det vill säga att göra prognoser för dotterbolaget för sig. Det är dock långt ifrån alltid som detta låter sig göras när ett företag väl inlemmats i en koncern och förhållanden med andra företag i koncernen uppstår och gränserna suddas ut.

Det finns alltså både fördelar och nackdelar med att räkna bort goodwill. Det viktigaste är att ha klart för sig vad man gör och att vara konsekvent. Vid jämförelser mellan företag är det dessutom absolut nödvändigt att göra på samma sätt. När det gäller jämförande värdering finns det, som vi senare ska visa, ett antal nyckeltal vilka utesluter goodwill. Dessa kan då användas parallellt med de nyckeltal som inte räknar bort goodwill för att underlätta jämförelser mellan företag som i olika grad växer via förvärv och genom organisk tillväxt.

5.3 Utvecklingskostnader
Kostnader som kan hänföras till utvecklingen av nya produkter, så kallade produktutvecklingskostnader, fördes förr vanligtvis direkt in i företagens resultaträkning och då oftast rubricerade som FoU-kostnader (FoU = Forskning och Utveckling) eller produktutvecklingskostnader. På senare år har det dock blivit allt vanligare att delar av dessa kostnader aktiveras, vilket innebär att de inte kostnadsförs direkt utan i stället tas upp som en immateriell tillgång. Det är ingen tillfällighet att det blivit så. Kritiken mot det tidigare förfaringssättet har varit hård. Ett vanligt argument har varit att produktutveckling är lika mycket att se som en investering som investering i ny maskinpark eller liknande och att produktutvecklingskostnader då, precis som andra investeringar bör ses som en tillgång. Kostnadsföring av produktutveckling innebär enligt många att det redovisade resultatet ger en felaktig bild. Att se dessa kostnader som investeringar vilka ska bidra till framtida vinster, har ansetts vara ett bättre sätt att behandla dem.

Debatten har lett fram till att det har skett en förändring av reglerna för aktivering av utvecklingskostnader. Således kommer denna tillgång att bli allt vanligare i företagens redovisning. I företag som tidigare i mycket begränsad omfattning eller inte alls aktiverat utvecklingskostnader sker därför en plötslig positiv resultateffekt. I företag som tidigare i högre grad aktiverat utvecklingskostnader än vad som nu är tillåtet blir effekten i stället den motsatta.

Aktiverade utvecklingskostnader skrivs, liksom andra anläggningstillgångar, av över sin beräknade ekonomiska livslängd. På några års sikt kommer därför effekterna av de ändrade reglerna att minska i betydelse. Alldeles i början av att ett företag ändrar tillvägagångssätt för redovisningen av utvecklingskostnader, uppstår alltså störningar. På sikt kommer dock jämförbarheten mellan företag att ökas.

Ett företag som går in ett intensivt utvecklingsskede kan mycket väl ha en rörelse som genererar goda vinster. Men om alla utvecklingskostnader förs direkt in i resultaträkningen kan följden bli att det uppvisade resultatet blir mycket lågt eller rent av negativt. I perioder av extrem utvecklingsintensitet innebär då aktivering av utvecklingskostnader ett mer nyanserat sätt att ta hänsyn till dessa kostnader.

I ett tidigt skede av omfattande produktutveckling i ett företag som aktiverar utvecklingskostnader syns mycket lite eller inget alls av dessa kostnader i resultaträkningen. Detta eftersom avskrivningarna då inte hunnit komma igång. Det gäller då att betänka vad som händer med resultatutvecklingen på lite sikt. Vid jämförelser mellan företag är det viktigt att ta hänsyn till hur företagen förfarit när det gäller aktivering av utvecklingskostnader.

5.4 Nettoskulden och dolda reserver
Vi har redan tidigare berättat att den verkliga nettoskulden i ett företag kan vara en annan än den som företaget redovisar, på grund av att marknadsvärdet på finansiella tillgångar och skulder kan skilja sig från de redovisade värdena. Vi ska inte gå in på detta igen utan påminner i sammanhanget bara om detta. Samma sak när det gäller dolda reserver i tillgångar vilka vi behandlade i samband med justerad soliditet. Vi kommer dock att återkomma till detta i samband med att ett företags substansvärde behandlas.

