Att börja handla med aktier - del 2

5.1 Börstendensen
Hur Börsen utvecklas kan följas via olika index. För Stockholmsbörsen finns det en rad olika index som mäter utvecklingen. Två av de svenska index som media mest frekvent rapporterar om är OMX index och SX Generalindex. OMX index utgörs av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. I SX Generalindex ingår alla bolag på Stockholmsbörsens A- och O-lista.

OBS! Begreppet Generalindex används lite slarvigt. Det finns nämligen flera olika index för Stockholmsbörsen som använder ordet Generalindex. De som enbart säger "Generalindex" tydliggör inte vilket index de avser.

5.1.1 De olika tendensbegreppen
För att med ord enkelt beskriva hur Börsen utvecklas en viss handelsdag finns det ett antal termer som du säkert har hört nämnas i såväl radio som TV. De syns även frekvent i tidningarna. Dessa är följande:

Baisse: Mycket kraftigt fallande börskurser, som regel under stor omsättning. Index faller mer än 2,00 procent. 
Mycket svag: Kraftigt fallande börskurser. Index faller mer än 1,50 procent men högst 2,00 procent. 
Svag: Fallande börskurser. Index faller mer än 0,50 procent men högst 1,50 procent. 
Vikande: Något fallande börskurser. Index faller mer än 0,20 procent men högst 0,50 procent. 
Oregelbunden: I princip oförändrade börskurser. Index faller eller stiger högst 0,20 procent. 
Hävdad: Något stigande börskurser. Index stiger mer än 0,20 procent men högst 0,50 procent. 
Fast: Stigande börskurser. Index stiger mer än 0,50 procent men högst 1,50 procent. 
Mycket fast: Kraftigt stigande börskurser. Index stiger mer än 1,50 procent men högst 2,00 procent. 
Hausse: Mycket kraftigt stigande börskurser, som regel under stor omsättning. Index stiger mer än 2,00 procent.

5.2 Avkastningen och skatt
Värdeförändringen på en tillgång kallas som bekant avkastning. För aktier är avkastningen lika med kursförändringen sedan inköpet, plus eventuell utdelning som erhållits. Avkastningen kan mätas såväl i procent som i kronor. En aktie som köpts för 100 kronor och i dag är värd 110 kronor samt har genererat en utdelning på 3 kronor sedan köpet har givit en avkastning på 10 + 3 = 13 kr, eller 13/100 = 13 %. Om kursen faller kan avkastningen bli negativ.

En akties utdelning i förhållande till aktiekursen är dess direktavkastning. En aktie som kostar 150 kronor och ger 3 kronor i utdelning ger således en direktavkastning på 3/150 = 2 %.

5.2.1 Reavinstskatten
Skattepliktig vinst som uppstår vid försäljning av till exempel aktier, konvertibla skuldebrev, delrätter och teckningsrätter samt andelar i värdepappersfonder benämns realisationsvinst. Realisationsresultatet av en värdepappersaffär beräknas som försäljningsvärde minus inköpsvärde. Köp- och försäljningskostnader, såsom courtage, får dras av. Om resultatet blir en realisationsvinst belastas den för närvarande (taxeringsåret 2000) med 30 procent reavinstskatt.

Det är nettot av realisationsvinster och realisationsförluster som belastas med 30 procent reavinstskatt. Om nettot är negativt är det avdragsgillt mot annan inkomst av kapital och om nettot av inkomst av kapital därmed är negativt får detta till viss del dras av mot inkomst av tjänst. Det finns regler som reglerar för vilka värdepapper det är tillåtet att kvitta realisationsvinster och realisationsförluster mot varandra.

Realisationsvinst förkortas vanligen reavinst och realisationsförlust förkortas vanligen reaförlust.

5.2.2 Utdelningsskatt
Ett aktiebolag kan välja att ge sina aktieägare kontant utdelning på deras aktier. Ett aktiebolag kan även välja att dela ut aktier i ett dotterbolag till sina ägare. Styrelsen ger ett förslag om utdelning som sedan måste godkännas av bolagsstämman för att utdelningen ska få genomföras. De flesta bolagen på Stockholmsbörsen, vilka har ett räkenskapsår som sammanfaller med kalenderåret, lämnar utdelning någon gång under perioden april–juni.

