Stäng
Prenumerera gratis på Sveriges ledande nyhetsbrev inom bank & finans
Aktieskolan del 20
16.01.2019

Aktieskolan del 20

Emissionskursen bestäms i enlighet med bolagsstämmans beslut eller dennes beslut om bemyndigande av styrelsen. Fastställande av kursen är en balansgång. Om emissionskursen sätts alltför högt riskerar bolaget att inte få emissionen fulltecknad, å andra sidan måste emissionskursen vara så pass hög att bolaget får in det kapital som det behöver.

2.6 Teckningskurs

Emissionskursen bestäms i enlighet med bolagsstämmans beslut eller dennes beslut om bemyndigande av styrelsen. Fastställande av kursen är en balansgång. Om emissionskursen sätts alltför högt riskerar bolaget att inte få emissionen fulltecknad, å andra sidan måste emissionskursen vara så pass hög att bolaget får in det kapital som det behöver.

Annons

Den övre gränsen för vilket pris som kan sättas är den aktuella aktiekursen. Skulle emissionskursen sättas högre än den aktuella aktiekursen skulle knappast någon teckna de nya aktierna, eftersom det skulle vara billigare att köpa aktier på marknaden. Resultatet skulle bli att bolaget inte får in det kapital det behöver. Normalt sätts emissionskursen med relativt god marginal under den aktuella aktiekursen. Detta för att inte eventuella kursfall under teckningstiden ska äventyra emissionen.

2.7 Handel med rätter

Vid en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare (vilket är normalfallet) fördelas teckningsrätterna i proportion till respektive ägares innehav. Om nyemissionen exempelvis görs till villkoret 1:3 med teckningskursen 100 kronor, så innebär det att en befintlig aktieägare har rätt att teckna en ny aktie till kursen 100 kronor för varje tretal aktier som han eller hon äger. Har aktieägaren 30 aktier kommer han eller hon att erhålla 30 teckningsrätter och det kommer att krävas tre teckningsrätter för att teckna en ny aktie. Om aktieägaren inte vill eller kan utnyttja teckningsrätterna kan dessa säljas på marknaden. På liknande sätt kan aktieägaren (om han eller hon vill teckna fler aktier än de tio han eller hon har rätt att teckna) köpa ytterligare teckningsrätter på marknaden. Teckningsrätterna handlas vanligen på den marknadsplats där företaget är noterat.

Om aktieägarens innehav i stället är 20 aktier – och därmed inte jämnt delbart med tre – har han eller hon rätt att teckna 6 aktier, men får dessutom två teckningsrätter "över". Aktieägaren kan i sådana fall välja att köpa ytterligare en teckningsrätt för att teckna ännu en aktie, eller alternativt sälja de överskjutande två teckningsrätterna.

2.8 Påverkan på aktiekursen och rätternas värde

Vad som händer med aktiekursen i ett bolag där nyemission beslutas kommer an på flera saker. I regel kan man se en kurseffekt redan när styrelsen lämnar förslaget att genomföra en nyemission och sedan följer en viss effekt då bolagsstämman fattar beslut i frågan. Detta gäller även i de fall då bolagsstämman fattar beslut om att bemyndiga styrelsen att i sin tur fatta beslut om nyemission. I sådana fall kommer även en tredje effekt när styrelsen fattar beslut i frågan.

2.8.1 Motivet spelar stor roll

Exakt vilken kurseffekten blir i samband med de händelser som beskrivits ovan beror till stor del på vilket motivet för nyemissionen är. Om det är fråga om att bolagets finanser är för svaga för att det på sikt ska klara den dagliga verksamheten och därför behöver stärka upp finanserna, kan en negativ kurseffekt följa. Dock har marknaden i ett sådant fall sannolikt redan uppmärksammat att det finns ett behov av ytterligare kapital och då behöver nyheter om en eventuell förestående nyemission inte leda till någon större effekt. En eventuell kurseffekt kan ha kommit gradvis redan före beslutet.

Om beslutet om nyemisson i stället kommer av att bolaget ifråga har fått en stor beställning eller dylikt som kräver att bolaget investerar i ytterligare kapacitet så kan kurseffekten bli betydligt mer positiv. Det vill säga om styrelsen informerar om att ett nyemissionsbehov föreligger samtidigt som den stora beställningen meddelas marknaden.

