Stäng
Prenumerera gratis på Sveriges ledande nyhetsbrev inom bank & finans
28.09.2020
Veckan i backspegeln… v39

Veckan i backspegeln… v39

Börsfrossa… De amerikanska börsmarknaderna har fortsatt att uppvisa svaghet i veckan.

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.
Om ni inte ännu är prenumerant Stockpicker Newsletter Stockpicker Newsletter är Sveriges ledande oberoende aktietidning. Beställ
Prenumerant
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Newsletter

Stockpicker Newsletter är Sveriges ledande oberoende aktietidning. Beställ
Misslyckat första rekordförsök
24.09.2020

Misslyckat första rekordförsök

Länge såg det ut som om Stockholmsbörsen med raska steg var på väg mot sin rekordnotering.

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.
Om ni inte ännu är prenumerant Stockpicker Newsletter Stockpicker Newsletter är Sveriges ledande oberoende aktietidning. Beställ
Prenumerant
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Newsletter

Stockpicker Newsletter är Sveriges ledande oberoende aktietidning. Beställ
Annons
20.09.2020
Veckan i backspegeln… v38

Veckan i backspegeln… v38

Not enough… Veckans FED-möte bjöd i det stora hela inte på något direkt nytt.

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.
Om ni inte ännu är prenumerant Stockpicker Newsletter Stockpicker Newsletter är Sveriges ledande oberoende aktietidning. Beställ
Prenumerant
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Newsletter

Stockpicker Newsletter är Sveriges ledande oberoende aktietidning. Beställ
17.09.2020
All Time High – here we come…

All Time High – here we come…

Den amerikanska techfrossan till trots tycks optimismen på Stockholmsbörsen ha hållit i sig.

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.
Om ni inte ännu är prenumerant Stockpicker Newsletter Stockpicker Newsletter är Sveriges ledande oberoende aktietidning. Beställ
Prenumerant
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Newsletter

Stockpicker Newsletter är Sveriges ledande oberoende aktietidning. Beställ
Veckan i backspegeln… v37
15.09.2020

Veckan i backspegeln… v37

Decoupling… Ingen lär väl ha undgått att september har inletts skakigt. Inte så mycket i Sverige där Stockholmsbörsen faktiskt bröt upp (!) men likväl för amerikanska techbolag.

Efter tidigare rejäla uppgångar har Nasdaq hastigt och lustigt backat med nära 10% från toppen (2/9) och ca 5% sett från senaste månadsskifte. Det är inte ofta som sådant inträffar faktiskt. Tittar man på de senaste nära 50 åren (sedan 1974) har liknande skett vid blott sex (6) tillfällen inklusive årets upplaga. I samtliga fem fall blev börsmånaden negativ och i fyra (4) av dessa fem (5) fall stod index lägre vid månadsskiftet än efter dess inledande vecka.

Annons

Ingen rök utan eld?… Man kan förstås diskutera vad exakt som utlöste nedgången men någon entydig sådan faktor är faktiskt svår att hitta. Jag nämnde redan förra veckan att det kan vara så enkelt som att det handlade om analogin till 1929. Den troligaste hypotesen idag tycks nu vara Softbanks möjliga vinsthemtagningar i spåren av avancerade optionsupplägg som dessförinnan pressade upp kurserna. Jag måste erkänna att jag inte är riktigt insatt i hur man har gått till väga och har därför svårt att avgöra om detta verkligen kunde vara gnistan till det som sedermera utvecklades till en rejäl brand där omfattande börsvärden gick upp i rök

Perfect storm… Den aktie som blev techfrossans omslagsnamn är naturligtvis Tesla. Dagen efter beskedet att aktien ej kommer att inkluderas i breda S&P 500 (där man faktiskt hade tillhört 15 största företag sett till marknadsvärde) sjönk kursen med smått ofattbara 20%. Det i sig visar med all önskvärd tydlighet det jag (och många andra för övrigt) länge hade påpekat. Kurssättningen av Teslas aktie styrs inte av fundamentala faktorer utan ren och skär spekulation. Förvisso har indextillhörighet betydligt större betydelse idag än förr i tiden som en konsekvens av det stora antalet indexföljande produkter men i grund och botten bör det förstås påverka bolagsvärderingen i lika liten omfattning som aktiesplittarna gör.

