Mot ljusare tider
26.02.2024

Mot ljusare tider

För en dryg vecka sedan gav EU-kommissionen en hård dom för den svenska ekonomin.

Enligt ekonomerna där lär Sverige uppvisa sämst tillväxttakt bland samtliga europeiska länder i år. Det är andra gången i rad som man menar att Sverige får jumboplatsen gällande tillväxt. Också förra året spåddes Sverige hamna längst ned men den gången slog profetian fel. Förvisso minskade vårt BNP men tappet uppges ha varit större hos grannländerna Finland och Tyskland.

Hög inflation och högt ränteläge tillsammans med vår förkärlek för rörliga bolån gör förstås att Sverige hamnar i skottgluggen. Det är förstås varken direkt orimligt eller för den delen oväntat. Det man inte ska glömma bort är att det trots allt handlar om prognoser och vem om inte vi börsintresserade vet mest hur fel sådana kan slå.

Någon makroekonom är jag inte och kommer därför inte att gå i polemik med EU-kommissionen kring huruvida årets tillväxttakt i Sverige blir 0,2%, högre eller lägre. Det jag istället konstaterar är två saker. För det första tror man att tillväxten i år, om än anemisk, blir högre än ifjol. För det andra räknar man med att nästa års dito blir avsevärt mycket bättre. 2025 spås Sverige nämligen växa snabbare än länder som exempelvis Tyskland, Frankrike och Italien. Skulle prognosen slå in är det tveklöst goda nyheter för oss aktieintresserade.

Konjunkturen här hemma må vara svag men beräknas åtminstone vara på bättringsvägen. Aktiemarknaden tenderar att nysta upp sådant i förväg och sett mot bakgrund av det är kanske inte börsuppgången från sen oktober så förvånande egentligen. Kanske var det börsbotten vi såg där och då? Tja, den som ändå det visste.

Som alltid finns det skäl att se glaset som antingen halvfullt eller halvtomt. I synnerhet i dessa högst osäkra tider med ett krig på nära håll i Europa samt överlag tilltagande geopolitiska spänningar. Lägg därtill tidigare omnämnda inflation och ett högt ränteläge och det är lätt att misströsta. Men som så många gånger annars finns det inget ont som inte för något gott med sig. Efter mörker tenderar det att bli ljusare tider. Och jag tycker mig skymta ljuset på horisonten.

Att inflationen har stegrats är det inte mycket man kan göra åt i detta skede. I grund och botten vore det väl närmast oväntat om inte extrema stimulanser i spåren av en lika extrem bekämpning av pandemin inte gav någon inflatorisk impuls. I synnerhet som de följdes av ett krigsutbrott som ju i regel är inflationsdrivande och den här gången medförde både omfattande sanktioner på en global råvaruproducent och ytterligare störningar i globala leveranskedjor.

Annons

En del av dessa effekter har man nu lyckats övervinna, andra kommer vi få leva kvar med under överskådlig tid. Att räntan har stigit är sannolikt enbart av godo. Pengar skall kosta i annat fall allokeras de fel. För var och en av oss med bolån är det förstås jobbigt när räntekostnaden dubblas eller tredubblas men vi skall komma ihåg att det inte är dagens räntenivåer som är konstiga utan de som gällde under perioden 2008–2022. Ett experiment som betydligt kunnigare personer än undertecknad har ifrågasatt. Den långa tid som nollräntetiden fick finnas kvar är sannolikt också det allra värsta som har hänt i ekonomin. Det fick nämligen många att tro på ”det nya normala” och agera därefter.

Som tur är, är denna tid numera historia. Givetvis kunde övergången ha varit skonsammare. Att räntan höjs med 4–5 procent på 1,5 års tid är förstås inte önskvärt men kanske är det ändå bäst att riva av plåstret snabbt snarare än att dra ut på det? Sett med facit i hand skulle man förstås ha börjat höja i ett tidigare skede än vad som blev fallet istället för att gömma sig bakom retoriken att inflationen var ”transitory”.  