2.8.2 Komplicerat förutsäga kurseffekten vid riktad nyemission

Kurseffekten är extra svår att förutsäga vid en riktad nyemission och i kombination med en apportemission kompliceras möjligheterna att förutsäga effekten ytterligare. Nivån på teckningskursen ökar väsentligt i betydelse: Teckningskursen får inte vara för låg – då missgynnas de befintliga aktieägarna. Samtidigt får den inte vara för hög – då blir emissionen svår att genomföra. Avgörande är också vem eller vilka emissionen riktas till. Och vid apportemission är det av stor betydelse vilken eller vilka tillgångar det är som kommer att apporteras in och vilket värde marknaden bedömer att tillgångarna har.

2.8.3 Kurseffekten oftast negativ

Kurseffekten i samband med nyemissioner blir sammantaget oftast negativ, speciellt om aktiemarknaden befinner sig i en sjunkande trend. Om aktiemarknaden befinner sig i en stark uppåttrend minskar dock risken för att en nyemission ska innebära en negativ kurseffekt.

Oavsett vad motivet är för en nyemission följer alltid en kurseffekt i samband med att teckningsrätterna avskiljs från aktierna. Denna kurseffekt går att beräkna i förväg, vilket vi kommer att visa nedan.

2.8.4 Räkneexempel 1

Vi utgår från det exempel på nyemissionsvillkor som vi tidigare använt: Villkoren är N 1:3, 100 kr och rådande aktiekurs precis före avskiljandet av teckningsrätterna är 160 kronor. Det krävs tre teckningsrätter för att teckna en ny aktie till priset 100 kronor. Det teoretiska värdet på en teckningsrätt går att räkna ut genom en ekvation där "x" motsvarar det teoretiska värdet på en teckningsrätt:

100 + 3x = 160 – x

Denna ekvation ger oss det teoretiska värdet på en teckningsrätt och aktien direkt efter att teckningsrätterna avskiljts. I det vänstra ledet visas priset på en ny aktie plus det antal teckningsrätter som krävs för att teckna en ny aktie gånger teckningsrättens teoretiska värde. Detta måste vara lika med aktiepriset precis före avskiljandet av rätterna minus det teoretiska värdet av teckningsrätten, det vill säga det teoretiska värdet av en "gammal" aktie efter avskiljandet av rätterna.

Löser vi ekvationen ger den ett teoretiskt värde på 15 kronor för teckningsrätten. Vi ser också i det högra ledet att det teoretiska priset på aktien direkt efter avskiljandet av teckningsrätterna kommer att bli 160 - 15 kronor = 145 kr. I det vänstra ledet läser vi att vi skulle få betala lika mycket om vi köpte tre teckningsrätter och tecknade till emissionskursen.

OBS! Notera att beräkningarna ovan inte tar hänsyn till annat som kan påverka kursen just den dag då avskiljning sker, till exempel nyheter från bolaget eller en större rörelse på aktiemarknaden i övrigt.

2.8.5 Räkneexempel 2

Exempel på mer komplicerade villkor är N 2:7, 100 kr med rådande aktiekurs 190 kronor. Även om villkoren är mer komplicerade blir egentligen inte uträkningen mer komplicerad. Villkoren säger att för sju "gamla" aktier har vi rätt att teckna två nya aktier till emissionskursen 100 kronor styck. Det innebär att vi måste utgå från två nya aktier när vi ställer upp ekvationen:

2 X 100 + 7x = 2 X 190 – 2x

Vi tänker på samma sätt som tidigare, men måste hela tiden utgå från två aktier i stället för en. Utgångspunkten är fortfarande att totalkostnaden för att köpa teckningsrätter samt betala emissionskursen (för ett visst antal aktier) måste vara lika stor som att förvärva aktierna på börsen efter nyemissionen.

Löser vi ekvationen blir teckningsrättens teoretiska värde 20 kronor. Genom att ta rådande aktiekurs före nyemissionen och dra av teckningsrättens värde får vi fram det teoretiska värdet på en aktie direkt efter avskiljandet av teckningsrätterna: 190 - 20 kr = 170 kr.