Inget korståg… Och för att alla skall få chansen att ”missförstå mig rätt”. Jag har inget emot Tesla som företag. Det är ju förstås inte bolagets ”fel” att aktien har utvecklats till hela världens spekulationsobjekt nr 1 även om dess grundare och VD, Elon Musk, gör sitt bästa för att piska upp stämningen. Det finns heller absolut inget som säger att man en vacker dag inte växer in i den hiskeliga värderingen. Min känsla är att det i sådana fall inte blir bilarna som kommer stå för det riktiga värdet utan något helt annat. Något som bolaget utvecklar/köper på vägen. Och i det avseendet har man förstås nytta av så hög kurs som möjligt. Sett ur den synvinkeln är det förstås smart att man nyligen passat på att emittera nya aktier för fem (5) miljarder dollar och därigenom visat att man inte är sena att utnyttja de möjligheter som uppstår. Hatten av!

Techfrossa… Låt oss dock återgå till techkollapsen för en kort stund till. I onsdagens krönika gav jag min syn på hur jag ser på den nuvarande oron bland teknologiaktier. Någon generell dot.com 2.0 bubbla tror jag inte vi behöver vara rädda för i det här skedet. Jag har förstås haft fel förr och kommer säkert att ha det igen. Personligen tycker jag dock att värderingarna av teknologiaktierna generellt inte känns lika uppdrivna som fallet är med exempelvis Tesla, Zoom eller en rad andra. Tittar man på analytikerprognoserna för nästa år gällande Apple, Alphabet (Google), Facebook och Microsoft framstår de långt ifrån som orimliga om de nu skulle infrias. P/E-talen för samtliga ovan nämnda ligger i spannet 25-30. Det är förvisso högt men ändå inte avskräckande högt (här är jag kanske lite partisk då jag själv äger aktier i Alphabet). Bubbelvärderingarna finns nog på annat håll (kanske i analytikerestimat?).

Tänker högt… Och när det talas om prisbubblor börjar nog en del tankar snabbt flyttas mot Amazon som i detta nu står inför lansering i Sverige (och möjligtvis även Norden). Av det jag hittills läst tycks intresset för att ansluta sig till det amerikanska framgångståget ha varit begränsat. Något märkligt kan tyckas med tanke på vilket stort skyltfönster Amazon är. Men villkoren som man erbjuds uppges vara för dåliga. Amazons inbrytning står förstås inte och faller med det. En tanke som slog mig är att man skulle kunna köpa upp en befintlig aktör för att den vägen snabbt erhålla erforderlig produktbredd. Dödsdömda CDON skulle här kunna tänkas utgöra ett möjligt uppköpsobjekt? Eller varför inte Clas Ohlson även om just detta alternativt kan framstå som något långsökt med tanke på alla fysiska butiker som prylkedjan driver. Dessa skulle i o f s delvis kunna läggas ned, delvis göras om till konceptet Amazon GO. Det är fritt att spekulera (och nej, jag har inte köpt aktier i något av bolagen).

Förvandling… Nyligen när guldpriset huserade ovan 2000-dollarsstrecket fick vi höra att Warren Buffetts investmentbolag Berkshire Hathaway hade valt att köpa in sig i guldprospekteringsbolaget Barrick Gold. Lite märkligt kan tyckas med tanke på vad investerarlegendaren alltid sagt om just guld som placeringsalternativ. Nu är det förstås något annat att äga prospekteringsbolag än att äga själva guldet i fysisk form men ändå. Fler överraskande manövrar skulle det dock bli. I veckan meddelade Berkshire att man investerar 570 Musd i molnbolaget Snowflakes IPO. Just tech är ett annat område som Buffett valt att hålla sig ifrån. Förvisso har han en gång i tiden investerat i IBM men det blev inte bra. Bättre gick det häromåret när han köpte Apple. Då trodde många att det var väl sent men så visade sig inte alls vara fallet. Har han fått blodad tand tro? Eller har han blivit en momentumspelare på gamla dagar?

Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
10.09.2020
Har techbubblan brustit?

Har techbubblan brustit?

Ända sedan årets sommaruppehåll avslutades i början på augusti har jag i denna spalt framfört min optimistiska börssyn.

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.
Om ni inte ännu är prenumerant Stockpicker Newsletter Stockpicker Newsletter är Sveriges ledande oberoende aktietidning. Beställ
Prenumerant
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Newsletter

Stockpicker Newsletter är Sveriges ledande oberoende aktietidning. Beställ
03.09.2020
Favorit i repris – ”The coctail theory”

Favorit i repris – ”The coctail theory”

Peter Lynch har ni säkert hört talas om.

En stockpicker som under nästan 15 år (perioden 1977-1990) drev finansbolagets Fidelity Magellanfond som stoltserade med rekordet att ha slagit SP500-index flest år i rad. Som om inte det var bra nog var den genomsnittliga årsavkastningen för fonden under den tiden som Lynch var den ansvarige förvaltaren, smått ofattbara 29%. Enastående!

Annons

Peter Lynchs devis genom åren har varit att huvudsakligen investera i bra företag snarare än att förutspå marknadsrörelser. Att förutspå hur räntor, konjunkturen eller börsen kan komma att utvecklas menade han var i det närmaste omöjligt och därmed också ointressant att grunda sina investeringar på. Istället för att fokusera på makroekonomiska aspekter borde man enligt honom använda tiden till att försöka förstå och lära sig de olika företagen och dess verksamhet.

Det är också just detta som sedermera har bildat uttrycket ”att lyncha” som i investerarkretsar blivit ett lika känt fenomen som ”att googla” är för de allra flesta idag. Peter Lynch hävdade att aktiens pris idag eller ens nästa månad var mindre intressant. Istället var det verksamhetens förutsättningar att utvecklas som var nyckeln. Men eftersom just nutida pris och inte makroekonomiska utsikter var det som upptog de allra flestas fokus, kunde aktieägandet vara oerhört tålamodsprövande. Hade man dock gjort sin ”lynchning” och dragit korrekta slutsatser skulle belöningen - förr eller senare - komma. Den typiska Lynch-investeringen tog ungefär drygt tre år innan värdet avspeglade de förväntningarna som Peter hade skapat fram genom sin analys.

Som många andra framgångsrika investerare har Peter Lynch skrivit en rad böcker om marknaden, finansvärlden och olika investeringsstrategier. En av dessa böcker, "One up on Wall Street” läste jag faktiskt om i somras. En klassiker som jag då och då återkommer till med jämna mellanrum. I den finns bl.a. en synnerligen intressant och jordnära skildring av de olika cyklerna som marknaden genomgår. En iakttagelse som har fått Lynch att utveckla en helt egen teori som sedermera kom att kallas för "The Cocktail Theory". Förvisso har jag skrivit om den tidigare inom ramen för Stockpicker Newsletter men det var trots allt ett par år sedan nu och nog känns den åter oerhört aktuell.

Att teorin har ordet ”coctail” i sitt namn beror på det faktum att Lynch har använt de inte helt ovanliga i ”kändiskretsar” coctailpartyn, som underlag för sina observationer. Sammankomster där såväl finanseliten som han själv men även vanliga näringslividkare samt diverse annat folk, minglade fritt. Under den tid som han hade deltagit på den typen av tillställningar har han lyckats särskilja ett beteendemönster bestående av fyra stycken olika faser. Faser som enligt honom kännetecknade marknaden som ju per definition skapas av alla som interagerar genom att köpa eller sälja aktier.

