Sådant julrally, sådant börsår

Den klassiska definitionen som bl.a. tas upp i årligen utkommande ”Stock Trader Almanac” är något annorlunda. Den period som åsyftas där är nämligen fast och består varje år av sju handelsdagar. Varken fler eller färre. Mer exakt handlar det om dels börsårets fem avslutande dagar, dels det nya årets två inledande dito. I år sträcker sig nämnda period från 26/12 till och med 3/1. Observera att i USA handlas börsen både på Julafton (halvdag) och Annandag Jul (26/12) givet att någon av dessa ej infaller på lördag eller söndag. Detsamma gäller även Nyårsafton (31/12).

Intressant i sammanhanget är även det faktum att det inte enkom är själva definitionen som skiljer sig åt mellan USA och Sverige. För om vi här hemma ser fram emot julrallyt som något trevligt och värdeskapande (läs: stigande kurser) tenderar amerikanska investerare använda det i prediktionssyften. Att dra långtgående slutsatser från en sjudagarsperiod kan te sig som något märkligt men faktum är att julrallyts vara eller icke vara har en tendens att vara en första indikation på hur det kommande årets börsutveckling blir. Kriterierna där är tämligen enkla och bygger på om den omnämnda sjudagarsperioden har bjudit på positiv utveckling eller ej.

Tittar vi på de senaste 30 åren (gäller S&P 500) har den absoluta majoriteten av dem (22) bjudit på om inte ett ”börsrally” så i varje fall en tydlig börsuppgång under nämnda sjudagarsperiod. Den genomsnittliga utvecklingen uppgår till ca +0,9% men då skall man veta att i mer än hälften av fallen har uppgången överstigit 1%. Det är också just därför som definitionen innehåller ordet ”rally” utöver Santa Claus. Allra bäst var utvecklingen vid årsskiftet 2008/2009 då index ökade med hela 7,4%. 2009 skulle sedan också visa sig bli vändningen efter ett oerhört svagt 2008 (finanskris).

Tittar man historiskt finns det enbart tre tillfällen då ett julrally (i bemärkelsen positiv utveckling under den ovan omnämnda sjudagarsperioden) föregick ett negativt börsår. Det var 2001, 2002 samt 2018. Eventuellt kan även 2022 bli ett av undantagen. Inför detta år har Santa Claus Rallyt bjudit på uppgång om 1,4% men fram till nu är avkastningen för S&P 500 negativ. Året är dock inte slut ännu.

Det faktum att börsen har visat sig stiga i mer än 7 fall av 10 gör förstås tiden omkring jul och nyår som synnerligen lämplig att sträva efter hög aktieexponering. Det kanske allra mest intressanta inträffar dock om uppgången under nämnda period uteblir. Detta är nämligen betydligt mindre vanligt förekommande men visar sig samtidigt utgöra en rejäl varningssignal. En negativ utveckling har nämligen vid fyra tillfällen (av sammanlagt sex) föregått ett negativt börsår. Det är också därför som man brukar säga:

”If Santa Claus should fail to call, bears may come to broad and Wall”

As january goes, so goes the year

Ett annat sätt att försöka förutspå hur ett börsår kan tänkas bli är att titta närmare på börsutvecklingen i januari. Det kan förstås te sig mindre vetenskapligt men faktum är att det är allt annat än en skröna. Tittar vi på börsutvecklingen sedan 1995 och framåt har Stockholmsbörsen stigit vid 19 tillfällen under januari. Exakt lika många till antalet är även positiva börsår sedan dess.

Nu är det dock förstås inte riktigt så enkelt såsom det ser ut ovan. Alla regler har ju sina undantag och så även denna. Vid fyra tillfällen som börsåret har inletts med en positiv börsmånad har helåret trots det blivit negativt. Senast som så blev fallet var faktiskt under 2018. Då slutade januari på +1,7% men när året var till ända hade Stockholmsbörsen ändå backat med 7,7%. Att undantagen ändå är just undantag syns tydligt då man får blicka bort mot 2007 för att hitta nästa liknande förekomst. De övriga åren där samma sak inträffade var 2000 och 2001.

Det som troligtvis bidrar positivt till att januari i regel blir en bra börsmånad är vanligtvis dess starka inledning och likaledes starka avslutning. Historiskt sett har perioden från 21 december fram till 6 januari (trettonhelgen) innehållit blott en enda (!) negativ börsdag vilket i regel banat vägen för en stark inledning. Utvecklingen därefter har varit mer oregelbunden men alldeles i slutet av månaden tenderar ny styrkeperiod infinna sig. Månadsskiftet januari/februari hör nämligen i likhet med november/december till de allra starkaste på året. Den kan nämligen stoltsera med nio påföljande börsdagar med genomsnittligt positiv utveckling. Det är den näst bästa uppgångssviten sett över ett börsår (slagen enbart av 10-dagars uppgång kring redan omnämnda månadsskiftet november/december).

Det riktigt intressanta även i detta fall är att uppmärksamma avvikarna dvs de gångerna som januari har blivit en negativ månad. Det visar sig nämligen att av samtliga sådana förekomster har hälften av tillfällen föregått ett slutligen negativt börsår. Och inte nog med det. En svag januari tenderar att varna för de allra värsta rasen. De tre överlägset svagaste börsåren de senaste 30 åren har nämligen samtliga inletts med nedgångar i januari. 2008 då Stockholmsbörsen tappade 42% blev nedgången 12,1% i januari. 2002 som slutade 37,4% ned inleddes med kursnedgång på 5,9%. Och så sent som i år bjöd januari på nedgång om 9,8%. Vad som hände därefter vet vi alla. Som mest hade Stockholmsbörsen backat med 30%.

Vad slutfacit blir återstår fortfarande att se. Men nog skall det väldigt mycket till för att 2022 skall lyckas bli ett positivt börsår. Tvärtom, här och nu tyder det mesta på att 2022 det blir avkastningsmässigt tredje sämsta året på lika många decennier. Den som håller koll på de olika säsongsmönstren blev förvarnad redan 1 februari då januarifacit blev känt. Det var drygt tre hela veckor innan Ryssland inledde sin ockupation av Ukraina.