Det som alla framgångsrika investerare och traders har gemensamt är att de är duktiga på att hantera risk men så är det också just riskhantering som hela aktiemarknaden handlar om. Vissa vill ta risk och andra vill undvika risk

Vi kan börja med att titta på ett konkret exempel. Säg att du har 100 000 kronor att placera och du vill maximalt riskera 1 procent i en affär. Samtidigt har du hittat en lämplig stoplossnivå 5 procent under den beräknade inköpsnivån. Detta innebär att du kan köpa aktier för 20 000 kronor givet den stoplossnivån.

Det felet som många gör är att de håller statiska positionsstorlekar, det vill säga köper alltid för exempelvis 50 000 kronor. Detta oavsett om det är en högbetaaktie eller inte.  I förlängningen leder detta till en snedvriden fördelning av affärerna och resultatet blir nästan helt beroende av hur man lyckas i de mera riskfyllda aktierna.

Ett annan vanligt misstag är att man väljer en stoplossnivå som ligger alltför nära, detta för att kunna höja upp positionsstorleken och ha chans till en riktigt bra affär. Det slutar ofta med att man blir utstoppad ur positionen för att sedan se aktien röra sig mot målkursen. Se till att du alltid har en plan för affären och att den inkluderar positionsstorlek. På så sätt tar du ytterligare ett steg mot en framgångsrik tradingverksamhet.

Stoploss är naturligtvis en viktig del av riskhanteringsarbetet. Innan en affär initieras, måste man ha en plan för när man kommer att gå ur affären om den går emot. I takt med att högfrekvenshandeln ökat i omfattning de senaste åren har också korrekt placering av ordrar blivit svårare. Likviditeten är nämligen ofta inte alls så bra som den vid en blick på orderboken kan verka, och vissa algoritmer är kodade för att försöka dra nytta just av lagda stoplossordrar.

För att anpassa sig efter detta har många kortsiktiga traders börjat titta på handel i ett längre tidsperspektiv. Om man tidigare utgick från 1 eller 5-minutersdata så kanske man nu främst agerar i ett 15-minutersperspektiv. Det finns också de som helt gått över till swingtrading och på detta sätt lyckas hantera högfrekvenshandeln på ett bättre sätt.

Vissa tycker det känns för svårt eller riskfyllt att försöka tjäna pengar på nedgångar, det finns också de som tycker det är oetiskt att försöka utnyttja kursnedgångar. Diskussionen kring etik kan pågå länge men vår syn är att alla aktörer behövs på marknaden. Inte minst för likviditetens skull. Vad är bättre än att det finns aktier att köpa av en aktör som blankar när stora pensionsförvaltare vill ta en långsiktig position i ett bolag. Pensionsförvaltaren kanske räknar med en avkastning på 3-4 procent årligen de närmaste 20 åren medan den kortsiktiga aktören vill försöka fånga en rörelse på 3-4 procent på några dagar.

Blankning i praktiken

Målet med en blankningsposition är att tjäna pengar på en nedgång i en aktie. Det är med andra ord raka motsatsen till när man köper en aktie och hoppas på kursuppgång. Blankning innebär att man först lånar aktier för att sedan sälja de lånade aktierna. De lånade aktierna säljer man i marknaden med förhoppningen om att priset kommer att sjunka så man kan köpa tillbaka aktierna billigare. Därefter när man köpt tillbaka aktierna, återlämnar man också sitt aktielån. Resultatet blir skillnaden mellan försäljningspriset och återköpspriset.

Exempel på en blankningsaffär

Anna gör bedömningen att H&M har ett tufft kvartal framöver och hon räknar med att aktiekursen kommer att sjunka. Denna rörelser vill hon försöka tjäna pengar på genom att blanka H&M. Hon kontrollerar med sin bank att aktien går att låna, dvs att aktielån erbjuds för H&M. Hon lånar in aktier och säljer H&M för 150 kronor/st.

H&M får mycket riktigt in säljare och aktien backar till 110 kronor. Anna väljer att ta hem vinsten och köper därmed tillbaka H&M aktier på börsen för 110 kronor. Hon måste nu köpa tillbaka lika många aktier som hon lånade, för att kunna betala tillbaka hela sitt aktielån.