I den första fasen, som i regel sammanfaller med att aktiemarknaden har varit svag under en tid och där det egentligen inte finns särskilt mycket som indikerar snar bättring, är det oerhört få som överlag pratar om aktier eller börsen. Samtalsämnen tenderar istället att kretsa kring andra samhällsaktuella ämnen. Tillfrågad av diverse gäster om vad Lynch själv sysslade med berättade han om sin fondförvaltarroll vilket i regel möttes av tämligen svalt bemötande. Människorna nickade visserligen artigt och fann det intressant men flyttade sig efter en stund bort för att hellre prata med någon annan som exempelvis läkaren eller tandläkaren för att lyssna på underhållande historier om plack. Den här fasen betecknade Lynch som den där aktier var allra mest prisvärda.

I nästa fas, när marknaden visserligen redan har stigit ca 15% från sina bottennoteringar men där det fortfarande bara är ett fåtal personer som har lyckats observera det, blir intresset för hans förvaltarroll något större. Ännu så länge begränsas dock intresset till att nya bekantskaper dröjer sig kvar något längre för att byta artigheter innan de slutligen berättar för honom hur riskfylld aktiemarknaden är för tillfället. Efter en kortare pratstund går de därefter vidare till den tidigare nämnda tandläkaren för att diskutera mer intressanta spörsmål.

I den tredje fasen har marknaden nu stigit med närmare 30% och plötsligt märker Peter Lynch att allt fler visar sitt intresse och uppskattning för hans förvaltarroll. Han befinner sig plötsligt i händelsernas centrum och omringas av en större skara entusiastiska investerare som efterfrågar investeringstips. Bland personer som tacksamt tar emot tipsen om köpvärda aktier finns bland andra även tandläkaren som tidigare rönte betydligt större uppmärksamhet från omgivningen. Förutom att eftersöka råd berättar flertalet gäster hur de redan har placerat sina pengar för att kunna profitera från den kommande marknadsuppgången.

I den sista fasen, den fjärde, är Peter Lynch alltjämt omgiven av en större skara människor men den här gången är dessa personer inte direkt intresserade av hans marknadssyn eller hans förslag för vad som är köpvärt. Nu är det istället de som ger Peter tips om vad de anser att han absolut inte skall missa. Även tandläkaren viker nu in och bjuder på ett par säkra vinnarbets istället för att briljera om rotfyllningar plack eller annat branschrelaterat. Investeringsidéer som faktiskt utvecklas riktigt bra de närmast påföljande dagarna. En klassisk toppvarning enligt Lynch och ett tillfälle som marknaden tidsmässigt kan ha nått zenit. I detta skede är det läge att dra öronen åt sig och bli försiktigare. Det är också just då som risken är som högst.

Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
12.08.2020
Veckan i backspegeln… v32

Veckan i backspegeln… v32

The End… Tiden går verkligen fort.

Årets semesterupplaga blev definitivt något annorlunda för flertalet av oss givet rådande omständigheter (covid-19). Att jag använder order ”blev” beror helt enkelt på det enkla faktum att hemestern från och med nu är slut för undertecknad. Nästa vecka återgår Newsletterutgivningen till det normala, dvs två nummer varje vecka.

Happy days… Tittar vi på marknaden har det varit en minst sagt rolig sommarperiod. Från 1 juni då vi inledde vår sommarutgivning, fram till i fredags har Stockholmsbörsen stigit med omkring 10% och ligger numera ovan årsskiftesnivån. En riktigt stark utveckling som ändå inte kan mäta sig med motsvarande för teknologitunga Nasdaq som redan har tagit ut ATH med råge för att i veckan för första gången någonsin avsluta handeln ovan 11 000. Är det hausse eller är det hausse?

Annons

Besked… Veckans kanske allra mest intressanta siffra för svenskt vidkommande var förstås andra kvartalets BNP. Den skulle ju ge svaret på om den svenska coronastrategin har varit betydligt skonsammare för ekonomin än vad omvärldens val var (en effekt som man så här långt, dessvärre, inte kan se vad hälsoaspekten beträffar). Och nog har så varit fallet. BNP sjönk förvisso med 8,6% under Q2 men detta kan ju jämföras med tvåsiffriga nedgångstal i de flesta andra europeiska länder och 9,5% i exempelvis USA.  