1.1 Vinst per aktie
Vi har redan utrett olika aspekter som måste beaktas när vinst per aktie beräknas. Vi vill dock påminna om vilka huvudsakliga frågor det är som måste beaktas:

Justeringsbehov av antal aktier
Justeringsbehov av resultatet
Exkludering av minoritetsandelar i resultatet

Vid jämförelser mellan företag är det långt ifrån alltid som justeringar behöver göras, åtminstone går det ofta att komma undan med relativt begränsade justeringar. I fall där de företag som jämförs i liknande utsträckning har påverkats av till exempel jämförelsestörande poster i form av omstruktureringskostnader, är justeringar inte absolut nödvändiga i sig. Detta eftersom det vid relativvärdering är fråga om just relativ värdering till skillnad från absolut värdering där framtida vinster och kassaflöden prognostiseras och diskonteras till nuvärde.

OBS! Även om det händer att normala justeringsposter kan bortses från vid relativvärdering, så innebär inte det att effekterna av dessa poster får glömmas bort, till exempel de effekter som omstruktureringar får, påverkan på eget kapital av större reaförluster och så vidare.

1.2 P/E-tal
De flesta aktierelaterade nyckeltalen har någon koppling till aktiekursen. Det i särklass mest använda nyckeltalet av dessa är P/E-talet. Det är en förkortning av engelskans Price to Earnings, alltså aktiens pris (börskursen) i förhållande till vinsten per aktie. P/E-talet visar kort och gott vad marknaden är beredd att betala för varje vinstkrona i ett företag. Under 1980- och 1990-talet användes P/E-talet på ett mer yvigt sätt än det gör i dag. Men det är fortfarande betydelsefullt genom sin enkelhet, både när det gäller att räkna ut det och att hantera det. I vissa värderingsmodeller har P/E-talet rentav en mycket viktig roll, men då inte som en ensam faktor utan som en av många. Det är just detta som ändrats med åren. Förr var det betydligt vanligare att analyser och investeringsbeslut till stora delar eller enbart grundades på detta nyckeltal, något som är direkt olämpligt.

P/E = Aktiekursen / Vinst per aktie

P/E-talet används vid relativvärdering främst för jämförelser inom branscher, eftersom det kan finnas stora variationer mellan olika branscher. Vad P/E-talet blir för ett företag är kraftigt beroende av en rad faktorer, vilka vi snart ska komma in på. Det är således viktigt att vara försiktig även när det gäller jämförelser inom branscher, eftersom det är vanligt med stora variationer mellan företagen även inom en viss bransch. Branschindelningar görs också ofta relativt schablonartat. Utöver jämförelser mellan bolagen kan även historiska jämförelser för ett och samma bolag göras.

 EXEMPEL:

Om en aktie i företaget Förenade Stål i dag kostar 100 kr och vinsten per aktie blev 5 kr för det senast avslutade räkenskapsåret betalas den aktien i dag till ett P/E-tal om 100 / 5 = 20 på det årets vinst. Om vinsten per aktie för innevarande räkenskapsår förväntas stiga till 8 kr betalas aktien i dag till ett P/E-tal om 100 / 8 = 12,5 på innevarande års förväntade vinst.

1.2.1 Många faktorer avgör P/E-talet
En jämförelse av P/E-talet för ett företag med P/E-talen för andra företag ger en uppfattning om marknadens värdering av och förväntningar på företaget gentemot dessa andra företag. En faktor som i hög grad styr vilket P/E-tal ett företag värderas till är vilken vinsttillväxt som marknaden räknar med för företaget. Två i övrigt identiska företag men för vilka marknaden räknar med olika vinsttillväxt på sikt kommer att prissättas med olika P/E-tal.

Men allt som oftast är företagen i en bransch långt ifrån identiska. Förutom att framtida vinsttillväxt kan skilja sig kraftigt åt, kan även risken i företagen skilja sig markant åt. Här kan till exempel skuldsättningsgraden ge intressant information, men även andra av de finansiella mått vi behandlat. Sedan har vi detta med goodwill, vilket komplicerar jämförelser mellan företag som i olika grad växer organiskt respektive via förvärv. När det gäller P/E-talet presenterar vi längre ned ett alternativt P/E-tal att användas just när goodwill ställer till problem.

Eftersom förväntningar om framtida vinsttillväxt i hög grad påverkar vilket P/E-tal en aktie åsätts av marknaden, så innebär alla de faktorer som påverkar ett företags vinstutveckling givetvis påverkan på P/E-talet.

