Sell in may and go away?
Vinterhalvåret är nu officiellt över och vad är då inte bättre än att bjuda på en riktig favorit i repris.
Här syftar jag förstås på en krönika på ämnet att det nu börjar bli dags att sjunga på refrängen vad gäller börsexponering. Aktier sägs ju vara en vintersport och när vi nu går in i maj tenderar åtminstone undertecknad att damma av den klassiska börsdevisen:
”Sell in may and go away”
Tittar vi tillbaka på det nyss avslutade vinterhalvåret som i börssammanhang omfattar perioden från november till slutet av april, framträder en tämligen dyster bild. Stockholmsbörsen (OMXSPI-index) levde nämligen inte alls upp till sitt historiska genomsnitt om +12,6% utan tvärtom backade med hela 4,3%. Om vintern rent vädermässigt har varit den varmaste på många år så var perioden i börssammanhang den kallaste sedan 2021. Det året tappade OMXSPI-index hela 12,8% som en följd av Rysslands invasion av Ukraina i början på 2022.
Tittar vi historiskt är det blott 11:e gången sedan 1973 (drygt 50 år) som vi ser fallande börs under den vanligtvis starka börsperioden. Tämligen ovanligt med andra ord och illavarslande på samma gång. Det visar sig nämligen att de gångerna som vinterhalvåret gav negativ avkastning blev börsutvecklingen i regel svag även halvåret därefter (7 gånger av tidigare 10). I genomsnitt backade Stockholmsbörsen under påföljande sommarhalvår med 7,6%.
Hur det blir i år vet vi förstås inte förrän i slutet av oktober. Trots sommarhalvårets sammantaget relativt usla statistik har det historiskt sett faktiskt funnits fler årgångar med positiv sommaravkastning än tvärtom. Tittar vi på data för de ovan omnämnda 50 åren har börsen faktiskt stigit 29 gånger och fallit 23 under tiden. Den genomsnittliga utvecklingen är även den positiv och uppgår till 0,8%. Det som gör att det summerade utfallet blir så pass svagt som beskrivet ovan är det faktum att de gångerna som nedgångarna väl infunnit sig har de varit kraftfulla. I fler än hälften av fallen då börsen visade svaghet under sommarperioden (13 gånger av sammanlagt 23) blev det faktiskt tal om tvåsiffriga procentuella nedgångar. Läge att se upp allt annat lika med andra ord.
Tittar vi på den rådande trenden ser läget förvisso fortsatt något osäkert ut men inte alls lika nattsvart som fallet var för bara några veckor sedan. Ni som har följt mina spalter vet säkert att jag följer trenden med hjälp av en enkel modell som bygger på månadens slutvärde i relation till indexets 12- respektive 24 månaders glidande medelvärden. Så länge som index handlas ovan de båda är trenden att betrakta som stigande och vice versa om den ligger under dem.
När det var dags för avstämning i samband med föregående månadsskifte (mars/april) konstaterade jag att vi för andra gången på kort tid fick ”en varning” för ett eventuellt trendomslag. OMXSPI avslutade nämligen under sitt 12-månaders glidande medelvärde något som index även gjorde i slutet av december. Den första gången blev nedtrenden aldrig bekräftad i och med att börsen vände upp och lyckades hålla sig över det långsammare av de båda glidande medelvärden (24 månaders, röd linje). Samma sak inträffade även nu även om det den här gången tveklöst var ”på håret”. Efter att så gott som halva månaden legat klart under gränsnivån har OMXSPI lyckats ta sig samman och avslutat strax ovan den. Det bör dock påpekas att index steg med 0,5% i ”slutcallen” den 30:e november.
Att det inte blev någon bekräftelse på trendbyte är förstås positivt. Ännu är det dock lite väl tidigt att andas ut. Någon garanti på uppgång härifrån finns det nämligen inte och utrymmet för felsteg i maj är begränsat. Tittar vi därtill på majs historiska utveckling har den generellt varit svag med en genomsnittlig nedgång om 0,3%. Som om inte det var illa nog så har negativ aprilutveckling (-1,5% i år) i 60% av fallen (6 av sammanlagt 10 sedan 1995) lett till nedgångar även i maj. Tar man med samtliga 10 fall i beaktning blir genomsnittligt facit för maj negativt (-0,9%). Risken för trendomslag i min modell skall med andra ord inte avskrivas.
Skall man ta med sig något positivt så är det tveklöst det faktum att även om den genomsnittliga utvecklingen de senaste 30 åren är negativ så är andelen positiva utfall faktiskt fler än negativa dito. Under 16 av senaste 29 majupplagor har OMXSPI stigit. Dessutom har maj i regel varit en positiv börsmånad på de amerikanska börserna*. I alla fall vad gäller S&P 500 (+0,2%) och Nasdaq (+1,0%). För Dow Jones är facit negativt (-0,1%). Det intressanta med statistiken är att den sticker ut i positiv riktning vad beträffar första presidentåret. Vad sägs om följande historik: Dow Jones +1,3%; S&P 500 +1,6%; Nasdaq +3,0%. Låt oss hoppas att maj även det här året lever upp till presidentcykelns historik. Får vi fredsuppgörelse i Ukraina samtidigt som det blir något slags ”eld upphör” i handelskonflikten mellan USA och Kina (syftar på frysta tullnivåer snarare än ett avtal mellan länderna) är det definitivt inte omöjligt. Hoppet skall förvisso inte utgöra en strategi men är samtidigt det sista som lämnar människan sägs det.
*källa: StockTraders Almanac
Detta material har sammanställts av Stockpicker i informationssyfte och ska inte ses som rådgivning. Innehållet har grundats på information från allmänt tillgängliga källor vilka bedömts som tillförlitliga. Sakinnehållets riktighet och fullständighet liksom lämnade prognoser och rekommendationen kan således inte garanteras. Stockpicker lämnar inte i förväg ut slutsatser och eller omdömen i materialet. Åsikter som lämnats i materialet är analytikerns åsikter vid tillfället för upprättandet av materialet och dessa kan ändras. Det lämnas ingen försäkran om att framtida händelser kommer vara i enlighet med åsikter framförda i materialet. Stockpicker frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt skada som kan grunda sig på detta material. Placeringar i finansiella instrument är förenade med ekonomisk risk. Att en placering historiskt haft en god värdeutveckling är ingen garanti för framtiden. Stockpicker frånsäger sig därmed allt ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av materialet.