Att titta tillbaka med facit i hand gör det förstås alltid mycket enklare. Nu är vi dock där vi är och får göra det bästa av situationen. De allra flesta har nu börjat anpassa sig till den nya räntenivån och väljer att agera därefter. Det är rationellt och sunt och jag tror att ju längre som vi får leva med nuvarande ränteläge desto färre blir avarterna i ekonomin som har fått frodas under nollränteekonomin. Det mår vi alla bra av i längden även om det förstås kan vara smärtsamt i takt med att övergången pågår.

En annan sak som manar till optimism är det faktum att Sverige nu slutligen ser ut att få gå med i NATO efter många ”och” och ”men”. Jag vill gärna betona att det faktum att jag benämner inträdet som positivt inte har med själva sakfrågan att göra. Den diskussionen lämnar jag över till andra. Men för ekonomins del innebär det behov av upprustning av framför allt infrastruktur och då i synnerhet i de norra delarna av landet där även navet för hela ”den gröna industrin” spås bli beläget. Idag när både Finland och Norge ingår i Nato, kommer det krävas enorma satsningar på upprustning av transitvägar mellan dessa båda länder vilket kommer att gynna Sverige. Vill det sig väl kan Sverige dessutom slippa att stå för hela notan.

Redan nu sägs det att regeringen förbereder ansökan om medel från både EU och NATO för ändamålet. Det vore förstås klart positivt då rätt planerat (vågar man hoppas på det?) torde utbyggnaden kunna slåss ihop med förberedelserna för både planerad kärnkraftsuppbyggnad samt tidigare nämnda satsningar i förberedelser för grön- och upprustning av samhällelig basindustri i norra Sverige.

Att den typen av industrialiseringsvåg som Sverige står inför skulle gå ekonomin obemärkt förbi ter sig osannolikt och därför finns det skäl att se med tillförsikt på framtiden an. Självklart kan det längs vägen dyka upp problem som kan komma påverka utvecklingen i mindre gynnsam riktning. Ny våg av inflation vore exempelvis en sådan. Men stalltipset här och nu är trots allt att de fem kommande årens ekonomiska utveckling blir bättre än de fem gångna ditons var. Det i sig borde på sikt avspeglas i både högre tillväxtsiffror, högre kronkurs och förhoppningsvis även högre börskurser för mindre och medelstora bolag. Framgent borde Sverige kunna hålla sig på behörigt avstånd från tillväxtmässig jumboplats.

Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Hot stuff
19.02.2024

Hot stuff

I veckan var det återigen dags för en så kallad ”ödesdiger statistiksiffra” som ofta i synnerhet finansiella medier ofta utmålar än det ena än det andra som.

Så gott som alltid är vikten av en sådan händelse rejält överdriven kan jag själv tycka. Det är nämligen sällan som en enda makroekonomisk siffra påverkar händelseutvecklingen mer än någon eller några enstaka dagar. Det händer förstås men det är inte särdeles ofta.

Den här gången handlade uppståndelsen om den månatligen återkommande inflationssiffran från USA. Att så stort fokus riktas mot just den beror naturligtvis på det enkla faktum att de flesta har ställt in sig på att centralbankerna (och i synnerhet FED) ska inleda en räntesänkningscykel efter att ha hissat räntenivåerna med 4–5 procentenheter på rekordsnabb tid. Innan tisdagens siffra räknade marknaden med att FED skulle sänka sex gånger (eller färre om man vid något tillfälle valde en större sänkning än 25 räntepunkter).

Undertecknad har redan tidigare inom ramen för krönikespalterna nämnt att sex sänkningar redan i år kändes minst sagt aggressivt. Och då inte enbart utifrån retoriken ”higher for longer” utan snarare ett par andra faktorer. Huvudanledningen bakom min tes har länge varit misstanken att det i närtid inte är aktuellt med återgång till samma låga inflationsnivåer som pre covid. För det första har den geopolitiska oron ökat och vi vet ju alla att det inte finns något som är lika inflationsdrivande såsom just krig. För det andra tycks globaliseringsrörelsen ha mer eller mindre tvärbromsat och detta var den ju en av de drivande faktorerna bakom minskad inflation. Ässet i rockärmen är förstås AI. Bred användning skulle kunna tänkas leda till ökad produktivitet, svalare arbetsmarknad och följaktligen även lägre inflation. Men det är nog lite väl tidigt att skissa på den typen av trender redan nu.