Halvfullt glas… Bättre än andra eller bäst bland de usla? Den relativt sett bättre BNP-siffran till trots (i alla fall ställt mot omvärldens dito) var utfallet ändå att betrakta som en besvikelse. Analytikerna hade hoppats på nära en procentenhets lägre tapp och själv hade jag faktiskt hoppats på ett ännu bättre utfall och därmed en bekräftelse på att valet av strategi har varit rätt, även om de ekonomiska aspekterna ej uppges ha legat till grund för beslutet hur man än hade valt att agera. Nu blev det inte riktigt på detta sätt men då skall man också komma ihåg att siffrorna så här långt är preliminära.

Time will tell… Det vore förstås ändå kul att kunna konstatera att Sverige klarade den ekonomiska coronakrisen bättre än omvärldens ekonomier gjort. Men så enkelt är det faktiskt inte. Dels vet vi inte alls något om återhämtningens takt. Det vi vet att den har kommit igång efter hävda restriktioner. I omvärlden kan effekten vara betydligt kraftfullare än vad den blir här hemma eftersom de svenska restriktionerna inte hävs i samma utsträckning (vidtagna åtgärder har från start varit av uthållig karaktär). Dessutom vet vi förstås inte vad som händer med viruset i höst samt hur dess eventuella nya vågor slår mot de olika samhällena. Förhoppningen här är förstås att Sverige klarar de kommande vågorna bättre i kraft av högre immunitet bland landets medborgare. Men teori är en sak, praktik som bekant en helt annan.

Cash is NOT king… Tittar man på valutamarknaden ser man dock att världen har noterat den svenska strategins fördelar avseende ekonomi. Kronan har stärkts vilket till mångt och mycket beror just på BNP fallets mildare grad och därmed även mindre omfattande behov av stimulansåtgärder. Gigantiska sådana från FED samt den amerikanska administrationen (nya checkar uppges snart vara på väg till amerikanska medborgare) har fått i synnerhet dollarn på fall vilket belackarna jämför med en devalvering. Det är i ljuset av detta som man sannolikt får betrakta börsens styrka (många föredrar helt enkelt aktier före ”cash” hur högt än de förstnämnda må värderas), och inte minst guldets branta stegring.

Sky is the limit… Och på tal om guld. I veckan fortsatte uppgången bortom den magiska 2000-dollars gränsen. Därmed befinner sig ädelmetallen på helt obruten mark, nivåer där den aldrig tidigare har handlats på. I och med det finns det i dagsläget inte längre några tekniska hinder för hur högt priset kan stiga. Varför nämner jag det här? Jo, guldprisets utveckling skulle mycket väl kunna trigga igång en ny spekulationsvåg i kryptovalutorna. Att jag inte är helt ensam om nämnda tankegång syns tydligt i ”det digitala guldets” (som bitcoin ibland kallas) prissättning. Kursen bröt nyligen upp över 10 000 usd vilket fick priset att mer eller mindre omedelbart stiga till 12 000 usd. Fortfarande är det dock en bra bit kvar att vandra till forna rekordhöjder (2017 nådde priset 20 089 usd som högst) vilket i sig kan te sig lockande för de allra mest spekulativa. Och att Robin Hood placerarna kan driva kurser har vi sett förr.

Sist men inte minst… Och apropå spekulation. Om det nu mot förmodan finns någon som inte riktigt vill skriva under att det just nu råder närmast exceptionell hausse så är det nog läge att tänka om. Under torsdagen meddelade det på Spotlight listan noterade svenska Alteco att en person hade blivit botad från covid-19 tack vare en behandling där bolagets produkt var en av komponenterna (dock utan att ha med själva virusbekämpningen att göra). Marknaden svarade med att höja aktien med 500% (från 1 krona till 6 som högst) vilket förstås får betraktas som smått absurt. Men vad värre är så slutade galenskapen inte där. Uppgången ackompanjerades nämligen av en närmast exceptionell volym. Inte mindre än 47 miljoner aktier omsattes vilket motsvarar den sammanlagda volymen i handeln med Atlecos aktier under, hör och häpna, de senaste fyra (4) åren. Detta kan för övrigt ställas i relation till att det totala antalet utestående aktier i bolaget som är 50 miljoner.

Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
14.05.2020
Blir Sverige den relativa vinnaren?

Blir Sverige den relativa vinnaren?

En efter en trillar negativa makrosiffror in i spåren av ”The Great Lockdown”.

Först publicerad i Stockpicker Newsletter 1784 (13 maj 2020)

Den region som sticker ut i sammanhanget är Asien som ju tycks ha perioden av nedstängningar bakom sig. Detta har förvisso lett till en tydlig återhämtning av den ekonomiska aktiviteten men inte heller där är man ännu på pre-corona nivåer. En anledning är förstås att rörligheten fortsatt är begränsad då gränserna hålls stängda på många håll och i de fall de inte är det så kräver man karantän för inresande. Det försvårar givetvis för mycket av näringslivsaktiviteter för bolag som inte har lokal närvaro.

Annons

Med Asien i ögonvrån försöker man nu i både Europa och USA att sakta men säkert att initiera återstart av samhällen. I första hand en försiktig sådan men förhoppningen är förstås att inom kort återgå till ett läge som skulle kunna liknas vid den strategi som svenska myndigheter har valt. En strategi som för övrigt vållat stor debatt runt om i världen där den ibland till och med har kallats för ”lek med döden”.

Den här spalten är kanske inte ett forum för att propagera för vare sig det ena eller det andra. Jag har full förståelse för att det kan finnas olika syn på sättet som Sverige har valt att möta coronaviruset. Det faktum att övriga länder nu försöker att öppna sina ekonomier tyder dock ändå på att allt fler börjar anse att det kanske inte var helt fel väg att gå. Något vaccin finns ju ännu inte och inte heller något effektivt läkemedel mot covid-19. Att öppna samhällen i detta skede innebär med andra ord att befolkningen kommer att utsättas för smittan (det vore ju naivt att tro att viruset försvunnit).

Att den svenska strategin har varit en ”het potatis” är nog otvetydigt. Nyligen kunde man bl.a. i ansedda Financial Times läsa att Sveriges ekonomi inte har dragit nytta av det svenska sättet att möta pandemin. Men frågan är om så verkligen är fallet? Förvisso är Sverige en liten exportbaserad ekonomi och påverkas naturligtvis i den mån av de åtgärder som övriga länder har infört. Här håller jag definitivt med om att man inte har så mycket att vinna på att hålla samhällslivet igång. Med stängda gränser på andra håll uteblir förstås rörligheten nästintill helt varvid leveranskedjor bryts/stängs. Detta är exempelvis anledningen till att stora bolag som Volvo/Scania har stoppat all sin verksamhet.

Men stort exportberoende till trots bör Sveriges inhemska ekonomi ändå ha gynnats. Besöksnäringen har förstås påverkats kraftigt och även i andra fall har de vidtagna restriktionerna påverkat försäljningen för oerhört många företag. Icke desto mindre är ett eventuellt tapp på 50-75% inte det samma som 95-100% som ju fallet har varit för motsvarande näringsidkare utomlands. Ibland kan det faktiskt handla om skillnaden mellan ”liv och död” för det enskilda företaget. Detta inte minst som återöppnade samhällen inte lär medföra att försäljningen återgår till det normala i de länder som häver en del restriktioner, utan mer troligt närmar sig de ”svenska” nivåerna.

En indikation på att det finns fler som inte riktigt håller med om slutsatserna i FT är utvecklingen på valutamarknaden. Den svenska kronan som länge har varit ett sorgebarn har de senaste veckorna börjat återhämta sig. Självklart är en av anledningarna till att så har varit fallet Riksbankens besked om att man inte gärna vill återgå till minusräntor. Men det är sannolikt inte hela förklaringen. Jag tror helt enkelt att omvärldens bedömare drar samma slutsats som jag själv gör. Att länder där exempelvis bilförsäljningen sjunker med 40% trots allt bör ha bättre framtidsförutsättningar än sådana där tappet motsvarar 95%.

