OMXS30-index minskade 0,6 procent medan OMXSPI var oförändrat. SEB:s totala intäkter för det fjärde kvartalet var 11 procent högre än väntat tack vare ett starkt tradingnetto. I kombination med lägre kreditförluster än förväntat innebar detta att det justerade rörelseresultatet var 22 procent högre än väntat. Styrelsen föreslår en höjd utdelning till 6,75 kronor per aktie (6,00). SEB A försvagades 3,3 procent. Telia rapporterade något sämre rörelseresultat än väntat för det fjärde kvartalet. Justerat rörelseresultat uppgick till 7 374 miljoner kronor, jämfört med väntade 7 462 miljoner kronor. Styrelsen föreslår att utdelningen sänks till 2,00 kronor per aktie, från 2,05 kronor i fjol. Telias aktie minskade 2,9 procent.

Atlas Copco såldes ned 6 procent efter en rapport som innehöll ett sämre resultat. Styrelsen föreslår en utdelning på 2,30 kronor per aktie vilket är en höjning från 1,90 kronor året före justerat för aktiesplit. Volvo redovisade en omsättning på 134,302 miljoner kronor och ett justerat rörelseresultat på 12,171 miljoner kronor för fjärde kvartalet, 11 procent högre respektive 3 procent lägre än konsensusestimaten. Det lägre resultatet är delvis hänförbart till omkring 200 miljoner kronor lägre bidrag från valutor. Volvo upprepar alla prognoser för marknadsefterfrågan för lastbilar och VCE, inklusive 300,000 lastbilar i både Nordamerika och Europa, samt en volymutveckling på -5 procent till +5 procent avseende anläggningsmaskiner i Nordamerika och Europa. Utdelningen på totalt 14 kronor per aktie kom in strax över förväntan. B-aktien minskade 1,9 procent till 202,30 kronor.

Kredithanteringsbolaget Intrum rapporterade en omsättning som var högre än väntat under fjärde kvartalet. Rörelseresultatet var bättre än väntat medan det justerade rörelseresultatet kom in något sämre. Styrelsen föreslår oförändrad utdelning på 13,50 kronor per aktie, väntat var 6,90 kronor. Utdelningen kommer betalas ut vid två tillfällen, hälften i maj och hälften i november. Aktien förbättrades 2,7 procent till 136,20 kronor. Det var dock en bra bit från dagshögsta om 146 kronor. Millicom bekräftar att bolaget för diskussioner med riskkapitalbolaget Apollo Global och Claure Group om att bli uppköpta. Enligt Millicom är det inte säkert att diskussionerna kommer att leda till en affär. Igår rusade aktien 15 procent innan handeln stoppades. På torsdagen upptogs handeln igen. Aktien stängde oförändrat till 175,40 kronor.

Spelutvecklarna Stillfront och Embracer klättrade 9,1 respektive 6,1 procent. Berenberg anser att de båda bolagen handlas till en rabatt på 50 procent mot sektorn i övrigt. Fingerprint Cards rasade 19 procent sedan bolaget rapporterat en förlust på en halv miljard för det fjärde kvartalet. Gränges var en annan rapportförlorare och föll 13,4 procent. Såväl omsättningen som rörelseresultatet landade under förväntningarna. BE Group handlades ned 10 procent efter sin delårsrapport. Omsättningen under det fjärde kvartalet minskade samtidigt som rörelseresultatet var negativt.

En bättre dag hade HMS Networks vars aktie rusade 14,3 procent. Bolagets rörelseresultat förbättrades till 192 miljoner kronor under det fjärde kvartalet (109). Networks ser en förbättrad tillgång på komponenter och kortare ledtider och räknar med att successivt minska sin orderbok under kommande kvartalet. Bonnier News höjer sitt bud på Readly till 14,40 kronor per aktie. Tidigare bud var 12 kronor per aktie. Budet är kontant. Acceptansperioden förlängs också till den 9 februari. Aktien rusade 21 procent till 14,20 kronor.

