Fram till jul bjuder Stockpicker på en daglig aktieanalys av ett svenskt börsbolag. Analysen har tidigare publicerats exklusivt till prenumeranter på aktietidningen Newsletter. Är du intresserad av att veta mer om Newsletter och få analyserna direkt när de publicerats kan du läsa mer här: https://www.stockpicker.se/produkter/stockpicker-newsletter.

Först publicerad i Stockpicker Newsletter 2088 (10 december 2023)

AZN | Large Cap | 1331 kr | KÖP

Senast så var fallet var mellan september 2022 och maj 2023. Avkastningen då blev ca 30%. Eftersom aktien vid det läget hade infriat målkursen om 1600 kr valde vi att låta den utgå. Sett med facit i hand har det visat sig vara korrekt strategi. Idag handlas aktien nämligen ca 15% lägre vilket innebär att avkastningen från årsskiftet sett numera är negativ. Vad har egentligen hänt som föranleder denna nedgång?

Låt oss först titta på den senaste rapporten. Försäljningen under årets första nio månader uppgick till 33,7 miljarder usd där Q3 bidrog med 11,5 miljarder usd. Ökningen motsvarar en tillväxttakt på 2% (9 månader) respektive 5% (Q3) men då skall man komma ihåg att siffrorna inkluderar även försäljning av covid-19 relaterade mediciner som ju av förklarliga skäl har minskat påtagligt (64%) under det senaste året. Exkluderar man dessa var tillväxten 12% under båda tidsspannen. Den redovisade vinsten mer än dubblades samtidigt och core eps som bolaget väljer att redovisa (justerad vinst för kärnverksamheten) steg med 10% (17% i konstant valuta) till 5,80 usd för niomånadersperioden där Q3 bidrog med 1,73 usd.

Tittar man på de olika delområden såg tillväxtsiffrorna tämligen stabila ut. Inom onkologi som ju är Astra Zenecas paradgren, ökade försäljningen med 17% i konstant valuta. Inom CVRM (hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar och metabola sjukdomar) blev ökningen 16% medan sällsynta sjukdomar bidrog med försäljningsökning om 14%. Att totalsiffran blev lägre beror dels på rejäl minskning av covid-relaterat, dels svagare försäljning i Kina till följd av de generella anti-korruptionskampanjerna. Den senare effekten bör nog sakta men säkert avta varvid bolaget förväntar sig viss återhämtning under slutfasen av detta år men framförallt nästa.

I samband med rapporten meddelade AstraZeneca att de licensierar in ett GLP1-preparat från Eccogene och därmed ger sig in i marknaden för behandlingen av fetma och typ 2-diabetes. Priset man betalar ligger initialt på 185 Musd med upp till 1 825 Musd (!) framtida tilläggsbetalningar. Läkemedelskandidaten ligger för närvarande i fas 1-skede vilket innebär att den befinner sig en bra bit från marknaden. Det som gör den extra intressant är att det handlar om en tablett till skillnad från injicerbara preparat som dominerar i dagsläget (Novo Nordisk, Eli Lily).

Det faktum att mycket av marknadens fokus har riktat sig mot den lukrativa kampen mot obesitas (fetma) kan vara en av anledningarna till att bolagets aktie har hamnat på efterkälken. Det skall inte uteslutas att ovanstående affär är ett sätt att försöka komma in i värmen igen. En slags branschmässig FOMO-effekt. Är så fallet kan man förstås ifrågasätta huruvida det är rätt resursallokeringsstrategi eller ej. Att läkemedel mot obesitas blir en enorm marknad är otvivelaktigt men så lär nog även konkurrensen bli. Å andra sidan har Astra Zeneca även exponering mot hjärt- och kärlsjukdomar vilket gör investeringen något mindre märklig då dessa områden är sammanlänkade.   

En annan anledning till aktiens svaghet är det faktum att dess främsta läkemedel (Tagrisso som används vid behandling av icke-småcellig lungcancer) utmanas just nu av ett konkurrerande preparat i en head to head studie. Hur det exakta utfallet där blir återstår att se men så här långt finns det inget som talar emot Tagrisso. Risken för ett bakslag där ligger dock till viss del som en våt filt över kursutvecklingen.

Sist men inte minst noterar vi att sentimentet kring aktien kan ha fått sig en törn när en av bolagets fas III studier kom med tillsynes svaga översiktliga data. Att så sker från tid till annan (och kommer att ske även framgent) är dock sannolikt något man måste ha med i beräkningarna. Det är ingen hemlighet att långt ifrån alla läkemedelskandidater når hela vägen till marknaden. Det har flertalet svenska bioteknikbolag erfarit den hårda vägen.