Att inflationen som sådan är på väg ned är däremot de flesta (även jag) sannolikt rörande överens om. Kruxet är förstås att bedöma hur pass långt ned och därom tvistar också de allra mest lärda makroekonomerna i världen. Själv tillhör jag förstås inte nämnda skara och därför låter jag också bli att gissa exakta nivåer. Det jag däremot kan konstatera är att den samlade expertisen i det korta perspektivet hade fel. Eller ser ut att ha haft det borde jag kanske skriva, eftersom vi sannolikt får reda på det verkliga inflationsutfallet för januari först om ett par månader då veckans publicerade siffra har genomgått erforderliga revideringar. I det läget har de flesta av oss redan glömt utfallet som kablades ut i tisdags. Här och nu var förstås avvikelsen från allehanda excelmodeller ”hot stuff”. Visst kan den tyckas ha varit marginell men i ett läge där allt fokus hamnar på en enstaka siffra blir förstås även en avvikelse om 0,1–0,2% skäl nog för brasklappande rubriker.

Som de flesta troligtvis vet i det här skedet steg de amerikanska konsumentpriserna (CPI) i USA med 0,3% i januari, jämfört med månaden före. Det är en ganska naturlig takt då ökningar motsvarande 0,2–0,3% hör till vanligheterna. Kruxet var att jämfört med motsvarande föregående år steg CPI med 3,1%. Det var förvisso en minskad takt i jämförelse med mätningen i december (3,4%) men ändå högre än förväntade 2,9 eller 3,0% (beroende på vem som var tillfrågad). Core CPI (det som på svenska heter kärn-KPI och är ett inflationsmått som exkluderar prisförändringar inom livsmedel och energi) ökade med 3,9% i årstakt och det är sannolikt just här som vi hittar orsaken för den stora besvikelsen eftersom det var exakt samma inflationstakt som månaden innan. Ingen nedgång här med andra ord. Aj.  

Fanns det någon som hoppades på att FED sänker räntan redan i mars så får denne tänka om. Statistikutfallet ovan tillsammans med den för två veckor sedan redovisade oväntat starka arbetsmarknadsdito säkerställer nog att det inte blir någon räntesänkning förrän tidigast i maj (eller kanske i juni). Vad exakt som beslutas där och då är dock stört omöjligt att uttala sig om idag och således knappast något som man behöver spekulera kring här och nu. Detta eftersom FED fram till dess får ta del av inte mindre än tre olika men lika ”ödesdigra” förstås, inflationsrapporter (för månaderna februari-april) och lika många arbetsmarknadsdito. Räkna därför med att bilden klarnar betydligt till dess.

När dammet efter veckans statistik tycks ha lagt sig lutar konsensus nu åt att det snarare blir fyra sänkningar än sex i år. Huruvida den prognosen visar sig bli bättre än föregångaren återstår förstås att se. Själv skulle jag nog inte räkna med fler än två eller möjligtvis tre (mer osäkert). Anledningen till det är den fortsatt starka utvecklingen för den underliggande ekonomin samt årets presidentval. Ju närmare valet desto mindre torde viljan att påverka det vara hos en oberoende centralbank. Förvisso tyder det mesta på att Jerome Powell ej kommer få fortsatt förtroende som FED-chef om exempelvis Donald Trump återtar presidentämbetet (och i och med det skulle han möjligtvis vilja påverka i motsatt riktning) men den typen av konspirationsteorier framstår ändå som långskott.