Efter statistiken vände sedan kurserna upp igen. OMXS30-index ökade 0,8 procent medan det bredare OMXSPI klättrade 1,1 procent. Ericsson gör en avsättning på 2,3 miljarder kronor inför en potentiell uppgörelse med det amerikanska justitiedepartementet (DOJ). Någon uppgörelse har dock ännu inte nåtts och diskussionerna pågår, poängterar Ericsson. B-aktien handlades upp 6 procent.

Igår vinstvarnade Electrolux efter att lönsamheten under det sista kvartalet är klart sämre än marknadens förväntan. Exklusive engångskostnader förväntas rörelsen redovisa en förlust på 600 miljoner sista kvartalet. Svag konsumentefterfrågan och fortsatta lageranpassningar bland detaljhandeln påverkar intäkterna och lönsamheten negativt. Även kostnaderna anges vara på en hög nivå under kvartalet. SEB anser att det finns en risk att även marknadens förväntan vad gäller utdelning är för hög. Ett antal analyshus har sedan vinstvarningen publicerat uppdateringar om aktien och de flesta är fortsatt positiva. Aktien försvagades 0,9 procent. Bland Large Cap-bolagen ökade Boliden och Tele2 1,6 respektive 2,7 procent. Teleoperatören Millicom utvecklades starkt och stängde 4,2 procent högre. Danske Bank har sänkt rekommendationen för Axfood till Sälj (Behåll). Banken anser att bolaget går mot tuffare tider och att det är dags att ta hem vinsten. Aktien såldes ned 3,4 procent till 275,30 kronor.

Det franska gamingbolaget Ubisoft kapade under gårdagen sina prognoser för helåret med hänvisning till svag försäljning under slutet av 2022. I Stockholm tappade Embracer och Stillfront 6 respektive 4 procent. E-handelsbolaget Boozt lämnade preliminära siffror för fjärde kvartalet och helåret 2022 på onsdagskvällen. Tillväxten i nettoomsättning uppgick till 16 procent, över guidningen om 10-15 procent och rörelseresultatet blev 286 miljoner kronor, strax över guidningen på 235-285 miljoner kronor. Tillväxten i fjärde kvartalet blev 24 procent och rörelseresultatet 170 miljoner kronor. Det kan jämföras med konsensus för rörelseresultatet på 149 miljoner kronor. Boozt hänvisar till en stark utveckling under andra halvåret med rekordhöga genomsnittliga ordervärden och bredare försäljning av bolagets varukategorier. Aktien avancerade 11 procent till 136 kronor.

Bonnier News meddelade igår kväll att de förlänger acceptperioden för budet på Readly till den 3 februari (tidigare 13 januari). Flera storägare har dock sagt att de tänker säga nej till budet vilket innebär att budet på 12 kronor per aktie knappast kommer att gå igenom då minst 90 procent måste acceptera budet. Aktien klättrade 0,3 procent till 11,81 kronor. Norva24 har tecknat avtal om att förvärva NRC Gravco, som under fjolåret hade en omsättning på omkring 90 miljoner norska kronor med vad som beskrivs som en hög marginal. Marknaden ställde upp aktien 6,3 procent till 36 kronor. Investmentbolaget Stockwik tillhörde dagens vinnare med ett kurslyft på 34,2 procent. Även Elanders och Truecaller utvecklades starkt med uppgångar om 3,7 respektive 7,4 procent.

OMXS30-index avancerade 1,2 procent och OMXSPI lyfte 1,3 procent. Kursuppgången i Atlas Copco sedan oktober är 30 procent, vilket innebär att bolaget inte längre går att få till en fyndvärdering. I kombination med utsikter för en svagare konjunktur får det SHB att sänka sin korta rekommendation (3 mån) till Behåll (Köp). I det långa perspektivet bedömer dock banken att aktien har mer att ge. Atlas Copco A klättrade 1,7 procent till 133,76 kronor. Bland storbolagen rekylerade Sinch ned 1,4 procent. Sedan årsskiftet har börsvärdet ökat med 26 procent. Investor, som fått en höjd rekommendation till Köp (Behåll) från Nordea, klättrade 3,5 procent. Telia utvecklades mot strömmen och minskade 0,7 procent. Exane BNP Paribas har kapat rekommendationen på teleoperatören till Behåll (Köp).

