Stäng
Så skapar du en extra inkomst från börsen. Fyll i din mailadress så berättar vi hur.
Aktieutbildning - Utnyttja Newsletter till fullo (Del 4)
04.01.2020

Aktieutbildning - Utnyttja Newsletter till fullo (Del 4)

Centrala begrepp

När man talar om bolagets värdering är det allt som oftast dess börsvärde som åsyftas. Hur får man då fram det? Jo, det är ganska enkelt. Börsvärdet utgörs nämligen av det totala kursvärdet för alla utgivna aktier. I korta ordalag handlar det alltså om aktiekursen multiplicerad med det totala antalet aktier.

Antar vi att ett företag har 1 miljon aktier utestående och en aktiekurs på 100 kr blir börsvärdet således 100 Mkr. Siffran som sådan har en viktig del i listningen av aktier på till exempel Nasdaq OMX. Det är nämligen just bolagets börsvärde som avgör vilken aktielista som aktien får tillhöra. Bolag med ett börsvärde understigande 150 Meuro hamnar i regel på Small Cap-listan. De vars börsvärde ligger mellan 150 – 1 miljard Euro listas bland Mid Caps medan större bolag än så får tillhöra Large Caps.

Företagsvärde (Enterprise Value)

Ett annat begrepp som man ofta använder sig av när man pratar om bolagets marknadsvärdering är Företagsvärdet (från engelskan: Enterprise value, EV). Detta värde bedöms ofta ge en mer rättvisande bild av ett företag eftersom det till skillnad från börsvärdet även tar hänsyn till bolagets nettoskuldsättning. Har bolaget räntebärande skulder som överstiger värdet av likvida medel justeras börsvärdet för detta belopp och i det fall som nettoskuldsättningen är negativ (dvs bolaget saknar räntebärande skulder eller har kassa som överstiger dessa) blir företagsvärdet större än börsvärdet.


Omsättning/tillväxttakt

Skall en akties kurs stiga krävs det oftast (ej alltid) att bolaget i fråga växer (dvs blir större) över tid. Det är också av den anledningen som tillväxttakten är ett av de centrala begreppen vid fundamental analys. För att bilda sig uppfattning om företagets tillväxttakt studerar man utvecklingen för den översta siffran i företagets resultaträkning. Den kan benämnas som försäljning, intäkter eller nettoomsättning/omsättning. Låt oss använda ordet: omsättning.

Omsättningen i ett företag kan växa av två huvudanledningar. Dels genom så kallad organisk tillväxt, det vill säga när företagets omsättning ökar genom till exempel högre försäljning av befintliga produkter och tjänster, nya produkter och tjänster, etablerande av nya dotterbolag m m. Den andra anledningen är förvärvad tillväxt, det vill säga när ett företag köper hela eller delar av andra företag eller verksamheter.

När den historiska omsättningstillväxten i ett företag beräknas och studeras gäller det alltså att hålla isär organisk och förvärvad tillväxt. Detta genom att ta reda på hur mycket av tillväxten som beror på förvärv, respektive är organisk. Den senare nämnda är i regel mer värdefull.

Bruttomarginal

Vet vi hur omsättningsutvecklingen ser ut blir nästa steg att studera verksamhetens bruttomarginal som visar oss hur stor andel av omsättningen som återstår för att täcka övriga kostnader. Ju högre denna är desto högre tenderar värderingsmultiplarna kunna bli då hög bruttomarginal vanligtvis innebär stor s.k. skalbarhet i affärsmodellen (lönsamheten stiger i takt med försäljningsökningen).

Bruttomarginalen beräknas på det allra första delresultatet i resultaträkningen, nämligen bruttoresultatet. Detta resultatmått fås fram genom att justera omsättningssiffran för kostnaden för sålda varor. Siffran man får fram divideras sedan med omsättningssiffran för att få fram bruttomarginalen.

I bolag där kostnader för exempelvis produktutveckling eller uppbyggnad av en marknadsföringsorganisation tillfälligt är mycket stora i förhållande till omsättningen, kan bruttomarginalen också vara av särskilt intresse, som en del av en bedömning av den mer långsiktiga utvecklingen.

 Rörelseresultat (EBIT)

Nästa steg är att ge sig på de olika resultatmåtten. Rörelseresultat eller EBIT har länge varit det allra vanligaste resultatmåttet. Det är också det som vi själva gillar allra mest. Detta resultatmått anger nämligen ett företags vinst före räntor och skatter, det vill säga differensen eller förhållandet mellan rörelsens intäkter och dess rörelsekostnader. Av den anledningen är det ett viktigt mått på hur företaget mår. Tack vare rörelseresultatet kan vi dessutom räkna ut andra viktiga nyckeltal såsom exempelvis rörelsemarginalen.

Resultat (EBITDA)

Det resultatmått som har vunnit gehör de senaste åren är EBITDA-resultat. Detta resultatmått anger ett företags resultat utan att ta hänsyn till finansiella beslut eller skatter. EBITDA står för ”resultat före ränteintäkter och räntekostnader, skatter, avskrivningar på materiella tillgångar och avskrivningar på immateriella tillgångar (goodwill)” och kan räknas ut på två sätt.

Antingen genom att lägga till avskrivningskostnader till rörelseresultatet eller genom att lägga till räntor, skatter, kostnader för avskrivningar tillbaka till nettovinsten. EBITDA är användbart för att jämföra två företags finansiella styrka eftersom det tar hänsyn till skillnader i utgifter och räntor och gör det därmed möjligt att jämföra den strikt operativa utvecklingen.