Som jag ser det, vad det nu är värt, är den enda möjligheten för flertalet räntesänkningar i år en rejält försvagad ekonomi (aka recession). En sådan väntades av många bedömare redan ifjol men har så här långt inte materialiserats. Skall man vara helt ärlig så är det inte särskilt mycket som tyder på att den är på ingång heller. Konsensus är numera inställd på en s.k. mjuklandning där en del till och med talar om ingen landning alls. I ett sådant ekonomiskt klimat är det onekligen svårt att förvänta sig breda räntesänkningar, i synnerhet i ett läge då inflationsnivån förblir förhöjd av skäl jag nämnt tidigare. Nog för att räntan kan sänkas något om inflationen söker sig ned mot 2,5% men skall FED sänka vid fyra tillfällen krävs det nog att inflationen når centralbankirernas lite artificiella mål om 2%. I annat fall lär ju förtroendet för inflationsmålet som sådant rubbas.

Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Annons
Let this trend be your friend
14.02.2024

Let this trend be your friend

I aktiesammanhang talar man ofta om trender och just en ny sådan tänkte jag kunde bli föremål för dagens krönika.

Läs artikeln gratis genom att logga in eller skapa konto
Stockpicker Online FREE Stockpicker Online FREE är ett gratis abonnemang du behöver för att läsa denna artikel. Skapa konto
Stockpicker Online FREE
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Online FREE

Stockpicker Online FREE är ett gratis abonnemang du behöver för att läsa denna artikel. Skapa konto
As january goes, so goes the year?
05.02.2024

As january goes, so goes the year?

Det är svårt att undgå känslan att tiden går obarmhärtigt fort.

Läs artikeln gratis genom att logga in eller skapa konto
Stockpicker Online FREE Stockpicker Online FREE är ett gratis abonnemang du behöver för att läsa denna artikel. Skapa konto
Stockpicker Online FREE
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Online FREE

Stockpicker Online FREE är ett gratis abonnemang du behöver för att läsa denna artikel. Skapa konto
Buden haglar
29.01.2024

Buden haglar

Så kom det då till slut. Budet på iGaming operatören Kindred (mer känt under sitt förra namn Unibet).

Läs artikeln gratis genom att logga in eller skapa konto
Stockpicker Online FREE Stockpicker Online FREE är ett gratis abonnemang du behöver för att läsa denna artikel. Skapa konto
Stockpicker Online FREE
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Online FREE

Stockpicker Online FREE är ett gratis abonnemang du behöver för att läsa denna artikel. Skapa konto
Election Year
22.01.2024

Election Year

Efter haussebetonad avslutning på fjolåret där de olika indexen steg brant under slutkvartalet (Stockholmsbörsen gick upp med 13,6% vilket för övrigt var den bästa årsavslutningen sedan den beryktade IT-dominerade rusningen 1999), har inledningen på 2024 gått i moll.

Läs artikeln gratis genom att logga in eller skapa konto
Stockpicker Online FREE Stockpicker Online FREE är ett gratis abonnemang du behöver för att läsa denna artikel. Skapa konto
Stockpicker Online FREE
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Online FREE

Stockpicker Online FREE är ett gratis abonnemang du behöver för att läsa denna artikel. Skapa konto
Drakens år
15.01.2024

Drakens år

Det är onekligen lite otippat att börsåret 2023 kan läggas till handlingarna som ett riktigt bra sådant för de stora världsindexen.

Läs artikeln gratis genom att logga in eller skapa konto
Stockpicker Online FREE Stockpicker Online FREE är ett gratis abonnemang du behöver för att läsa denna artikel. Skapa konto
Stockpicker Online FREE
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Online FREE

Stockpicker Online FREE är ett gratis abonnemang du behöver för att läsa denna artikel. Skapa konto
Santa Claus Rally – Fas III
24.12.2023

Santa Claus Rally – Fas III

Vi befinner oss mitt i den sjätte påföljande positiva börsveckan. En sällan skådad börshausse som sannolikt få såg framför sig för inte så länge sedan.

Nog för att aktier är en vintersport men givet hur nattsvart läget såg ut i slutet på oktober är det tveklöst rejält förvånande att vi i detta nu har fått se flertalet marknader nå nya All Time Highs. Tala om scenförändring!