Electrolux vinstvarnar för andra kvartalet i rad. Rörelseresultatet spås uppgå till minus 2 miljarder kronor under det fjärde kvartalet vilket är en minskning från 0,9 miljarder kronor under samma kvartal 2021. Aktien tappade 0,2 procent till 159 kronor. Som lägst betalades aktien till 146,54 kronor. På tisdagskvällen meddelade Cint att vd Tom Buehlmann lämnar sin post den 1 april. Aktien tappade 20,3 procent till 35,80 kronor. IT-återförsäljaren Dustin rapporterade en nettoomsättning om 6 636 miljoner kronor under det första kvartalet, som omfattar september till och med november i bolagets brutna räkenskapsår 2022/2023. Det motsvarar en tillväxt om 13,9 procent och kom in strax över analytikernas snittprognos. Den organiska tillväxten var 8,5 procent vilket var bättre än väntade 5,6 procent. Det justerade rörelseresultatet landade på 201 miljoner kronor, vilket var klart sämre än analytikernas snittprognos på 242 miljoner kronor. Dustin har för avsikt att minska kostnaderna för att kompensera för inflationen. Aktien såldes ned 15,3 procent till 36,40 kronor.

Carnegie mäklade inbördes en post om 200 000 aktier i Truecaller till kursen 39,43 kronor på onsdagen. Posten är värd cirka 7,9 miljoner kronor. Aktien steg 5,2 procent och slutkursen skrevs till 39,86 kronor. Lars Thagesson, tidigare vice vd och operativ chef i SBB samt rådgivare till bolagets ledningsgrupp, har sålt sitt innehav i logistikfastighetsbolaget Logistea. På onsdagen sålde Lars Thagesson samtliga sina 36 914 B-aktier och 394 182 A-aktier i Logistea , där Ilija Batljan är största ägare. Affären var således värd cirka 6 miljoner kronor. Logistea ökade 9,1 procent medan SBB steg 7,1 procent. E-handelsbolaget Boozt tillhörde dagens förlorare med ett kursfall på 9,9 procent. Danske Bank har sänkt rekommendationen till Sälj (Behåll). Enligt Di vill Finlands försvarsmakt stoppa byggandet av 334 vindkraftverk söder om Åland, en satsning där omkring 300 av kraftverken skulle ha uppförts av OX2. Vid stängning noterades OX2:s aktie 5,3 procent lägre.

Kambi avancerade 2,2 procent. Sportboksleverantören har tecknat ett flerårigt avtal för att tillhandahålla sin sportbok till Miami Valley Gaming and Racing. Lyko förvärvar det ekologiska skönhetsvarumärket Estelle & Thild för 15 miljoner kronor. Aktien förbättrades 1,3 procent till 171 kronor i tunn handel. Pareto höjer rekommendationen på IT-konsultbolaget Exsitec till Köp (Behåll). Skälet till höjningen är den svaga kursutvecklingen sedan den senaste analysen. Aktien handlades upp 3,5 procent till 131,50 kronor. Investeraren Harry Klagsbrun, som också sitter i EQT:s styrelse, har under december köpt 1 850 000 aktier i budaktuella Readly, motsvarande 4,9 procent av kapitalet. Därmed är Harry 4:e största ägare. Flera fonder har tidigare sagt nej till Bonnier News bud på 12 kronor per aktie. Aktien ökade 4,6 procent och stängde till 11,77 kronor.