OBS! Att ett företag har ett P/E-tal som är lägre än för ett annat företag i samma bransch innebär inte nödvändigtvis att dess aktie är den mest köpvärda eller att den över huvud taget är köpvärd. Som framgår av det vi sagt ovan kan det finnas anledningar till P/E-talsförhållandet mellan företagen som förklarar det lägre P/E-talet för det ena företaget. För att hitta köpvärda aktier räcker det alltså inte bara med att leta efter aktier med låga P/E-tal relativt andra aktier. Däremot kan det vara ett av många sätt att hitta företag att analysera närmare.

1.2.2 Extremvärden
Ett lågt P/E-tal, vare sig det är relativt andra företag eller jämfört med historiska P/E-tal för samma företag, kan ha många anledningar. Till exempel kan det bero på att vi befinner oss precis på toppen av en högkonjunktur. Vid toppen av en högkonjunktur är vinsterna i de konjunkturkänsliga företagen som störst, samtidigt som aktiemarknaden börjar ställa in sig på sämre tider och därför börjar sänka aktiekurserna. De sannolikt tydligaste exemplen på detta är aktier i företag inom stål- och skogsindustri. Här kan P/E-talen komma ned på mycket låga nivåer när konjunkturen toppar.

På samma gång som P/E-talet är beroende av den riskbedömning som marknaden gör av företaget så kan P/E-talet i sig i viss mån ses som en indikator på risken i aktien. Ett extremt högt P/E-tal innebär höga förväntningar på framtida vinsttillväxt. Om dessa inte infrias innebär det stor risk för omfattande kursfall när marknaden inser att förväntningarna kommer att komma på skam. Ju högre p/e-tal, desto större del av aktiekursen bygger på förväntningar om framtida vinster.

Samtidigt kan ett extremt högt P/E-tal bero på att företaget ifråga befinner sig på en historiskt mycket låg vinstnivå. I till exempel stål- och skogsaktier är det således vanligt att P/E-talen blir extremt höga i tuffa lågkonjunkturer. Detta när marknaden blickar framåt och räknar med att företagen på sikt åter kommer att nå goda vinster när konjunkturen blir bättre. Baserat på de framtida vinsterna kanske P/E-talen i själva verket är mycket låga.

P/E-talet utgår från vinst per aktie. Således är det endast aktuellt för bolag som visar vinst. För bolag som är i ett tidigt utvecklingsskede, till exempel utvecklingsbolag och som inte har kommit i närheten av de vinster som de har potential för, ger inte P/E-talet något större informationsvärde. I företag som rentav går med förlust blir P/E-talet negativt och föga användbart. Nyckeltal där försäljningen, vinsten eller kassaflödet ingår ger inte något större informationsvärde för företag som är i ett tidigt utvecklingsskede, det vill säga företag där rörelsen ännu inte utvecklats mer än i mycket begränsad omfattning. Där blir en bedömning av företagets framtid, förutsättningarna för dess produkter och tjänster, dess marknad och så vidare på riktigt lång sikt avgörande och de nämnda nyckeltalen blir svåra att applicera på de närmaste årens prognoser.

1.3 Varianter på P/E-talet
I syfte att kunna göra en bedömning av en akties P/E-tal utan hänsyn till goodwillavskrivningar, kan en variant av det traditionella P/E-talet användas. Det handlar då om en variant där goodwillavskrivningar läggs tillbaka i vinsten per aktie. Skillnaden mot det traditionella P/E-talet är således att goodwillavskrivningar återläggs vid beräkningen av vinsten per aktie. Om flera olika P/E-talsvarianter används, är det säkrast att indexera deras beteckningar så att det inte föreligger risk för sammanblandning. För justering av goodwill skulle vi då få följande:

P/EGoodwilljusterat = Aktiekursen / Vinst per aktie med återläggning av goodwillavskrivningar

Det goodwilljusterade P/E-talet gör det lättare att jämföra företag som växer via olika grad av förvärv och organisk tillväxt. Denna variant av P/E-talet kan lämpligen användas som komplement till det traditionella.

Förutom goodwill har vi tidigare berättat om en rad andra resultatposter som leder till jämförelseproblem. Vi har också berättat att det är mycket viktigt att göra justeringar på samma sätt för företag som jämförs. Hänsyn till att justeringar påverkar P/E-talet tas redan vid beräkningen av vinsten per aktie. Justeringar ska göras konsekvent över tiden och i olika jämförelseföretag. Hänsyn tas alltså redan när framtidsprognoser görs.