Börsuppgången har varit så pass extrem att till och med den sedvanligt återkommande ”Midvinterrekylen” har uteblivit. Tvärtom tycks ju marknaden ha accelererat ytterligare under perioden 5–20 december vilket definitivt inte hör till vanligheterna. En relativt oväntad FED-pivot i samband med senaste räntemöte (samtliga i kommittén såg för första gången räntesänkningar framför sig under nästa år) har krattat manegen för det. Räntorna föll (10-åringen ligger idag under 4% efter att i slutet av oktober ha legat över 5%) och med dem riskpremierna. Plötsligt har allt räntekänsligt kommit in i värmen och till och med s.k. ”profitless tech” har fått en nytändning. ”Happy days are here again” såsom min trendmodell faktiskt ”förvarnade” om redan vid senaste månadsskiftet.

Ska man tro historiska mönster kan börsyran mycket väl fortsätta. Som ni säkert kommer ihåg lovade jag att återkomma till hur den sista fasen av en börsavslutning brukar se ut. Den naturliga utvecklingen från Thanksgivinghelgen/Black Friday har nämligen i regel bestått av tre faser. Två av dessa bör numera vara avklarade. Dels den normalt sett starka månadsskiftesuppgången från omkring 24/25 november till 5 december (+1,9% i år), dels den påföljande ”midvinterrekylen” som vanligen tar fart någon gång 5–8 december och pågår till omkring 20 december. I år uteblev den som redan omnämnt.

Annons

Kvarstår nu gör alltså den tredje och avslutande delen av trestegsrörelsen som i vanliga fall sträcker sig ända fram till trettonhelgen (6/1) och som också innefattar det som åtminstone i USA benämns som julrallyt (Santa Claus Rally). Det som ofta utmärker denna period är att bolag som har utvecklats synnerligen svagt i år (de största förlorarna) ”vaknar till liv”.

Intressant i sammanhanget är det faktum att det inte enkom är själva definitionen som skiljer sig åt mellan USA och Sverige. För om vi här hemma ser fram emot julrallyt som något trevligt och värdeskapande (läs: stigande kurser) tenderar amerikanska investerare använda det i prediktionssyften. Den klassiska definitionen av Santa Claus Rallyt såsom man ser på den bortom pölen omfattar nämligen en strikt period på sju handelsdagar. Varken fler eller färre. Mer exakt handlar det om börsårets fem avslutande samt det nya årets två inledande handelsdagar. I år sträcker sig nämnda period från 22/12 till och med 3/1.

Att dra långtgående slutsatser från en sjudagarsperiod kan te sig som något märkligt men faktum är att julrallyts vara eller icke vara har en tendens att vara en första indikation på hur det kommande årets börsutveckling blir. Kriterierna där är tämligen enkla och bygger på om den omnämnda sjudagarsperioden har bjudit på positiv utveckling eller ej. Går börsen upp under nämnda period är oddsen i favör för uppåtgående börs under det kommande året och vice versa. Ifjol steg S&P 500 med 0,8% vilket mycket riktigt föregick ett positivt 2023.

Tittar vi på de senaste 30 åren (S&P 500) har den absoluta majoriteten av dem (24) bjudit på om inte ett ”börsrally” så i varje fall en uppgång under nämnda sjudagarsperiod. Den genomsnittliga utvecklingen uppgår till ca +0,9% men då skall man veta att i mer än hälften av fallen har uppgången överstigit 1%. Allra bäst var utvecklingen vid årsskiftet 2008/2009 då index ökade med hela 7,4%. 2009 skulle sedan också visa sig bli vändningen efter ett oerhört svagt 2008 (finanskris).