Att risker finns är således tydligt. Frågan är förstås om de är pass stora att de motiverar den kraftiga kursnedgång som aktien haft från sommarens toppnivåer? Vi lutar åt att så inte är fallet. Ser man till våra tidigare prognoser som det idag inte finns någon anledning att revidera nedåt (snarare tvärtom) handlas aktien till p/e tal om knappt 18 på årets vinstprognos och 16 på nästa års dito. EV/EBIT-multiplarna är ännu lägre och innebär faktiskt rabatt mot Stockholmsbörsens. Det tycker vi är något orättvist givet Astra Zenacas tillväxtutsikter de närmaste åren. Bolagets extremt starka marknadsposition inom i synnerhet onkologi men även hjärt-och kärlområdet borde tvärtom kunna betinga viss premie i vårt tycke.

Eftersom bolaget redovisar i dollar och handlas i brittiska pund är förstås valutorna något som påverkar värderingen. Hur dessa utvecklas är svårt att förutspå. Vi noterar dock att dollarn handlas mot kronan ungefär där den handlades i februari när vi senast skrev om bolagets aktie. Baserat på vår prognos om vinst omkring 80-85 kr nästa år väljer vi därför att åter ställa oss på köpsidan med oförändrad riktkurs om 1600 kr. Under 2023 delade bolaget ut sammantaget ca 30 kr och vi räknar med något högre utdelning nästa år (32-35 kr).

Innehavsredovisning: Jacek Bielecki

Först publicerad i Stockpicker Swing Trader (5 april 2023)

Faktum är att vi fick en ny vändning i AstraZeneca idag, aktien föll nämligen ner under tisdagens lägsta betalkurs i den tidiga handeln men fick sedan in köpflöden igen. Såväl i ett dags- vecko- och månadsperspektiv håller köparna övertaget och vi håller utkik efter en kortare rekyl för positionering.

Rekordnoteringen vid 1504 kronor bör vara inom räckhåll men som alltid är det viktigt att optimera förhållandet mellan risk och potentiell avkastning vilket gör att vi inväntar en rekyl innan vi positionerar oss i AstraZeneca.

OMXS30-index sjönk hela 4,1 procent medan det bredare OMXSPI handlades ned 3,8 procent. Onsdagen var därmed den sämsta dagen på över ett år på Stocksholmsbörsen. Svenska marknadsräntor steg brant efter onsdagens oväntat höga svenska inflationsdata för februari. Inflationstakten rensat för energi, KPIFEXE, steg till 9,3 procent - skrämmande högt över såväl Riksbankens som analytikerkårens förväntningar. SEB tror att ECB sannolikt fortfarande kommer att höja med 50 punkter på torsdag, men ge vag guidning för maj. Banken tror även att ECB kommer konstatera att inflationsutsikterna kräver ytterligare åtstramning av penningpolitiken, men att beslut kommer att fattas på möte-till-möte basis beroende på inkommande data och utvecklingen av de finansiella förhållandena.

Finansinspektionen har beslutat om en sanktionsavgift på 850 miljoner kronor för Swedbank för bristande kontroll vid en ändring av ett systemkritiskt IT-system. Det var i april i fjol som incidenten inträffade och felaktiga saldon på kunders konton visades och gav sken av att pengar var borta. Storbankerna hade en svag dag i Stockholm trots en återhämtning för sektorn i USA under tisdagen. Ute i Europa rasade Credit Suisse kraftigt som spätts på av att bankens största aktieägare Saudi National Bank uteslutit ytterligare ekonomiskt stöd till den krisande schweiziska banken. SHB och Swedbank tappade 4,2 respektive 5,1 procent.

H&M-gruppens försäljning i lokala valutor steg med 3 procent i det första kvartalet (december-februari) i det brutna räkenskapsåret 2022/2023, jämfört med motsvarande kvartal året innan då försäljningstillväxten var 18 procent. Utfallet var svagare än marknadens snittprognos om en ökning med 4,5 procent. Exklusive Ryssland, Belarus och Ukraina var ökningen 7 procent i lokala valutor. H&M-aktien föll tungt och stängde 8,5 procent lägre.

I en intervju med Di säger Essitys vd Magnus Groth dels att ambitionen är att minska bolagets skuldsättning, dels att han gärna köper Essity-aktier själv, vilket tycktes ge ett visst stöd. B-aktien ökade 0,6 procent. Även Astrazeneca utvecklades mot strömmen och steg 0,3 procent. Bland Large Cap-bolagen tappade SBB och Sinch 5,7 respektive 4,1 procent. Mildef har fått ett underleverantörskontrakt värt 32 miljoner kronor avseende processorer och ethernet-switchar till den brittiska arméns uppgraderade Challenger 3-stridsvagnar. Aktien försvagades 0,3 procent till 71,70 kronor. Cantargia avancerade 8 procent. Forskningsbolaget meddelade på tisdagskvällen nya kliniska data kopplat till bolagets huvudprojekt, antikroppen nadunolimab.