Nu är ovanstående förstås enbart ett litet exempel men vi skall inte glömma bort att ett lands ekonomi är tämligen komplex materia där eventuella effekter sprids likt ringar på vattnet. Därtill är det även psykologiskt viktigt att samhällets olika funktioner upprätthålls i så stor uträckning det är möjligt samtidigt som sjukvården faktiskt klarar av epidemin (säga vad man vill men det har den svenska vården lyckats med trots att smittspridningen i Sverige av förklarliga skäl gått betydligt längre än i många andra länder). Det senast nämnda har ju varit den främsta anledningen till att många andra länder valt ”lockdown” alternativet.

Jag är givetvis medveten om att det är oerhört svårt att sia om framtiden. Om det som komma skall vet vi alla nämligen ungefär lika mycket, dvs inget alls. Men med det sagt tror jag ändå att Sveriges ekonomi som helhet bör vara en relativ vinnare (eller snarare den som förlorar minst) i jämförelse med andra jämförbara länder. Kanske är det enbart en from förhoppning eller ett sätt att gripa efter halmstrån mitt i en av de värsta kriserna i modern tid. Det är ju trots allt enbart en teori i dagsläget. Så länge pandemin fortskrider (vilket den ju allt jämt gör) är juryn givetvis fortfarande ute och överlägger precis som fallet är gällande de olika strategierna. Det är egentligen först om ett år som vi kan börja dra mer eller mindre träffsäkra slutsatser.

Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
11.05.2020
Veckan i backspegeln… v19

Veckan i backspegeln… v19

April… Den nu gångna månaden hör traditionellt till börsårets allra bästa.

Tittar man historiskt har april i genomsnitt varit den näst bästa månaden på ett börsår. I år kan den kanske rent av bli den allra bästa. För nog bör avkastningen bli svårslaget för de månader som återstår. OMXSPI steg nämligen med 8,3% vilket är den bästa månatliga prestationen på nära 10 år (sedan september 2010) och kan jämföras med den genomsnittliga avkastningen för månaden som sedan 1995 uppgår till 2,5%.

Annons

Maj… Till skillnad från april hör inte maj rent statistiskt sett till de bättre månaderna på ett börsår. I genomsnitt har index nämligen tappat ca 0,6%. Nedgångar har det också varit de senaste två åren. Ifjol, som ju överlag var ett bra börsår, sjönk Stockholmsbörsen med hela 7,5% i maj. Då berodde det på Donald Trumps plötsliga kovändning kring förhandlingar med Kina.

Kalla kriget 2.0… Även i år har den amerikanske presidenten gett sig på Kina. Den här gången gäller det dock virusets ursprung som man från amerikanskt håll menar är tillverkat i ett labb i Wuhan. Om detta stämmer eller ej vet vi förstås inte (det florerar rykten om att viruset var i omlopp betydligt tidigare än vad som hittills varit känt). Osannolikt är det naturligtvis inte. Men Donald Trump beskyllningar kan också vara en sedvanlig avledningsmanöver (från bisarra uttalanden om möjlig bekämpning av viruset) eller klassisk valtaktik (mobilisering mot gemensam fiende) när det nu drar ihop sig till presidentval. Klart är att det inte förbättrar, de redan ganska kalla, relationerna med regimen i Peking.

Hua… Och när jag nu ändå är inne på USA. I fredags publicerades den månatliga arbetsmarknadsstatistiken avseende april som förkunnade att arbetslösheten sköt upp till 14,7%, då antalet sysselsatta minskade med 20,5 miljoner. Ställt mot en genomsnittlig månatlig ökning de senaste åren motsvarar tappet ca 9 års ökningar (102 månader). En utveckling som saknar motstycke. Inte undra på att Donald Trump inledde en kampanj i veckan för att återöppna landet där han bl.a. liknade det amerikanska folket med ”warriors” som återgår till sina vanliga liv även om det leder till att fler blir sjuka eller avlider av pandemin. Borde han inte snarare ha använt order ”vikings”? Den svenska strategin tycks börja vinna gehör runt om i världen. 