Betydligt mindre frekvent förekommande och därmed direkt oroväckande är om nämnda sjudagarsperiod inte bjuder på uppgång. Det visar sig nämligen att en negativ utveckling vid fyra tillfällen (av sammantaget sex) har föregått ett negativt börsår. Det är också därför som man har myntat talesättet:

”If Santa Claus should fail to call, bears may come to broad and Wall”

Efter så pass många positiva börsveckor har rekylrisken förstås ökat påtagligt. Som framgår ovan är oddsen trots allt starkt tiltade för positiv börsavslutning. Att Dow Jones, Nasdaq 100 och även S&P 500 når nya årshögsta är positivt i sammanhanget. Nya kursrekord tenderar nämligen leda till nya sådana. Detsamma gäller även Stockholmsbörsen som normalt sett stiger under perioden från 20 december till 6:e januari.  Hur det blir just i år vet naturligtvis varken jag eller någon annan. Alla regler har som bekant sina undantag vilket inte minst utebliven ”Midvinterrekyl” visade med all önskvärd tydlighet.

Eftersom dagens krönika är årets allra sista vill jag förstås passa på att tillönska alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt Börsår 2024. Nästa ordinarie nummer av Stockpicker Newsletter blir det ofta högt emotsedda Vinnarnumret som publiceras i mitten av januari. Innan dess (nästa helg) kommer vi i vanlig ordning med ett kort summeringsnummer där vi tittar tillbaka på det gångna året. Väl mött då och passa på att njuta av helgerna med nära och kära.

Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Veckan i backspegeln… v50
18.12.2023

Veckan i backspegeln… v50

Fem i rad… Den hastigt uppkomna börshaussen fortsätter.

Detta är en låst artikel. Prenumerera på nyhetsbrevet för att fortsätta läsa.
Om ni inte ännu är prenumerant Stockpicker Newsletter Sveriges ledande oberoende aktieanalysbrev med fantastiskt track-record. Beställ
Stockpicker Newsletter
Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker
Artikeln har publicerats i
Stockpicker Newsletter

Sveriges ledande oberoende aktieanalysbrev med fantastiskt track-record. Beställ
Indiens glimrande framtid
15.12.2023

Indiens glimrande framtid

Det är påfallande ofta som man numera kan läsa att Indien är det nya Kina.

Landet som nyligen har gått om sin större granne (sett till landets yta) vad befolkningsstorlek anbelangar sägs befinna sig i samma läge som Kina var för 20–30 år sedan. Huruvida så verkligen är fallet eller ej har jag svårt att uttala mig om. Jag har nämligen aldrig varit i Indien och inte heller i Kina på den tiden det begav sig. Jag får helt enkelt förlita mig här på de som är påtagligt mer beresta än vad jag själv är.

Hyllningar gällande den indiska ekonomin är inte nya. De har kommit och gått genom tiderna. Det är dock först nu som det verkligen kan ligga mer än ett uns av sanning i lovorden. Från kammaren här hemma kan jag exempelvis enkelt konstatera att den indiska börsen har gått betydligt bättre än kinesisk dito på senare tid. Medan inte minst utländska placerare ser ut att fly Kina i all hast verkar det motsatta gälla Indien. Sensex-index nådde nyligen All Time High och har faktiskt utklassat många av världens börser under de senaste 2–3 åren. Därmed tycks den indiska ekonomin (samt dess börs) ha lyckats betydligt bättre den här gången än vid tidigare tillfällen då FED har stramat åt och oljepriset stigit. Dessa båda har nämligen åtminstone historiskt varit en hämsko för den ekonomiska utvecklingen i landet.  

Börsens utveckling de senaste åren indikerar onekligen att man inte direkt är först på bollen med att rikta strålkastarljusen mot landet i placeringssammanhang. Många andra tycks uppenbarligen redan ha löst biljett till framtidens ekonomiska framgång och då inte minst indierna själva. För säga vad man vill när det gäller exempelvis bristfällig infrastruktur som många utländska företagare klagar på, är det inget fel på den indiska digitala dito. Tvärtom uppges den tack vare enorm teknologisk kompetens höra till världens bästa. Detta innefattar även ett växande utbud av diverse investeringsalternativ och hit hör förstås nätbaserad aktiehandel, ett fenomen som indisk medelklass tycks ha upptäckt på bred front.