1.3.1 Isolera kontroversiella justeringar
I fall där det rör sig om mer kontroversiella justeringar, till exempel justering för goodwill, som inte är självklara att göra, är det intressant att göra sådana justeringar en i taget, det vill säga typ för typ, och efter varje göra P/E-jämförelser baserade på justering av en enda typ. Detta förutom att också göra en samlad justering av alla dessa. När specifika justeringar görs en i taget kan som sagt de olika P/E-talen med fördel indexeras.

Förutom justering av goodwill kan det vara intressant att också göra en separat justering av produktutvecklingskostnader, det vill säga att för företag där skillnader i fördelningen mellan kostnadsföring och aktivering av dessa utgifter föreligger, räkna om siffrorna på samma sätt för jämförelseföretagen för att öka jämförbarheten.

Med mer kontroversiella justeringar är det alltså lämpligt att göra dessa separat efter att de mer självklara justeringarna har gjorts och att se hur jämförelsen av P/E-tal påverkas av respektive justering. I fallet goodwill gäller det dock att ha klart för sig att det är stora skillnader mellan att växa organiskt och via förvärv. Förvärv kan ibland innebära stora kostnader för integrationen av förvärvad verksamhet med befintlig verksamhet och det är inte alltid olika företagskulturer går ihop. Samtidigt kan förvärv vara en billigare form av tillväxt än organisk. Detta kan dels bero på periodvis särskilt förmånliga priser på förvärvsobjekt eller att en annars dyr rekryteringsprocess kan undvikas med mera. Organisk tillväxt och förvärvad tillväxt är således sällan hundraprocentigt jämförbara.

1.4 PEG-tal
För att ställa P/E-talet i relation till förväntad tillväxt är PEG-talet (PEG = Price Earnings to Growth) ett bra hjälpmedel. Det beräknas enligt följande:

I täljaren (ovanför bråkstrecket) stoppas P/E-talet beräknat på ett visst års vinst in. Lämpligen väljs det för innevarande års förväntade vinst eller året därefter om vi befinner oss i slutet av det förstnämnda räkenskapsåret, vilket i så fall innebär att resultatutvecklingen för större delen av det året redan är känd. I nämnaren (under bråkstrecket) stoppas sedan den förväntade tillväxttakten för en viss tidsperiod närmast efter detta år in. Om P/E-talet beräknas på innevarande års förväntade vinst så ska den förväntade tillväxttakten i nämnaren alltså beräknas för en period med början året därefter.

Om beräkningen av den förväntade tillväxttakten innehåller tillväxten under det år som P/E-talet är baserat på, det vill säga tillväxten mellan detta år och närmast föregående år, kommer tillväxten för det året med två gånger. Detta genom att hänsyn till tillväxten under året som P/E-talet avser tas via P/E-talet i sig. PEG-talet blir missvisande om denna tillväxt kommer med två gånger.

1.4.1 Undvik allt för korta prognosperioder
Om det ska vara någon mening med att använda PEG-talet bör en någorlunda lång tidsperiod användas för den förväntade tillväxttakten. Lämpligt är att prognosperioden då är i storleksordningen 3 – 5 år räknat från utgången av det år som P/E-talet beräknas på. Kortare perioder bör inte användas. En period som omfattar ett enda år är direkt farligt att använda. Detta eftersom mycket stora variationer kan inträffa enskilda år utan att det säger något om den längre trenden. När jämförelser mellan företag ska göras bör prognosperioderna vara lika långa och P/E-talet ska avse samma år. I värsta fall kan det tillåtas att prognosperiodens längd skiljer sig ett år för något eller några av företagen i förhållande till resten av företagen. Viktigt är dock att beakta huruvida något eller några företag vid jämförelsen då gynnas eller missgynnas av detta faktum.

2.1 P/CF-tal
Även vid jämförande värdering kan man ha användning för olika mått på ett företags kassaflöde (CF = Cash Flow). Det är inte på något sätt förbehållet mer komplicerade kassaflödesbaserade värderingsmodeller. Ett i vissa sammanhang användbart nyckeltal är följande:

P/CF = Aktiekurs / Vinst per aktie plus avskrivningar

I ovanstående nyckeltal läggs alltså samtliga avskrivningar tillbaka. Det baseras på det mest förenklade måttet på företagets kassaflöde, vilket inte ska förväxlas med det mer komplicerade kassaflödesmått som används i kassaflödesbaserade värderingar. Kassaflödesmåttet som används vid beräkningen av P/CF-talet har varken minskats med investeringar i anläggningstillgångar eller rörelsekapital. Således säger det inget om det kassaflöde som företaget verkligen har.