Bombnedslag… Veckans kanske allra främsta samtalsämne blev EBM:s tillslag mot Ilija Batljan i spåren av påstått insiderbrott. Viktigt att påpeka är att ingen är att betrakta som skyldig förrän man har dömts för brott. Av erfarenhet vet vi dessutom att de enda som EBM har lyckats lagfara i stort sett är studenter eller andra personer som begår överträdelser som vilken algoritmhandlare som helst. Det faktum att Batljan blev frisläppt redan efter ca 24h kan tyda på att det inte fanns allt för många skäl för anhållan varvid skuldnivån kanske kan diskuteras. Icke desto mindre är förstås skadan redan skedd på SBB:s mediala bild som ju är starkt förknippat med sin VD. Värt att omnämna här att bolagsbygget är relativt nytt och kan vara bräckligt i och med att det är ihopköpt på toppen av en högkonjunktur.

Tajming… Och när jag nu ändå är inne på SBB så är det förstås svårt att undvika att reagera på den nästintill enastående tajmingen som exempelvis både Erik Selin och Paulssonfamiljen har haft när de nyligen har avyttrat sina aktier. I synnerhet Selins försäljning förbryllar en aning då Balders starke man ju är vida känd som en ”aktiesamlare” som nästintill aldrig avyttrar sina innehav. Enligt uppgifter som framkommit kring ”den nya härvan” har utredningen pågått länge. Eftersom världen är liten kan det mycket väl ha ryktats en del i branschkulisserna. Det vore inte första gången och jag noterade att SBB sedan nyligen valt att genomföra en stor (och troligtvis dyr) kampanj i form av dagliga helsidesannonser i bl.a. Dagens Industri. Kan allt detta ha varit sammanträffanden? Det är säkert vad som påstås. Men vad är det man brukar säga, ingen rök utan eld va?

Ut med språket… Mitt i den pågående pandemin har välfärdsbolagen Attendo och Humana levererat sina rapporter. Jag skall inte gå in på siffrorna utan nöjer mig med att konstatera att marknaden såg ut att vara nöjd med utfallen. Båda aktierna steg kraftigt på börsen. Själv var jag inte lika imponerad. För egen del valde jag nämligen att lusläsa rapporterna i syfte att hitta någon som helst information om hur de båda bolagen har lyckats skydda sina patienter (kunder) från smitta. Men trots att mycket utrymme har lämnats åt coronarelaterat innehåll så fanns det inga uppgifter om vare sig antalet smittade eller avlidna. Oviktigt eller helt enkelt inte särskilt smickrande information?

Kvalité… Det sägs på omvägar att uppåt en tredjedel av åtminstone Attendos boenden i Stockholmsregionen skall vara drabbade av smittan. Stämmer det, vilket jag inte vet, är det förstås ett stort misslyckande allt annat lika. Att framhäva i rapporten att man redan i mitten på mars tagit beslut att köpa in mängder av skyddsutrustning är inte särskilt upplyftande. Smittan upptäcktes ju i Italien en månad tidigare (i samband med våra sportlovsveckor) och redan då om inte tidigare (utbrott i Asien) borde alla varningsklockor ha ringt. Att epidemier kommer och går vet vi sedan tidigare. Nog borde det därför sedan länge finnas klara direktiv och förordningar hur man skall agera. För lyckas man inte skydda sina kunder i den här typen av lägen så känns allt tal om levererad kvalité enbart som tomma floskler. Därav borde redovisningen av hur man lyckats vara tydligare. Sådan information är definitivt mer intressant än allehanda uppskattning av ökade kostnader framgent. Ju färre dödsfall desto större borde rimligen överseendet med eventuellt lägre lönsamhet vara. Kvalitet (som räddar liv) måste få kosta.

Tänkvärt… Sist men inte minst kan jag inte låta bli att bjuda på ett citat som har blivit lite av en ”snackis” under den gångna veckan.  Så här sammanfattade nämligen Microsofts vd det som skett i spåren av det globala coronautbrottet:

“We’ve seen two years worth of digital transformation in two months"

Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker

Mina Bevakningar


Inget konto?

Annons
Annons
Till början