2.8.6 Räkneexempel 3

Ovan, i räkneexempel 1 och 2, har vi givit exempel på vad som händer direkt efter avskiljandet av rätterna. Dessa handlas sedan på marknaden även en tid efter avskiljandet. I det läget är det inte så komplicerat att beräkna det teoretiska värdet på rätterna. Det blir helt enkelt detsamma som rådande aktiekurs minus emissionskursen. Det som sedan återstår delas med antalet teckningsrätter som krävs för att teckna en aktie.

Om vi återgår till vårt första exempel med villkoren N 1:3, 100 kr och ser på vad som händer när aktiens pris fallit till 130 kronor en tid efter avskiljandet av teckningsrätterna. Vi får då följande ekvation, där "x" är det teoretiska värdet av en teckningsrätt:

130 - 100 = 3x

Ekvationen ger att en teckningsrätt bör kosta 10 kronor. Om aktien i stället fallit till 112 kronor hade det teoretiska värdet på teckningsrätten i stället varit 4 kronor.

2.8.7 Hävstångseffekt

Att köpa och sälja teckningsrätter när de handlas på marknaden kan vara ett sätt att få högre hävstångseffekt än vid direktköp i aktien ifråga. Vi antar att aktien efter avskiljandet av teckningsrätterna fallit till 130 kronor och att en person väljer mellan att köpa teckningsrätter för 13 000 kronor och att investera pengarna direkt i aktien. Valet står alltså mellan att erhålla 1 300 rätter eller 100 aktier för pengarna. Vi antar vidare att aktien efter att personen bestämt sig för ett av alternativen, sedan stiger till 160 kronor före den dag då man slutar att handla rätterna på marknaden. Att skillnaden mellan utgången av dessa två val är enorm kommer du snart att upptäcka.

I fallet där aktieägaren väljer att investera pengarna i rätter kommer han eller hon när aktiekursen är 160 kronor att kunna sälja dessa för 20 kronor styck (i enlighet med ekvationen i exempel 3 ovan). Aktieägaren har då fått en avkastning på mycket goda 100 procent. Om han eller hon i stället väljer att investera direkt i aktien så får han eller hon en avkastning på 160/130 = 23 % (lite drygt).

Räknat i kronor blir vinsten i alternativet med rätterna 13 000 kronor och i alternativet med aktierna 3 000 kronor!

OBS! Det kan tyckas självklart att vår "försökskanin" borde välja att köpa rätter för pengarna. Men det finns en rejäl hake. Se 2.8.8 Jämförbart med optionshandel.

2.8.8 Jämförbart med optionshandel

Vad skulle hända i exemplet 2.8.7 Hävstångseffekt om aktien inte stiger utan i stället faller? Svaret är att hävstångseffekten då verkar åt andra hållet i stället! Om aktiekursen faller så faller teckningsrätten snabbare i värde, det vill säga procentuellt mer. Går det så illa att aktien till och med faller under teckningskursen, till exempel till 95 kronor, så blir rätterna teoretiskt sett värdelösa. Aktieägaren förlorar hela insatsen om pengarna investerats i rätter medan han eller hon "bara" förlorar en del av insatsen om han eller hon i stället investerat pengarna direkt i aktien, närmare bestämt 3 500 kronor eller knappt 27 procent.

VARNING! Som framgår av exemplet i 2.8.8 Jämförbart med optionshandel kan teckningsrätterna alltså användas för spekulation i aktiepriset ungefär på samma sätt som köpoptioner. Den som tror att aktien ska stiga kan köpa teckningsrätter, vilka ökar i värde när aktiekursen stiger. Detta är dock i likhet med handel med optioner oerhört riskfyllt!

2.8.9 Teoretiska värden

Alla värden som vi räknat fram i våra exempel är bara teoretiska värden. Man ska komma ihåg att det i slutändan ändå är marknaden som avgör vilket pris teckningsrätten och aktien kommer att få. Marknadens pris sätts utifrån utbud och efterfrågan och kan spegla andra faktorer än det rent teoretiska värdet.

OBS! Vad gäller teckningsrätter får de på marknaden – likt optioner – ett visst tidsvärde. Detta gör att de på marknaden kostar något mer än vad som är motiverat enligt våra beräkningar. Därför blir de inte helt värdelösa så länge handel i dem fortfarande pågår och teckningstiden ännu inte gått ut. Det gäller även om aktiekursen faller under teckningskursen.

Relaterade ämnen