P/CF-talet underlättar jämförelser mellan företag som i olika grad växer via förvärv och organisk tillväxt. Detta eftersom goodwillavskrivningar exkluderas från resultatet. P/CF-talet har dock en nackdel i att det inte tar hänsyn till olika företags olika investeringsbehov i anläggningstillgångar. Detta eftersom kassaflödesmåttet som används innebär att samtliga avskrivningar återläggs samtidigt som det inte är belastat med investeringar i denna typ av tillgångar. Men för företag i samma bransch, där investeringsbehovet är likvärdigt medan deras sätt att behandla avskrivningar skiljer sig åt kan nyckeltalet vara ett bra alternativ.

2.2 Börsvärde/anställd och andra liknande mått
Nyckeltalet Börsvärde/Anställd kan vid en första anblick tyckas vara något annat än ett aktierelaterat mått, åtminstone inte ett i samma bemärkelse som de övriga vi här behandlar. Detta genom att det inte på något sätt handlar om en beräkning per aktie. Men det är relaterat till värdet av samtliga aktier och skulle lika gärna kunna vara uppställt per aktie, vilket dock vore att krångla till det hela helt i onödan. Måttet beräknas helt enkelt som:

Börsvärde/Anställd = Antal aktier * Aktiekursen / Antal anställda

2.2.1 Användbart trots stora brister
Nyckeltalet Börsvärde/Anställd är sannerligen inget som det är lämpligt att förlita sig till i större utsträckning. Om det ska kunna användas för en direkt värderingsjämförelse krävs det bland annat att vinsten per anställd på sikt kan förväntas bli samma som för de företag som måttet används för att jämföra med. Dessutom krävs att företaget når denna vinstnivå per anställd lika snabbt som jämförelseföretagen. Således har det mycket stora brister.

Men det är trots detta värt att hålla i minnet. I fall där det inte finns möjligheter att använda andra nyckeltal eller där endast ett fåtal går att använda kan detta nyckeltal åtminstone ge viss vägledning. Många kommer säkert ihåg hur detta mått användes när Internetkonsulterna var hett villebråd på börsen. Dessa företag formligen brände pengar som löv och de växte hej vilt genom förvärv. Vinsterna låg långt fram i tiden och då många andra nyckeltal framstod som omöjliga att applicera på dessa bolag fick nyckeltalet Börsvärde/Anställd en framskjuten placering. Detta berodde också mycket på just det faktum att dessa bolag hela tiden växte via förvärv. Företagen formligen slogs om att komma över mer personal i denna framtidsbransch. Genom att studera vad dessa förvärv kostade utslaget per anställd i de köpta företagen, ökade fokus på måttet än mer.

Måttet har alltså mycket stora brister. Det kan dock ha vissa, om än begränsade förtjänster i samband med att tjänsteföretag jämförs med varandra. Andra nyckeltal som kan liknas vid Börsvärde/Anställd, det vill säga branschspecifika nyckeltal som används framför allt när andra mer traditionella nyckeltal inte är applicerbara, är till exempel Börsvärde/Ton, Börsvärde/kWh och så vidare. Koppling görs alltså mellan börsvärde och någon storhet som på sikt är avgörande för företagets vinst eller kassaflöde. Detta var en parentes av kuriosakaraktär.

2.3 P/S-tal
P/S kommer av engelskans Price to Sales. Liksom P/E-talet sätter aktiekursen i relation till vinsten per aktie sätter P/S-talet aktiekursen i relation till företagets omsättning per aktie. Det visar således vad marknaden är beredd att betala för varje omsättningskrona i företaget. P/S-talet beräknas så här:

P/S-tal = Aktiekurs / Omsättning per aktie

Precis som nyckeltalet Börsvärde/Anställd förutsätter att företaget på sikt kan förväntas uppnå samma vinst per anställd som jämförelseföretagen och lika snabbt, förutsätter P/S-talet vid en direkt jämförelse med andra företag bland annat att företaget på sikt kan förväntas uppnå samma vinstmarginal som jämförelseföretagen och då lika snabbt.