När Anna lånade aktierna och sålde dem, fick hon 150 kr/st. Därefter köpte hon tillbaka aktierna på 110 kronor/st. Mellanskillnaden (150 kr - 110 kr) det vill säga 40 kronor/st är kursvinsten som Anna gjorde. Resultatet blev alltså cirka 26,7 procent.

Risk

Att blanka en aktie ger en högre risk än att äga en aktie via ett normalt köp. Detta eftersom du tar ett lån för att genomföra blankningsaffären. Skulle positionen gå emot dig så att aktien stiger istället för faller, gör du en lika stor förlust som aktiekursen ökat. Samtidigt är det ju också så att en aktie som lägst kan gå till noll medan uppsidan är obegränsad. Ett köpt aktieinnehav kan därmed förlora hela sitt värde medan en blankad aktie kan ge förlust egentligen utan tak (teoretiskt).

Hur går man till väga i praktiken?

Rent praktiskt är en blankningsaffär enkel att genomföra. Precis som vid ett köp, letar man fram aktien man vill handla i och för att blanka säljer man helt enkelt aktien. I aktiedepån kommer det att synas att innehavet är en blankning. När du sedan vill köpa tillbaka aktien, går du in på depån och köper motsvarande antal aktier som finns blankade.

Vi har tittat lite på de instruktioner som Avanza och Nordnet har på sina sajter och det viktiga är att man har avtal för att kunna genomföra blankning. Man handlar nämligen på kredit vilket kräver andra avtal än de som krävs vid vanlig aktiehandel.

Du som är intresserad av att komma igång med blankning, kontakta din aktiemäklare så hjälper de dig att komma rätt samtidigt som du får information om kostnader och vilka avtal som krävs.

Genom att identifiera tidigare prisnivåer där en aktie har haft svårt att stiga över (motstånd) eller falla under (stöd), kan investerare förutse potentiella områden för framtida prisreaktioner. Används verktyget rätt kan man på ett ofta ganska effektivt sätt mäta utbud och efterfrågan i marknaden.

Ett tekniskt stödområde (grafen ovan) bildas vanligtvis när priset på en aktie eller ett tillgångsinstrument tenderar att ha svårt att falla under en viss prisnivå. Orsaken till att stödområdet bildas kan vara flera, exempelvis kan marknadsaktörer anse att aktien blir billig kring stödområdet. Här kan också finnas psykologiskt viktiga nivåer, det vill säga jämna nivåer som 100, 200, 300 kronor. Det kan också helt enkelt vara en historisk nivå där aktien vänt tidigare och därför är det många marknadsaktörer som bevakar just den nivån.

Ett tekniskt motstånd uppstår på motsvarande sätt vid i ett område där aktiens uppgång tenderar att stanna av (se grafen ovan).

Man har två olika möjligheter när en aktie tar sig upp till ett motståndsområde. Scenario ett är att aktien vänder nedåt från motståndet. Scenario två är att aktien bryter upp förbi motståndet. I det senare fallet ökar ofta momentum och speciellt om utbrottet sker i samband med bolagsspecifika nyheter kan då intressanta tradinglägen uppstå.

Ovan ser vi en graf över JM och vi ser här att området kring 194 kronor agerade motstånd i flera månader. När aktien nådde upp hit kom säljare in och ju fler gånger ett motståndsområdet testas, desto starkare blir det. Slutligen ökade dock köparna sitt engagemang och drev igenom JM förbi motstånd vilket också resulterade i en tydlig reaktion. Ett klassiskt exempel på så kallad utbrottstrading där man tar position med förväntningarna om en momentumhöjning.

Indexet kalkyleras baserat på implicita volatiliteten i optioner med tyska DAX-index som underliggande tillgång. Indexet prognostiserar kommande rörelser i marknaden. Ett lågt värde innebär att marknaden räknar med små kursrörelser medan ett högt värde indikerar att marknaden räknar med större rörelser.

Stora rörelser innebär högre risk, ett högt värde på VDAX innebär därmed att marknaden blir mera riskaversiv. Ett lågt värde på VDAX ger indikationer på att aktörer i DAX är redo att ta risk i marknaden.