Vänligen berätta lite om dig själv och din bakgrund.
Jag kom in som ekonomichef i mars 2011 när projektet startade på allvar och en egen organisation skulle byggas upp. Innan dess hade jag en bakgrund från revision och finansiell rådgivning inom s.k. corporate finance på KPMG och Swedbank.
Kan du beskriva Nordic Iron Ore och Er verksamhet för Stockpickers läsare?
Lennart Eliasson, VD
Vi är ett gruvutvecklingsföretag och har som affärsidé att återstarta driften i ett par järnmalmsgruvor utanför Ludvika och utveckla dessa med ett mellanliggande expansionsområde. Gruvorna lades ner 1979 på grund av en kombination av investeringsbehov och låga världsmarknadspriser. Det som gör gruvorna intressanta är möjligheten att anrika järnhalten i malmen till väldigt höga nivåer – upp till mer än 70%. I Sverige är det inte unikt, men i världen i stort är det mycket få gruvor som producerar malm som kan anrikas till motsvarande halter, varför sådan malm betalas med premiumpriser.
Vi har nyligen fått en omfattande genomförbarhetsstudie färdigställd av ett externt konsultföretag för den första gruvan. En genomförbarhetsstudie visar tekniska lösningar på hur en gruva skall startas upp, drivas, samt en ekonomisk utvärdering av projektet. Studien visar att förutsättningarna finns för en lönsam drift.
Vi har redan alla nödvändiga tillstånd för att bygga gruvan och starta driften, så fokus blir nu mycket på att stärka ägarbasen och säkra finansieringen för att kunna bygga gruvan.
Hur ser bolagets affärsmodell ut?
Vi skall bryta och anrika järnmalm för försäljning på den internationella marknaden. För de delar av produktionen som är lämpliga att läggas ut på entreprenad kommer vi att eftersträva detta. Exempelvis har vi en avsiktsförklaring om järnvägstransport från gruvan till hamnen, där vi betalar en avgift per ton och inte behöver investera i någon utrustning. Om försäljningen kommer att ske direkt till slutanvändare eller via agent är ännu inte beslutat. Eftersom vi inte kan garantera när produktionen kommer igång har vi avvaktat med att ingå något leveransavtal men ser inte möjligheten att få avsättning av vår produkt som något problem.
Ni genomför just nu en nyemission där Ni tar in ca 20 MSEK. Vad skall emissionslikviden användas till?
Dels skall den användas för att kunna kvitta alternativt återbetala kortfristiga lån, dels till att finansiera verksamheten under tiden som vi arbetar med finansieringen av hela anläggningsprojektet. Vi behöver sätta samman ett paket med såväl eget som lånat kapital på totalt mer än 2 miljarder kronor. Under tiden vi letar kapital pågår arbete tillsammans med potentiella leverantörer med planering av utformningen av gruvan och val av utrustning. Detta skall utmynna i att vi tar in offerter och väljer leverantörer. En del i utvärderingen blir då finansieringsmöjligheter vilket kopplar ihop detta arbete med det övergripande finansieringsarbetet.
Vilka är de största riskerna i Er verksamhet?
Eftersom vi redan har nödvändiga tillstånd för den första gruvan, vilket är ganska unikt för gruvprojekt, så är det främst finansieringen som utgör risken för genomförandet. När gruvan väl är i drift är vi som andra utsatta för fluktuationer i världsmarknadspriset på järn samt dollarkursen relativt kronan.
Kan du kommentera prisutvecklingen för järnmalm och vad du tror om framtiden?
Sedan jag kom in i det här projektet har priset på världsmarknaden gått från väldigt höga nivåer till ohållbart låga och sedan upp till dagens nivåer, vilka vi uppfattar som rimliga i ett långsiktigt perspektiv. Samtidigt har marknaden under senare år delats upp så att produkter med högt järninnehåll värderas betydligt högre än fattigare produkter. Det är mycket drivet av klimathänsyn, då ståltillverkningen blir mindre energikrävande när man utgår från en höganrikad malm. Det här är viktigt för oss som kommer att producera en nischprodukt med hög järnhalt och låga halter av föroreningar. Såväl riktpriser som kvalitetspremier kommer med all sannolikhet att fortsätta variera kraftigt även i framtiden och för ett gruvprojekt måste man ta höjd för att kunna överleva även perioder med lägre pris. Det är omöjligt att förutspå var priset kommer att ligga den dag gruvan startas, men vi ser positivt på den långsiktiga efterfrågan på produkter av hög kvalitet.
Enligt dig, vilka är de främsta skälen till att man skall investera i Nordic Iron Ore?
För det första har vi ett gruvprojekt med samtliga nödvändiga tillstånd på plats och en genomförbarhetsstudie som fastslår att projektet skall kunna genomföras med lönsamhet. Därför står vi nu i färd med att gå från förberedande studier till genomförande.
För det andra underlättas genomförandet av att:
* Det är fråga om återstart av en befintlig gruva varför viktig infrastruktur finns på plats, exempelvis vägar, framdragen el och förberedelser för omledning av ytvatten.
* Vi har en bra logistiklösning genom att gruvan ligger invid järnvägen som leder till hamn som står beredd att ta emot vår produkt, precis som den gjorde senast gruvan var i drift.
Och för det tredje så har vi en spännande expansionspotential i Väsmanfältet som kan ge ökad årsproduktion och ett väsentligt längre liv för gruvan.
Avslutningsvis om du blickar framåt 5 år i tiden, hur ser Nordic Iron Ore ut då?
Då går produktionen i Blötbergsgruvan för fullt och vi har kommit långt med prospektering och förberedelser för brytning under sjön Väsman. Vi har skapat sysselsättning för flera hundra personer i Ludvikatrakten och tar emot studiebesök från när och fjärran som vill se en gruva med minimal miljöpåverkan på cykelavstånd från centrum av Ludvika.
--------------------------------
Emissionen i korthet
Teckningskurs: 2,50 SEK per aktie
Teckningstid: 19 november – 9 december, 2019
Emissionsbelopp: 20 MSEK + 5 MSEK
Teckningsförbindelser och emissionsgarantier: 100%. Teckningsförbindelser 11,2 MSEK och garantiåtaganden 8,8 MSEK.
Marknadsplats: Nasdaq First North Growth Market