Måttet har dock sina förtjänster i och med att det kan användas för företag där vinstmarginalen bedöms vara exceptionellt låg och att detta är en tillfällighet. Därmed är det i sig användbart i fall där hela branscher drabbas av tillfälligt exceptionellt dåliga marginaler, till exempel i konjunkturkänsliga, så kallade cykliska, branscher under lågkonjunkturer. Användningen av P/S-talet är dessutom, precis som när det gäller P/E-talet, mycket utbredd i företagsanalyser som riktar sig till privatpersoner. Detta beror sannolikt till stor del på att P/S-talet, precis som P/E-talet, är okomplicerat och enkelt att förstå.

Ett företags kapitalstruktur, och därmed nyckeltal som skuldsättningsgraden med flera, får stor betydelse för vilket P/S-tal företaget åsätts. Detta eftersom basen i beräkningen är företagets omsättning, vilken ej är belastad med företagets finansiella kostnader. Men även företagets tillväxttakt i omsättningen spelar givetvis stor roll. Det senaste årtiondet har det varit allt vanligare att företag i nya branscher eller för nya produkter och tjänster prioriterar aggressiv tillväxt i omsättningen före lönsamhet. Detta i syfte att snabbt bygga marknadsandelar, som i ett senare skede kan ge god lönsamhet. Företag som genom förvärv främst är intresserade av att öka sina marknadsandelar tittar gärna på andra företag i branschen som har låga P/S-tal.

OBS! Eftersom P/S-talet påverkas mycket av företagets kapitalstruktur är det lämpligare att använda ett motsvarande mått som inte påverkas av rörelsens finansiering. Ett sådant är EV/Sales, vilket vi kommer att berätta mer om lite längre fram.

2.4 Direktavkastning

Direktavkastning = Utdelning per aktie / Aktiekursen

Direktavkastningen är som namnet antyder ett mått på vilken direkt avkastning som aktieägarna får på sina aktier. Det mäter alltså hur stor aktieutdelningen är i procent av aktiekursen. Eftersom merparten av den avkastning som en aktieägare erhåller på sitt aktieinnehav vanligen består i kursstegring på aktieinnehavet, så är de utdelningar som ett företag ger sällan föremål för stort intresse från aktieplacerare. Därför tillmäts nyckeltalet direktavkastning vanligen inget större värde. Men faktum är att utdelningarna visst är intressanta, vilket vi ska visa på när vi behandlar kassaflödesbaserad värdering.

Vi vill i sammanhanget påpeka att de utdelningar som företagen ger, inte enbart består av de kontantutdelningar som ligger till grund för beräkningen av direktavkastningen. Det händer till exempel även att aktier i dotterbolag delas ut till aktieägarna, något som alltså inte räknas in i nyckeltalet ovan. Den avkastning som en aktieägare erhåller om han/hon behåller sina aktier för evigt är dock de olika utdelningar som företaget ger. Just därför är direktavkastningen inte alls helt ointressant, även om det inte tar hänsyn till alla former av utdelning.

Trots det är nyckeltalet direktavkastning egentligen inget som i någon större utsträckning kan användas vid relativvärdering. Detta eftersom det är alldeles för beroende av företagets just nu rådande utdelningspolitik och den alternativa användning av potentiellt utdelningsbara medel som företagsledningen för tillfället ser, det vill säga de investeringsmöjligheter som företagsledningen för tillfället ser för dessa medel.

OBS! Direktavkastningen i dag, eller bedömd nivå för denna om ett par år, säger väldigt lite om hur stora framtida utdelningar kommer att vara. För att bedöma detta är i stället företagets framtida vinster eller kassaflöden det som är intressant för den som värderar ett företag.

TIPS! Vi kommer som sagt att återkomma till ämnet utdelningar längre fram i kursen, så kom ihåg det vi har tagit upp om ämnet nu.

2.5 Nyckeltal kopplade till eget kapital
Det finns ett antal nyckeltal som kopplar ihop antal aktier respektive aktiekurs med det egna kapitalet i ett företag. Dessa nyckeltal är användbara för att bedöma risknivån i verksamheten och för att se hur stor del av värderingen som utgörs av förväntningar på framtida vinster.

I vissa branscher med mycket stora tillgångar är dessa nyckeltal särskilt användbara vid värderingen. Exempel på sådana branscher är skog, fastigheter och investmentbolag.

