Kraschen 1987

I oktober 1987 drabbades västvärlden av det kraftigaste börsraset sedan 1930-talet. Många befarade en efterföljande depression som efter börskraschen 1929. Men de realekonomiska verkningarna av börsraset 1987 blev mycket små.

Få börskrascher kan mäta sig med ”The Big Bang” 1987. 1980-talet hade kännetecknats av alla klassiska kännetecken för en riktig spekulationsbubbla. På New York börsen hade värdet under en tioårsperiod nära nog tiofaldigats. Denna starka utveckling berodde på flera saker. Bland annat mycket pressade aktiekurser under hela 1970-talet i kombination med en förbättrad lönsamhet för flera branscher. Dessutom var inflationstrycket lågt jämfört med 1970-talet. Nytt kapital kom också in från större placerare och via ett ökat antal aktiefonder.

Börskraschen började i USA.  New York börsen öppnade som vanligt den 19 oktober 1987. På skärmarna försökte de chockade mäklarna att följa aktiekurserna, som föll handlöst. Säljarna kom inte fram på telefonlinjerna som blockerades vilket gjort att köparna drog sig tillbaka. Detta börsfall var dock inte helt oväntat. Det amerikanska representanthuset hade precis beslutat om att beskatta aktier som ägdes av så kallade raiders för att försvåra uppköp. En annan negativ faktor var att underskottsiffrorna för USA:s handelsbalans släpptes och var klart sämre än vad marknaden hade väntat sig. Inte nog med detta så höjde riksbanken i Tyskland diskontot med 0,10 procentenheter. Lördagen den 17:e gjorde den amerikanska finansministern ett uttalande som tolkades som att USA inte länge skulle försvara den försvagade dollarn mot D-marken.

Alla dessa negativa faktorer fick utländska handlare att lägga in säljorder under veckoslutet. Efter knappt en timmes handel den 19 oktober hade åtta av trettio aktier i Dow Jones Index fortfarande inte fått någon kurs eftersom det inte fanns några köpare. En del mäklare började själva handla i aktier som de ansåg vara kraftigt undervärderade. Efter lunchtid spred sig ett rykte att börsen skulle stängas med anledning av det stora börsraset. Detta rykte dementerades dock senare av Securities and Exchange Commission, som var den myndighet som bevakade aktiemarknaden.

Kring 15-tiden så hade New York börsen rasat 300 punkter och när börsen fick stänga en timme senare var nedgången hela 508 punkter, vilket motsvarar 22,6 procent. Vissa aktier föll över 25 procent. Börsslakten fortsatte i fem veckor. Någon månad senare gick det att läsa i en tidningsartikel att en trader först hade skjutit sin mäklare, sedan hela sin familj och sedan själv tagit sitt liv.

Efter denna börskrasch så diskuterades det vad som egentligen var orsaken till kollapsen. En faktor som diskuterades mycket var programtrading. Det innebär att stora placerare lägger in automatiska köp- och säljordrar vid vissa kursnivåer. När dessa nås blir det ett så enormt säljtryck att balansen mellan efterfrågan utbud kan få svårt att fungera.  Jämfört med börskraschen 1929, som vi skrivit om tidigare, så fick kraschen 1987 aldrig några återverkningar på den reala ekonomin. Hjulen fortsatte att snurra och börskurserna återhämtade sig sedan i december 1987. Botten efter The Big Bang blev inledningen på ett långvarigt rally på New York börsen. Skälet till denna snabba vändning var en medveten penningpolitik från den amerikanska centralbanken. Federal Reserve pumpade in stora pengar i ekonomin. Raka motsatsen till en sådan penningpolitik stod Sverige för.

Riksbanken skapade i början av 1990-talat turbulens genom att höja marginalräntan från redan höga 16 procent till extrema 24 procent, sedan till osannolika 75 procent och slutligen astronomiska 500 procent. Riksbankschefen Bengt Dennis fick efter detta många smeknamn och ett av detta var Ränte-Rambo. På grund av detta var det många småbolag med kortfristiga skulder som tvingades gå i konkurs. Det var även flera stora bolag som hade det tufft. Skanska förlorade exempelvis 100 miljoner kronor om dagen under de 10 dagar räntan låg på 500 procent. Enligt Riksgäldskontorets uppskattningar kostade kronförsvaret 25 miljarder kronor, motsvarande 3 000 kronor per svensk. Men det finns andra uppskattningar som talar om att det kostade flera hundra miljarder.