Annons

Tittar man historiskt har goda tider för den indiska ekonomin i regel lett till stark utveckling för exempelvis guldpriset. Guld har nämligen sedan urminnes tider alltid setts som den viktigaste tillgången som använts av indier för att överföra rikedom från en generation till nästa. Och medan efterfrågan har varierat från ett år till ett annat uppskattas närmare 25% av global sådan gällande fysiskt guld härstamma från just Indien.

Ovanstående vid sidan om den starka ekonomiska utvecklingen för landet kan mycket väl ligga som förklaring till den oväntat starka prisutvecklingen för guld som i år har nått nya rekord på så gott som samtliga valutor (nyligen även i dollar). Att jag skriver ”oväntat” beror förstås på att guldet normalt inte glänst i tider med stigande räntemiljö eftersom ädelmetallen inte avkastar något. Här kan givetvis tillväxtmarknadernas starkare utveckling finnas som en bakomliggande förklaring. Och är så fallet torde utvecklingen mycket väl kunna fortsätta.

Tittar vi på Indien specifikt har man exempelvis allt sedan kriget i Ukraina inleddes, både köpt billig rysk olja och säkert många andra viktiga resurser. Dessutom har man säkert fungerat som någon form av transitland av dessa (mot ersättning) till länder som av sanktionsskäl ej längre kan handla med Ryssland. Som om inte ovanstående var bra nog har man även kunnat göra det utan inblandning av amerikanska dollar vilket givetvis förenklar en hel del. Sett ur detta perspektiv är Indien tveklöst en nettovinnare på kriget. De framsteg som gjorts under de senaste två åren hade troligtvis krävt många gånger längre tid om inte Ryssland hamnat i luven med Väst.  

Ekonomisk tillväxt för landet gör förstås att även dess konsumentmarknad växer. Eftersom indier sannolikt är precis som alla oss andra kommer även de att efterfråga allt det vi gör. Med 1,4 miljarder människor bådar det tveklöst gott för den globala ekonomin. Och säga vad man vill men vi vet alla vad Kinas väg till att bli den ekonomiska stormakt man är idag, har fått för effekter på världsekonomin.

Att hitta klockren exponering mot den växande indiska ekonomin är förstås inte det allra lättaste. I Sverige finns det väl ett enda bolag som har Indien som hemmamarknad och det handlar givetvis om Truecaller. Det är dock en starkt nischad aktör som i huvudsak livnär sig på den volatila annonsmarknaden. Baksidan med det har blivit tämligen uppenbar under det gångna året. Vill man ha exponering mot traditionella lokala bolag finns det naturligtvis en uppsjö fonder med Indien som inriktning. I de lägena får man förstås förlita sig på fondförvaltarnas kompetens och oavsett hur det ligger till med den, betala tämligen dyra avgifter för det. Bästa alternativet här torde vara breda ETF:er. De amerikanska är dock svåråtkomliga i Sverige som bekant.

Ett annat alternativ är förstås att investera i företag som går in på den indiska marknaden. Idag har nämligen de flesta företagsledningar insett potentialen i att investera i Indien eller i indiska företag. I synnerhet som landet har en ung och dynamisk arbetskraft som därtill (till skillnad från Kina för 20–30 år sedan) ofta är välutbildad och drivs av företagande. Föga förvånande har vi under 2023 vid flertal tillfällen kunnat läsa om svenska bolag som gjort insteg i landet. Senast i raden av bolag som jag själv har uppmärksammat med det var Bulten via ett joint venture och VBG via företagsförvärv.  

Ett mer udda sätt att exponera sig mot växande indisk medelklass är… guld. Jag gissar nämligen att det dröjer ett bra tag innan de historiska ränderna går ur indierna och de landar i förvisningen att aktier i växande företag kanske är bättre investeringsalternativ än diverse glimrande ägodelar eller tackor av gula stenar. Fram till dess kan guldet mycket väl korrelera med landets tillväxttakt.

Stäng×
Av
Jacek Bielecki Analytiker

Mina Bevakningar


Skapa konto gratis och lås upp våra Online FREE artiklar

Annons
Annons
Till början