2.5.1 Fyra nyckeltal
De fyra nyckeltal vi kommer att beröra är:

Eget kapital per aktie
Kurs/Eget kapital
Substansvärde per aktie
Kurs/Substans

För de flesta bolag ligger eget kapital per aktie respektive substansvärde per aktie mycket nära varandra, de kan till och med vara identiska. Eget kapital per aktie räknas ut enligt följande:

Eget kapital per aktie = Eget kapital / Antal aktier

Enda skillnaden när det gäller substansvärde per aktie är att det till det egna kapitalet tillförs dolda reserver i tillgångar som har objektiva marknadsvärden, det vill säga att det kan fastställas att tillgångarna har ett övervärde gentemot hur de är bokförda. För detta krävs att det finns en marknad för dessa tillgångar och att marknadsvärdena kan beräknas med rimlig tillförlitlighet. Tillskottet av dolda reserver till eget kapital ska minskas med latent skatt på de dolda reserverna.

Substansvärde per aktie = (Eget kapital + Dolda reserver – Latent skatt) / Antal aktier

Substansvärdet per aktie är det mest riktiga måttet, men eget kapital per aktie är betydligt lättare att räkna fram och kräver inte någon noggrannare analys av tillgångarna. Om dolda reserver beaktas, ska som sagt den latenta skatten räknas bort. Hänsyn ska dock tas till eventuella förlustavdrag som kan utnyttjas. Viktigt att tänka på är då att inte dubbelräkna förlustavdrag, det vill säga att inte använda ett visst belopp mer än en gång. Du ska alltså tänka på att till exempel inte använda samma belopp både för att reducera skatten på framtida vinster från rörelsen och för att reducera skatten på beräknade dolda reserver. Det kan låta självklart, men utan noggranna noteringar om vad som görs är det lätt hänt att glömma detta.

2.5.2 Problem med att beräkna substansvärdet
Substansvärdet, det vill säga hur stora dolda värden som finns, kan vara relativt svårt att bedöma annat än för den mycket insatte. Tag gärna del av andras analyser som en fingervisning. När det gäller investmentbolag, fastighetsbolag och andra förvaltande bolag anger dessa dock vanligen själva beräknade substansvärden. Detta eftersom substansvärdet i dessa företag vanligen är betydligt större än eget kapital. Det här gäller vanligen också skogsföretag.

Även substansvärdet per aktie är ett mått som ska användas med försiktighet. Det viktigaste är att alltid använda det tillsammans med andra nyckeltal. I investmentbolag är substansvärde per aktie egentligen det mest intressant nyckeltalet. Där är inte resultat- eller omsättningsrelaterade nyckeltal intressanta, eftersom investmentbolagets resultat helt styrs av när tillgångar (aktier) avyttras. Det är i stället den underliggande värdetillväxten som är intressant och den studeras enklast med hjälp av substansvärde per aktie, vilket tar hänsyn till dolda reserver.

För att få fram förändringar över tiden kan substansvärdestillväxt användas. Då divideras substansvärdet per aktie vid en viss tidpunkt med substansvärdet per aktie vid en tidigare tidpunkt. För att få en helt riktig bild av tillväxten i bolaget bör då även utdelningen under året läggas till substansvärdet vid årets slut.

2.5.3 Substansvärdesrabatt
Det vore rimligt att anta att börskursen i ett investmentbolag inte avviker särskilt mycket från substansvärdet per aktie. Men under många år har ett fenomen kallat substansvärdesrabatt varit vanligt i de flesta av dessa bolag. Det innebär att aktiekursen är lägre än substansvärdet per aktie. I vissa investmentbolag har rabatten varit uppemot 40 procent. En orsak som har framförts är att investmentbolag ibland i första hand är maktbolag (de håller makten eller centrala positioner i andra noterade bolag) och därför inte i första hand maximerar aktieägarnas avkastning.

En annan orsak som nämnts är att ett investmentbolag är mer trögrörligt och inte kan agera snabbt vid kursfall och dylikt. Således skulle det vara mer fördelaktigt att själv "skugga" investmentbolagets investeringsstrategier och bygga upp en portfölj som är sammansatt på samma sätt. Skillnaden är att en privatperson betydligt snabbare skulle kunna komma in i och ur sina positioner.