OMXS30-index steg 0,8 procent medan OMXPI lyfte 0,5 procent. Stockholmsbörsen har den första veckan på året stigit med 4,1 procent. ACT Research rapporterade att ordrarna på tunga lastbilar i klass 8 i Nordamerika uppgick till 30 300 i december, jämfört med 22 800 i december 2021 och samtidigt 10 procent lägre än i november. Ordrarna för fjärde kvartalet har ökat med 88 procent jämfört med föregående år. Avmattningen i orderingången förklaras till stor del av en stark orderingång tidigare 2022 och några avbeställningar som omfattar flera kvartal hos en av lastbilstillverkarna enligt ACT. Kepler skriver att på det hela taget tyder ordersiffrorna på att efterfrågan på lastbilar är fortsatt god, även givet att vissa lastbilstillverkare som Volvo ännu inte har öppnat orderboken för andra halvåret fullt ut. Volvo B ökade 0,3 procent.

Biltillverkaren Volvo Cars sålde 615 121 bilar i fjol, vilket är 12 procent färre än året innan. Försäljningen påverkades negativt av störningar i leverantörskedjan. I december ökade försäljningen med 12,8 procent i årstakt. Aktien handlades ned 3,6 procent. Electrolux avancerade 5,2 procent efter att Bank of America höjt rekommendation för aktien till Köp (Sälj). H&M utvecklades starkt med en uppgång om 5 procent. Andra starka papper var Sinch och Boliden med kurslyft om 2,2 respektive 4,2 procent. Kambi backade 10,6 procent till 174 kronor. Bakom nedgången låg nyheten om att sport merchandise-bolaget Betfanatics ska bygga sin sportbok tillsammans med bettingleverantören Amelco. Pareto ser attraktiv risk/reward-profil i Storytel inför bolagets bokslut och guidning för innevarande år. Köprekommendationen upprepas samtidigt som riktkursen höjs till 100 kronor (95). Marknaden ställde upp aktien 8,5 procent till 50,54 kronor. Truecaller ökade 11,7 procent på torsdagen och är sedan årsskiftet upp hela 22,6 procent.

Även Tredje AP-fonden ansluter sig till den allt mer växande skaran som säger nej till Bonnier News bud på Readly. Tredje AP-fonden är näst största ägare i Readly med 6 procent av aktierna. Den officiella nej-sidans innehav uppgår nu till 17,5 procent av aktierna och det krävs 90 procent acceptgrad för budet. Aktien föll 0,1 procent till 11,20 kronor. Rederiet Gotlandsbolaget, som noterades på First North i början av december, döljer sina vinster genom snabba avskrivningar. Det skriver Di efter en granskning. Passagerarfärjorna skrivs av på bara 10 år. I jämförelse ökade Viking Line nyligen avskrivningstiden från 25 till 30 år på sina färjor. Effekten blir väldigt höga avskrivningar som trycker ned vinsterna. B-aktien ökade 9,5 procent. Oljan rekylerade upp 2 procent efter gårdagens kraftiga nedgång. I sektorn steg Africa Oil och Tethys Oil 1 respektive 2,6 procent. Kancera och Cantargia tillhörde torsdagens vinnare med uppgångar om 26,6 procent och 18,7 procent. Gårdagens raket Sedana Medical rekylerade ned 6,7 procent.

OMXS30-index och OMXSPI lyfte båda omkring 0,7 procent. I medicintekniksektorn tappade Getinge 2,5 procent efter att JP Morgan kapat rekommendationen till Undervikt (Neutral). SEB:s prognos är att vinsterna i de nordiska bankerna fortsätter gynnas av höga räntenetton under sista kvartalet 2022. Fortsatt bra volymer och stigande marginaler inom utlåning till hushåll och företag förväntas lyfta vinsten. Värderingarna är fortsatt attraktiva och det förbättrade räntenettot förväntas fortsätta i början av 2023. Bland SEB:s favoriter i Norden finns SWB, SHB och Nordea. SWB och Nordea klättrade 0,2 respektive 0,4 procent.

