Nedanstående aktieanalys är hämtad ur vår digitala börstidning Stockpicker Newsletter. Tidningen som utkommer ca 90 gånger per år (2 gånger per vecka!) har levererat börsanalyser och aktietips ända sedan hösten 1997.
God fortsättning!
Att 2018 inte blev något särskilt bra aktieår har vi redan konstaterat. Nedgången har förvisso inte varit direkt dramatisk för index generellt sett men enskilda aktier – och då i synnerhet de mer cykliska sådana – har definitivt haft det tungt. En del av dem har sett sina börsvärden sjunka med uppåt 25-30% från tidigare uppnådda toppnivåer.
Men nu är ovanstående förstås historia. Bladet i almanackan har vänts och det gäller att blicka fram mot vad som komma skall. Att sia om framtiden är bland det överlägset svåraste man kan göra, och när utgångsläget är så pass osäkert som nu ökar förstås risken för klavertramp.
Skall man se något positivt i höstens börsnedgång så är det nog det faktum att förväntningarna har sjunkit tämligen rejält. Det i sig gör att en hel del elände numera är inprisat i riskbilden. De flesta börjar nog räkna med att den globala konjunkturen mattas ganska rejält, vinstnivåerna skrivs ned, Donald Trump fortsätter att gäcka marknaderna och Storbritannien kan tvingas lämna EU utan utträdesavtal.
Och visst, skulle allting ovan inträffa och handelsförhandlingarna mellan USA och Kina därtill stranda (detta är väl det enda området där marknaden förväntar sig någon form av positiv utgång till slut vilket mycket väl kan visa sig vara väl optimistiskt) lär 2019 inte bli ett särskilt muntert börsår, det heller. Men blir utfallet inte lika pessimistiskt lär det finnas utrymme för en hel del i uppgångsväg. Den överraskande starka arbetsmarknadsstatistiken från USA nyligen kan ju tjänstgöra som ett bra exempel på det.
En viktig parameter för årets börspussel lär i vanlig ordning centralbankerna stå för. Här åsyftas inte så mycket Riksbanken utan snarare ECB och FED. Utgångsläget – baserat på vad man guidat för - bygger på att båda kan komma att höja räntan i år med upp till två gånger. Om så blir fallet eller ej återstår förstås att se. Det mesta just nu tyder dock på att det inte blir någon räntehöjning från vare sig ECB eller FED förrän tidigast framåt sommaren vilket torde lugna marknaderna en aning. Sedan kan man förstås spekulera i om det verkligen blir några höjningar överhuvudtaget. Själva kalkylerar vi som bekant med att så inte blir fallet vad FED beträffar men detta är snarare en ren spekulation än en produkt av en djuplodad analys av makroekonomiska faktorer. Antalet ”okända” i ekvationen är helt enkelt lite väl stort.
Just det ovan nämnda är förstås tjusningen med börsen. Vore det enkelt att förutspå framtiden hade det nog inte funnits allt för mycket att ”tjäna”. Tittar man historiskt (här baseras underlaget på egen statistik som härstammar från 1996) har Stockholmsbörsen stigit med i genomsnitt 10,6% per år vilket motsvarar knappt 14 % om utdelningar läggs till. Detta är också anledningen till att de flesta börsexperter brukar nämna värdeökning om 10-15% när de tillfrågas om vad de tror om börsens kommande utveckling. Det är dock snarare regel än undantag att börsutvecklingen blir en helt annan. Sedan 1996 har OMXSPI ökat med 10-15% under blott tre enstaka år (1998, 2012 och 2014). I övriga 20 fall var utgången antingen bättre eller sämre. Just 2014 var för övrigt det sista året då OMXSPI steg med tvåsiffriga procentuella tal (11,9%). Perioden därefter har värdeökningen legat konsekvent i spannet 5,8-6,6% per år. Förutom ifjol då index tappade 7,7%.
Att Stockholmsbörsen sjunker två år i följd vilket skulle kunna inträffa om 2019 blir ännu ett svagt år, är förhållandevis ovanligt men ändå inte unikt. Under de senaste 23 åren har detta inträffat vid tre tillfällen om man räknar nedgångsperioden efter millennieskiftet där vi upplevde tre negativa börsår i följd som två tillfällen (2000 och 2001 respektive 2001 och 2002). Senast som detta inträffade var 2007-2008 då superkonjunkturen kom på skam och finanskrisen briserade.
Eftersom det mot bakgrund av senaste årens börsutveckling är svårt att slå ett slag för någon form av generell börsbubbla på vår svenska börs är det många som drar paralleller mellan 2018 och just 2007. Även då toppade börsen under sommaren för att därefter inleda en nedgång utan synbar anledning (vinsterna och efterfrågan förblev goda året ut). Nedgången det året summerades till ca 6% vilket med facit i hand visade sig vara en mild försmak av vad som komma skulle. Året därpå blev kursfallet fasansfulla 42%, det sämsta utfallet i modern börshistoria.
Huruvida 2019 blir ett slags deja vu av 2008 tvistar de lärda om som bäst i nuläget. Själva kan vi konstatera att marknaden redan i samband med månadsskiftet oktober/november har signalerat för trendomslag. Det var nämligen då som vår egensnickrade tekniska modell bekräftade att det positiva sentimentet som har gällt sedan sensommaren 2016, hade nått vägs ände. Signalen föll på plats när oktobers stängningsvärde understeg såväl 12- som 24 månaders glidande medelvärde (se graf nedan).
Innebär signalen att domedagen stundar? Självfallet inte. Förvisso var så fallet under december 2000 och 2007 när liknande inträffade men den följdes inte alls av samma dramatik under vare sig augusti 2011 eller januari 2016. Den som tolkade signalen som att det var dags att lämna börsen helt de två senast nämnda gångerna fick sedan köpa in sig dyrare. Vi ser därför modellen som ett hjälpmedel i riskbedömningen snarare än någonting annat.
Att vi ändå väljer att uppmärksamma när signalen inträffar beror på att det trots allt kan vara preludium till en större nedgång. Att äga aktier under en nedgångsfas är som en del av er kanske minns (det var ju ett tag sedan) förhållandevis tråkigt och tålamodsprövande. Det går ändå att övervintra om man inte investerat pengar man behöver till något närliggande ändamål. Förutsatt då att man inte är belånad. Är man det under en utdragen baisseperiod kan det visa sig vara ett ödesdigert misstag med närmast tragiska följder. Vill man använda sig av hävstång bör man göra det när man har oddsen med sig och inte tvärtom.
