Aktiefonder

3.1 Tre huvudkategorier av fonder
Fonder kan delas in i tre olika kategorier. Denna uppdelning görs beroende på vilken typ av värdepapper fonderna placerar i. Vissa fonder placerar endast i aktier och aktierelaterade värdepapper, andra i räntebärande värdepapper såsom statsskuldväxlar och obligationer medan en tredje typ placerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Inom dessa kategorier finns sedan en stor mängd fonder att välja mellan beroende på vilken placeringsinriktning spararen eftersträvar.

3.2 Vilka fonder får kalla sig aktiefonder?
Fondens inriktning framgår ofta av namnet, men det kan ändå vara klokt att skaffa sig mer detaljerad information genom att läsa fondförvaltarens informationsbroschyr. Av broschyren ska placeringsinriktningen klart framgå. Oavsett inriktning eller placeringsstrategi handlar valet av fond i stor utsträckning om vilken risknivå spararen kan tänka sig att lägga sig på. Generellt kan sägas att ju bredare en fond är, desto lägre risk är fondsparandet förknippat med.

För att en fond ska klassas som aktiefond krävs att den till minst 75 procent består av aktier och aktierelaterade värdepapper. Normalt måste en aktiefonds tillgångar placeras i minst 16 olika aktier, men det vanligaste är att en aktiefond har aktier i 20–30 bolag.

3.3 Sverige- och utlandsfonder
Den vanligaste uppdelningen som görs av aktiefonder är den mellan fonder som placerar i svenska aktier och fonder som placerar i utländska aktier; Sverigefonder respektive utlandsfonder. Avkastningen påverkas av hur det går på den eller de marknader fonden placerar i. Avkastningen kommer dessutom att påverkas av hur den svenska kronan utvecklas mot valutan i de länder där fonden placerar. Generellt kan sägas att avkastningen i utlandsfonder ökar om kronans värde sjunker, medan en starkare krona påverkar avkastningen negativt.

I Sverige hör utlandsfonder till den största fondkategorin. Det finns mer än 350 olika utlandsfonder att välja mellan för den svenske spararen.

3.4 Globalfonder, länderfonder och branschfonder
Det är viktigt att veta vilken inriktning du som sparare eftersträvar. Det finns en mängd inriktningar att välja på bland aktiefonderna. Globala aktiefonder placerar kapitalet på börser över hela världen. I dessa fonder fördelar förvaltaren ofta innehavet så att utvecklingen ska spegla den genomsnittliga utvecklingen på världens börser. Det har även blivit allt vanligare med fonder som placerar i en viss region eller världsdel, till exempel Europa, Norden eller Latinamerika. De kallas regionalfonder. En annan typ av fonder har valt att endast placera i ett land, så kallade länderfonder, till exempel en Japanfond. En fond kan också vara så specialinriktad att den placerar i en viss bransch, till exempel renodlade läkemedelsfonder eller IT-fonder. Genom att blanda olika typer av fonder går det att uppnå en mycket bra riskspridning, i såväl branscher som olika världsdelar. Tillväxtfonder placerar i företag där förväntningarna på framtida tillväxt är höga.

3.5 Etiska fonder och ideella fonder
Det finns även de fonder som har valt att specialisera sig lite mer på djupet. Etiska fonder placerar endast i företag som inte kan misstänkas exportera produkter som kan användas vid krigföring eller i företag vars produkter på något sätt skulle kunna skada människan. Exempel på den typen av fond är den som medvetet undviker att placera kapital i företag som tillverkar alkohol eller tobak eller företag som är involverade i kommersiell spelverksamhet, men även andra kriterier kan förekomma. Andra typer av specialinriktade fonder kan vara miljöfonder, vilka inriktar sig på företag vars produkter inte förstör miljön och/eller att fonden placerar i de företag som aktivt arbetar med att minska sin miljöbelastning.

Ideella fonder är en annan typ av specialfonder. I en sådan fond skänks en del av fondförmögenheten bort till en ideell organisation, exempelvis till idrottssatsningar eller forskning inom ett visst område. En ideell fond skulle kunna vara en miljöfond, men likaväl en fond utan etiska kriterier.

3.6 Hedgefonder
Hedgefonder hör till en lite ovanligare kategori av fonder. En hedgefond har friare placeringsregler än traditionella fonder, den kan placera i en mängd olika instrument, allt från aktier, valutor och räntebärande papper till att handla i derivatinstrument, till exempel optioner och terminer, och att blanka aktier. Förvaltaren har fria händer att hela tiden plocka fram det bästa i varje läge. Hur hedgefonder utvecklas beror alltså på hur väl förvaltaren har lyckats avgöra vad som är bäst i olika situationer, fonden påverkas således inte i lika hög grad av hur olika marknader utvecklas. Hedge är engelska och betyder bland annat "skydd", "garantera" och "säkra" på engelska. Att "hedga sig" är alltså samma sak som att skydda sig mot risker. Vad det dock handlar om och som bör nämnas här är att riskerna många gånger är högre jämfört med ett traditionellt fondsparande. Hedgefonder är vanligtvis registrerade som nationella fonder.

Finansinspektionen har gett nationella fonder tillstånd att ha en placeringsinriktning och risknivå som inte följer vad lagen om värdepappersfonder normalt kräver. En nationell fond får till exempel placera mer än 10 procent av fondförmögenheten i en enskild aktie, vilket gör att riskspridningen minskar jämfört med en vanlig aktiefond.

En nationell fond har den begränsningen att den inte får säljas utanför det land där fonden är registrerad (till skillnad mot vanliga fonder som får säljas i hela EU).

Avgifterna som förvaltarna av hedgefonderna tar ut är vanligtvis högre än för vanliga aktiefonder. Som regel använder fondbolagen som driver hedgefonder resultatbaserade avgifter utöver en fast förvaltningsavgift. De kräver ofta även en relativt hög minsta insats för den som vill spara i deras hedgefonder.

3.7 Indexfonder
Indexfonder är fonder som placerar enligt index. Ett index mäter som bekant den genomsnittliga avkastningen på en viss marknad, till exempel OMX index. Indexfonder förvaltas inte aktivt. Fonden köper in ett antal aktier, i proportion till ett index, sedan är det en dator som sköter förvaltningsarbetet. Till skillnad från aktivt förvaltade fonder kan en indexfond placera mer i ett och samma företag. Detta förklarar varför indexfonder under 1999 gick bättre än Sverigefonder. Ericsson stod då för cirka 30 procent av OMX index. Följaktligen hade indexfonderna lika stor andel Ericsson i portföljerna. Ett år då Ericsson går bra lyckas naturligtvis indexfonderna automatiskt extra bra.

3.8 TIME-fonder
TIME-fonder är ett relativt nytt begrepp. Det är fonder med en delvis ny placeringsinriktning, inom branscherna Telecom, Information, Media och Entertainment. Det är flera näraliggande branscher i en och samma fond.