Nettoresultat (Vinst)

Det resultatmått som i regel hittas längst ned i resultaträkningen resultat efter skatt ofta benämnd som nettoresultat. Detta mått är företagets vinst (om siffran är positiv) eller förlust (om den är negativ) efter att samtliga kostnader är dragna, avsättningar till periodiseringsfond gjorda samt eventuell vinstskatt avskild. Summerat handlar det alltså om hur mycket pengar som företaget har fått över som kan delas ut i form av aktieutdelning alternativt återinvesteras i verksamheten.

EPS (vinst per aktie)

För att få ett tydligt och aktieägarvänligt mått på företagets vinst anger man det per utestående aktie (earning per share, EPS). För att få fram detta värde (ibland kallat även resultat per aktie) dividerar man nettovinsten (resultat efter skatt) med antalet aktier i företaget. Vinst per aktie är särskilt viktigt, eftersom det används för att räkna fram det kanske mest använda nyckeltalet vid värdering – P/E-talet.

Värderingsmultipar/ Nyckeltal
P/E-tal

När vi nu har bra koll på vad samtliga resultatmått betyder är det dags att börja jämföra dem. Det gör man med hjälp av olika sortens värderingsmultiplar.

Som omnämnt ovan är vinstmultipeln (P/E-tal) det kanske allra vanligaste värderingsmåttet även om det inte på något sätt är fulländat. Förkortningen står för Price-to-Earnings och motsvarar aktiekursen dividerat med vinst per aktie (EPS). P/E-talet visar hur många gånger som marknaden är beredd att värdera varje vinstkrona i ett företag.

P/E-talet är särskilt användbart vid relativvärdering och jämförelser inom branscher. Ett högt P/E-tal åsätts i regel bolag där omsättnings- och resultattillväxten är hög. Grovt förenklat skulle man kunna säga att ett företag vars vinst ökar med i genomsnitt ca 20% per år kan åsättas ett P/E-talet kring exempelvis 20 eller högre. Ligger vinsttillväxten däremot kring 0-5% är det inte ovanligt att P/E-talet hamnar betydligt lägre, kanske nedåt 10. Bolag som uppvisar en relativt modest vinsttillväxt motiverar med andra ord ett lägre P/E-tal.

 PEG-talet

Ett annat intressant värderingmått där man kan ta hänsyn till just vinstens tillväxttakt i ett företag är ett s.k. PEG-tal. Detta nyckeltal utgör ett mått på hur marknaden värderar framtida vinsttillväxt. Vi får fram det genom att dividera P/E-talet med vinsttillväxten. Blir siffran man får fram lägre än 1 förefaller företagets aktie att vara undervärderad sett till sina tillväxtförutsättningar.

Om det ska vara någon mening med att använda PEG-talet bör en någorlunda lång tidsperiod användas för den förväntade tillväxttakten. Lämpligt är att prognosperioden då är i storleksordningen om minst 3 år räknat från utgången av det år som P/E-talet beräknas på. Kortare perioder som enstaka år är däremot vanskligt eftersom det kan uppstå variationer under enskilda år som ej har påverkan på den längre trenden.


EV/EBIT

EV/EBIT är ett populärt värderingsmått som vi själva gillar ganska mycket. Som namnet antyder handlar det om en relation mellan Företagsvärdet (Enterprise Value) och företagets rörelseresultat. Detta mått är särskilt lämpligt i nuvarande skede då räntan är låg.

Jämfört med exempelvis P/E-tal ger EV/EBIT en bild där räntekostnaderna och skatten försvinner från resultatdelen samtidigt som hela skuldbördan adderas till börsvärdet och tar därmed betydligt större hänsyn till bolagets skuldsättning än vad just P/E-talet gör. Ju högre som relationsmultipeln blir desto högre bör resultattillväxten och lönsamheten (mätt som exempelvis EBIT-marginal) i ett företag vara.

 
EV/EBITDA

I och med att EBITDA-resultat har blivit allt mer populärt på senare tid finns det idag även de som använder multipeln EV/EBITDA på samma sätt som EV/EBIT. Skillnaden blir att man mha det tar även hänsyn till nedskrivningar och avskrivningar.

P/S-tal

Skall man kunna få fram de olika multiplarna som nämnts ovan är positivt resultat ett krav. I annat fall blir förstås multiplarnas värden negativa och därmed också föga intressanta att ta hänsyn till. För att kunna jämföra bolag som ännu ej redovisar vinst eller uppskatta dess värdering tittar man ofta på relationen gentemot den redovisade omsättningen, Price/Sales populärt kallat P/s-tal.

Detta mått (börsvärdet dividerat med bolagets omsättning) visar vad marknaden är beredd att betala för varje omsättningskrona i företaget. Utöver för förlustbringande tillväxtbolag kan måttet vara särskilt användbart för företag där vinstmarginalen tillfälligt bedöms vara exceptionellt låg (exempelvis cykliska bolag i tider av lågkonjunktur)

EV/Sales

Eftersom P/S-talet påverkas mycket av företagets kapitalstruktur är det lämpligare att använda ett motsvarande mått som inte påverkas av rörelsens finansiering. Ett sådant är EV/Sales som precis som namnet antyder utgår ifrån företagsvärdet (EV) i täljaren dividerat med försäljningen. Värderingsmåttet ger en indikation om hur marknaden värderar den försäljning som bolaget har med hänsyn taget till bolagets skuldsättning vilket ofta kan vara att föredra.