Forskningsbolaget Alligator Bioscience rusade 44,6 procent efter gårdagskvällens positiva studiebesked. Alligator presenterade ”mycket lovande data” från den pågående fas 2-studien för läkemedelskandidaten mitazalimab, som är första linjens behandling av spridd bukspottskörtelcancer. Swedbank Robur Fonder, som äger 8,8 procent av aktierna i Readly, tackar nej till Bonnier News bud på Readly. Bonnier News lade ett kontantbud på Readly på 12 kronor per aktie i början av december i fjol. Aktien försämrades 3,7 procent till 11,36 kronor.

Kapitalförvaltaren Baillie Gifford & Co har köpt 1,3 miljoner aktier i hjälmteknikbolaget Mips och blir därmed bolagets näst största ägare med 5 procent av kapital och röster. Samtidigt har Cervantes Capital förändrat sitt innehav i Mips. Bolaget äger nu totalt 90 000 aktier, vilket motsvarar 0,34 procent av kapitalet. Mips är Nordens mest blankade aktie med inte mindre än 13 storblankare registrerade. Inklusive anonyma blankare är 16,85 procent av kapitalet blankat. Aktien stärktes 3,5 procent till 433,90 kronor. Även Thule är ett nytt innehav i Cervantes Capital då man köpt 95 000 aktier. Vid stängning noterades aktien 2,8 procent högre.

Fastighetssektorn har inlett börsåret starkt. ”Mycket är taget i kurserna nu och jag tror mycket väl att fastighetsaktier kan finnas bland vinnarna under 2023”, säger Robert Oldstrand, Swedbank. SBB och Balders aktier steg 0,9 respektive 2,1 procent. SBB aktie dubblades i värde 2021 för att sedan tappa 70 procent under fjolåret. Oscar Properties aktie rusade ytterligare 66,7 procent på tisdagen. Detta sedan aktien lyft med 21 procent på måndagen i spåren på grundaren Oscar Engelberts aktieköp.

Bonava säljer 94 hyreslägenheter i Leipzig och 60 hyreslägenheter i Düsseldorf, Tyskland, till investeraren INDUSTRIA. Affären slutfördes i slutet av december 2022 och uppgår till 50 miljoner euro. Aktien såldes ned 7,7 procent i spåren av att DNB sänkt rekommendationen till Behåll (Köp). Götenehus varslar om ytterligare uppsägningar inom småhusproduktionen. Detta berör 25 kollektivanställda och väntas leda till sänkta kostnader på årsbasis om 15 miljoner kronor. Götenehus har påverkats av det senaste årets ekonomiska utveckling. Stigande räntor och hög inflation har påverkat orderingången väldigt negativt. Aktien föll 0,3 procent.

Börsuppgången de senaste veckorna har mycket riktigt fått en del ledningar att passa på att ta fram emissionshåven. Mot bakgrund av den nu rådande verkligheten är det tveklöst rätt strategi även om det kan tyckas väl sent. En bra företagsledning ser alltid till att säkra kapital när man kan och inte när man måste. Nu är det dock som det är varför det inte förvånar alls att antalet emissionsbesked ser ut att öka exponentiellt för närvarande. De som fortsätter vänta i hopp om att tiderna blir bättre kan vänta för länge och i värsta fall kanske förgäves (för dem).

Börsens tilltagande optimism under oktober och november till trots har läget i den verkliga ekonomin gått från dåligt till sämre. För svenskt vidkommande i alla fall. De senaste veckorna har vi exempelvis kunnat läsa att den stora varselvågen som många bedömare har varnat för tidigare, nu har nått landet. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har nära 5 700 personer varslats om uppsägning under förra månaden. Det är mer än dubbelt så många som under en genomsnittlig månad då ca 2 000 personer varslas och nära 15% fler än vad som fick samma trista besked i oktober. Antalet varslade i Q4 uppgår därmed så här långt till drygt 10 500 personer.

