South Sea Bubble. Namnet låter märkligt som beteckning på en skandal. I synnerhet när denna stora skandal kom att utspelas i England. Vad har Söderhavet med England att göra? Och vad är så speciellt med denna skandal?
För det första var namnet passande för denna tid. Söderhavet var lockande i en jättelik era av upptäckter. Ett växande Storbritannien som sträckte sin sjöfart allt längre från landets gränser och bildade handelsstationer på de exotiska farlederna tjänade oerhört mycket pengar. Och för det andra och den viktigaste anledningen till att just ”South Sea Bubble” kom att gå till eftervärldens hågkomst var att detta var den absolut största skandalen på den finansiella scenen någonsin då den avslöjades på 1720-talet. Detta är historien om den stora ”South Sea Company” skandalen...
Allt började en vacker dag år 1711. South Sea Company bildades. Bolaget skulle överleva mindre än 10 år men bli ihågkommit av investerare och historiker för all evighet. De senare menar att företagets intentioner ifrån början hade varit relativt goda. Bakgrunden till att bolagets grundades var nämligen den makabert stora statsskulden som Storbritannien hade ådragit sig genom kriget mot Spanien åren innan. The South Sea Company sades vara lösningen på den pressade statsskulden. Företaget skulle överta statsskulderna och staten betalade därför South Sea Company 6% i ränta på statsskulden. Men det stannade inte där utan företaget lyckades vinna rätten att ge ut aktier. Senare fick företaget dessutom ensamrätt på handel och alla trafik till Nord- och Sydamerika. Att andra nationer gjorde anspråk på samma områden och handel var en lite bisak man hade glömt ta med i beräkningen.
Nåväl fenomenet att företag tog över skulder ifrån staten och skaffade sig fördelar inom åter andra områden kanske låter konstigt i våra dagar men var ingalunda ovanligt. Åtminstone inte i dessa tider där även Bank of England började sina första dagar på liknande sätt. När South Sea Company aktien emitterades gjorde den detta med ett parivärde om 100 mot det parivärde de olika skulderna medförde. Det var enligt bedömare högt. Omräknat i marknadstermer uppskattades värdet på aktien till omkring 70 pund. Och mycket riktigt låg de första noteringarna i denna aktie runt 75 pund. Ingen större framgång kunde skönjas för aktien under den första perioden utan det var först 1720 under bolagets skandalartade kollapsår som aktien började stiga rejält.
Läs ett nummer av vår aktietidning - helt gratis här
I januari 1720 noterades aktien till 128 pund och detta antagligen pga. att många adelsmän hade tjänat stora pengar på kriget och satsade detta i detta bolag som ansågs ha enorma möjligheter genom fördelar ifrån regeringen. Men en följd ekonomiska misstag ledde hela tiden till bakslag som trots det inte påverkade framåtandan i bolaget. Man hade börjat få enorma skulder vid ingången av år 1720 men släppte trots detta ut nya aktier på den heta marknaden. Alltfler lockades med i hysterin. De började se aktien stiga och manades på av det ständigt optimistiska ”Söderhavsbolaget”. Uppgång föder ju som bekant uppgång sägs det, och det stämmer verkligen när man tittar på hur aktien agerade månaderna därefter
I mars började aristokrater och även medelklassen köpa i en ständigt ökande takt. 550 pund nåddes nu innan någon hann så mycket som blinka. I juni noterades aktien till makalösa 890 pund!!! Allmänheten fick nästan panik och alla skulle vara med och slåss om aktierna i detta fantastiska bolag och denna osannolika framgångssaga. Spelhysterin började ta över och etablera sig i Storbritannien på allvar vid just denna tid. Många liknande bolag började etablera sig runt omkring South Sea Company Ltd. Vissa försäkrade betalade änkepensioner. Andra uppgavs ha landets enda sjörövarsäkra fartyg och åter andra kunde försäkra flickor mot risken att förlora sin mödom. Det ena företaget var galnare än det andra. Den stora gemensamma nämnaren var spelhysterin (gör Storbritannien känt än idag). Men vad hände då med vår historias huvudperson och aktör, Söderhavskompaniet? Jo tro det eller ej men aktien nådde nästan löjliga nivåer i juli och toppade vid 1000 pund. Förmodligen var detta första gången i världshistorien som så många tjänade så mycket pengar så snabbt på en investering. Underhusets talman, Compton, sålde exempelvis sina aktier nära topparna och tjänade omkring 800 000 SEK i dåtidens valuta (vilket var svenskt mynt).
Behöver du hjälp med ditt PPM-sparande? Vi har lösningen
Men kraschen kom som alltid när alla som minst anade den. Man förmodar att denna aktiekrasch iscensattes som en blandning av två fenomen. Framförallt den klassiska och naturliga anledningen vinsthemtagningar ifrån sådana som Compton men givetvis också genom information som läckte ut angående de ”nya pengarna” som pumpats in till bolaget hade försvunnit väldigt snabbt. Bolaget fortsatte ständigt utlova framtida vinster. Men nu började folk dra öronen åt sig och sälja. Och utbudet var helt plötsligt enormt större än den tidigare efterfrågan. Aktien sjönk, och fortsatte sjunka. Otäcka rykten började få genomslag om att skulderna i bolaget var oöverkomliga, detta sänkte kursen en bit ytterligare. När dagen grydde den 1 oktober hade kursen rasat till 290 pund. En nedgång på över 700 pund eller 70 procent från toppnivåerna på endast några månader. Ironiskt nog gjorde regeringen någonting vid denna tidpunkt som mer eller mindre ökade kaoset. Man förbjöd alla bolag att fortsätta sin verksamhet utan tillstånd och liknande bolag såsom saknade tillstånd och bedrev mer eller mindre spelverksamhet rasade som stenar. Det blev ekonomiskt kaos överallt. Många investerare tog sina liv när pengarna försvann...Historien om ”Söderhavsbubblan” slutade med förskräckelse!
Känner någon igen scenariot ovan? Bolag lovar mer än de kan hålla, investerare rusar in, bolag utmålar en framtid där inga hinder finns, ännu fler rusar in så snart aktien börjar stiga, kursen börjar skena uppåt, vilket får åter andra som missat det första tåget att gå in stort för att ta igen det de missat, vinsthemtagningar börjar, rykten florerar oavsett sanna eller falska, kursen sjunker, kanske fanns det trots allt falluckor inser en del analytiker, alla ska till utgången samtidigt, kursen börjar rasa blint, paniken är nu total och helt plötsligt är vi tillbaka där allting började...
Börskraschen 1929, Börskraschen 1987 och Börskraschen 2000 var samtliga uppbyggda på åtminstone liknande sätt, eller vad tycker du?