Att beräkna substansvärdet per aktie i fastighetsbolag kan vara svårt, eftersom det inte finns ett lika tydligt marknadsvärde på fastigheterna som på aktier, förutsatt att vi här talar om investeringar i marknadsnoterade företag. En noterad aktie har ju alltid ett aktuellt marknadsvärde, medan en fastighet snarare har ett marknadsvärde utifrån den senaste värderingen, vilken kan vara gjord för länge sedan. Att göra en egen värdering av en fastighet är svårt annat än för den som har specialkunskaper om fastighetsvärdering. Dessutom krävs tillgång till specifika uppgifter om varje fastighet.

Det finns inte heller någon garanti för att det finns köpare till det beräknade priset. Det är därför svårt att göra sådana analyser själv, men ofta presenterar fastighetsbolagen själva ett substansvärde. I årsredovisningen ska det till och med vara reviderat av bolagets revisorer, så då torde det vara tillförlitligt. Men det troliga är att det även är det vid andra rapporteringstillfällen. Ett seriöst bolag har på lång sikt inget att vinna på att lämna felaktig eller ofullständig information.

2.5.4 Tydlig koppling till företagets avkastning
Nyckeltalen kurs/eget kapital respektive kurs/substans är till för att åskådliggöra aktiekursen i förhållande till de respektive värdena. Uträkningen sker enligt följande:

Aktiekurs / Eget kapital per aktie respektive Aktiekurs / Substansvärde per aktie

Om nyckeltalet, som anges i procent, blir 100 procent innebär det att aktiekursen exakt motsvarar det egna kapitalet per aktie alternativt substansvärdet per aktie. Skulle det vara mindre än 100 procent har vi alltså en rabatt i förhållande till det egna kapitalet alternativt substansvärdet i bolaget. Det normala för rörelsedrivande bolag är att nyckeltalet är över 100 procent. Ju högre förväntad framtida vinsttillväxt är, desto högre är i allmänhet nyckeltalet.

Om ett rörelsedrivande företag värderas långt över eget kapital är detta sannolikt en följd av att företaget har en ovanligt hög räntabilitet på eget kapital, alternativt att marknaden förväntar sig att företaget kommer att nå en ovanligt hög räntabilitet på eget kapital. Räntabiliteten på eget kapital får stor påverkan på kurs/eget kapital. Motsvarande gäller naturligtvis också för substansvärdet om det är detta som studeras. Skuldsättningsgraden är en annan faktor som får stor påverkan på företagets börsvärde i förhållande till dess egna kapital och substansvärde. För ett företag som har stora dolda reserver är det substansvärdet per aktie som är mest intressant att studera.

KOM IHÅG! När beräkningar av eget kapital/aktie eller substansvärde/aktie görs för en viss tidpunkt är det antal utestående aktier just då, vid behov justerade i enlighet med vad vi tidigare beskrivit, som ska användas. Genomsnittligt antal utestående för en viss period ska inte användas. Detta eftersom värdena som används i måtten beskriver läget vid en viss given tidpunkt och inte under en viss tidsperiod. Som alltid när det gäller justeringar kan god hjälp stå att finna i bolagens rapporter. Som regel gör bolagen själva justeringar av antalet aktier i sina rapporter. Men studera noga hur de gått tillväga innan du bestämmer dig för att använda angivna värden. Säkerställ att justeringarna är fullständiga och gjorda på ett korrekt sätt. Även när du beräknar nyckeltal baserade på prognoser om framtiden, kan bolagens rapporter ofta utgöra en god hjälp vid de justeringar du då måste göra. Dels kan du se vilka justeringar företaget gjorde i senaste rapporten, dels kan du se vilka eventuella justeringar som inte gjordes, men som du själv kanske måste göra för det tidsperspektiv du jobbar med.

NOTERA: Vi har ovan gjort ett undantag och behandlat investmentbolag och fastighetsbolag, vilka vi i inledningen av utbildningen huvudsakligen avgränsade oss från. Att vi valt att beröra dem ovan beror på att beräkningen av substansvärde ofta är en central del vid värderingen av just dessa företag, något som du kan ha stor nytta av att veta just med tanke på att vi huvudsakligen avgränsat oss från dessa företag i denna utbildning. Substansvärdesberäkningar är alltså intressanta främst för kapitalförvaltande företag men även andra företag som har ovanligt mycket tillgångar som kan värderas till marknadsvärde, till exempel skogsföretag.