Lika nedslående är statistiken över antalet konkurser. Enbart under november försattes nämligen 774 bolag i konkurs vilket uppges vara den näst högsta siffran på 25 år. 97 av dem (drygt 12%) i Skåne som ju ligger i den allra sydligaste delen av landet och som också är den delen som är allra mest utsatt för de höga elpriserna. Givet att vi just i detta nu bevittnar elprisets återgång till rekordnivåer från tidigare i år lär facit under de kommande månaderna inte bli särskilt mycket bättre. Snarare tvärtom. Som läget är nu verkar det nämligen inte finnas något hopp för företagarna i söder att få ta del av det utlovade elstödet som många säkert hade hoppats på. Regeringen tycks nämligen ha beslutat att privatpersonerna får gå före och även det först någon gång i februari.

Varför man prioriterar privatpersoner före företagen är förstås en berättigad fråga. Jag vill inte vara så pass cynisk som att påstå att det handlar om vilka som röstar, men nog undrar man. För rent krasst borde företagen vara det allra viktigaste att värna om i detta skede. Det är trots allt dessa som ger människor arbetstillfällen. Utan jobb lär möjligheten för vanligt folk att klara av att betala högre elkostnader och bolåneräntor inte öka. Personligen förvånas jag om varför man inte väljer att sänka elskatten i detta läge då det skulle påverka alla i motsvarande grad till förbrukningens nivå. Istället lär skattenivån räknas upp med inflationen (ca 9%) från årsskiftet. Det gör antagligen inte lönerna om jag får gissa.  

Nu är det dock som det är och faktum är att utvecklingen inte enbart är av ondo. De senaste dryga tio åren då riskkapitalet nästan har varit gratis har oerhört många bolag startats. En del av dem har blivit framgångsrika och är numera självgående. Andras existensberättigande har utgjorts av det enkla faktum att pengarna har varit gratis. När förutsättningar nu har förändrats blir affärsmodeller som inte lett till positiva kassaflöden dödsdömda. Har man inte lyckats uppvisa positiva kassaflöden under en period med nollränta lär ju sannolikheten för det inte öka när kapitalkostnaden har stigit (och övriga kostnader likaså). I de fall ingen vill stötta dem med nytt kapital (vilket nog dessvärre lär bli allt vanligare) blir konkursen den enda utvägen.

Det är förstås oerhört trist men innebär samtidigt att marknadsteorin får uppleva någon form av renässans. De svaga företagen med mer eller mindre ohållbara affärsmodeller slåss ut medan de livsdugliga bolagen som har anpassat sig till verkligheten i tid blir kvar och starkare eftersom de nu får ta över de utslagnas marknadsandelar alternativt köpa dem för en relativt billig peng. Ett exempel på det senast nämnda fick vi i veckan när Bonnier har lagt bud på Readly som värderar bolaget till en bråkdel av vad som gällde så sent som för två år sedan (IPO).

Har man varit med hela vägen ned i Readly är det förstås oerhört trist trots att premien anges till ca 60%. Samtidigt är frågan trots allt om det som sker inte är det bästa möjliga utfallet för bolag som Readly och dess möjlighet att överleva. Alternativet vore ju att försöka ta in kapital från befintliga eller nya ägare vilket sannolikt inte skulle vara det allra enklaste då man hittills inte varit i närheten av att tjäna pengar. Det är inte kring den typen av bolag som investerarna flockas just nu i den mån de överhuvudtaget är intresserade av att investera. För aktieägare som inte vill eller kan delta i en företrädesemission hade det medfört rejäl utspädning, värdetapp (se bara på marknadens reaktion i SmartEye i veckan, -38%) och för den sakens skull inte garanterat överlevnaden heller. Det finns en rad exempel redan nu på genomförda emissioner där bolagen har fått in mindre än hälften av det sökta kapitalet. Det lär inte bli enklare med tiden. Och tittar man på de mindre listorna finns det ett uppsjö företag som inte har kassaflöden som räcker till för att driva den egna rörelsen vidare så pass lång tid som kan behövas tills man är på ”grön kvist”. När kampen och kapitalet nu hårdnar kan ett och annat av dem tvingas kasta in handduken. Se upp.