Aktieutdelning är skattepliktig och belastas för närvarande (taxeringsåret 2000) med 30 procent skatt. Vinsten i ett bolag beskattas därmed dels i företaget och dels vid utdelning till aktieägarna. Bolaget betalar skatt på vinsten och bolagets ägare betalar skatt på utdelningen. Detta kallas för dubbelbeskattning. Det är en företeelse som har debatterats mycket genom åren. Många hävdar att den är oskälig.

5.3 Viktiga begrepp - del 1
Förutom alla de begrepp som vi har berört hittills finns det ytterligare ett antal som du bör känna till. Dessa ska vi gå in på nu. (Se respektive underrubrik nedan.)

5.3.1 Aktieportfölj
En aktieportfölj består av alla aktier som ett företag eller en privatperson äger.

5.3.2 Aktieklubb
Aktieklubbar är vanligt förekommande i Sverige. En klubb består av ett antal privatpersoner som slagit sig samman för att spara i aktier tillsammans. Medlemmarna i klubben satsar pengar och får sedan andelar i klubben i proportion till sina insatser.

TIPS! Aktieklubbar är lämpliga för dem som gärna vill börja handla med aktier men har ett för litet kapital för att själva kunna sprida detta på flera olika aktier.

5.3.3 All Time High och All Time Low
Den allra högsta noteringen någonsin för en aktie, ett index, och så vidare kallas All Time High (ATH). Den allra lägsta noteringen någonsin kallas All Time Low (ATL).

5.3.4 Antal aktier
Antalet aktier i ett bolag är de aktier som finns utestående för tillfället. Deras totala nominella belopp finns upptaget i redovisningen i form av bolagets aktiekapital. Ofta finns det i bolagen också ännu icke utestående aktier som kan tillkomma via till exempel utestående teckningsoptioner och konvertibla skuldebrev som bolaget givit ut.

Om aktiekursen vid löptidens slut ligger på en nivå som medför konvertering och teckning, ökar således antalet aktier och eget kapital, men även andra delar av redovisningen påverkas. Det är därför viktigt att ha kontroll på eventuella konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner som bolaget givit ut. Sådana finns upptagna i bolagets redovisning och ofta anger bolagen tydligt hur stor utspädning dessa kan ge upphov till om full konvertering och teckning skulle ske. I rapporter brukar dels antalet aktier vid full utspädning specifikt anges och dels brukar en del nyckeltal finnas beräknade både för antalet utestående aktier och för antalet aktier vid full utspädning.

5.3.5 Avstämningsdag
Det datum då VPC (Värdepapperscentralen AB) går igenom och fastställer en förteckning över vilka ett aktiebolags ägare är kallas avstämningsdagen. Detta sker inför till exempel en bolagsstämma, aktieutdelning, fond- och nyemission samt split. De som är aktieägare på avstämningsdagen är de som har rätt att delta på bolagsstämman, få utdelning, delta i nyemissionen, erhålla nya aktier via fondemission eller split och så vidare.

OBS! Eftersom likviddagen ligger tre bankdagar efter affärsdagen blir den som köper en aktie formellt införd i VPC:s register först tre bankdagar efter affärsdagen.

5.3.6 Belåning
Lån av pengar mot säkerhet, så kallad pantsättning av andra tillgångar, exempelvis aktier, benämns belåning.

VARNING! Att belåna för att köpa aktier är riskfyllt, särskilt om säkerheten utgörs av aktier eller andra tillgångar vars värde i sig varierar mycket.

5.3.7 Börsstopp
Handeln med en aktie stoppas tillfälligt vid börsstopp. Om ett bolag står inför en större händelse, som kan påverka aktiekursen i bolaget kraftigt, till exempel att ett annat bolag avser att lägga ett uppköpsbud på bolaget eller att bolaget självt avser att lägga ett bud på ett annat bolag, kan bolaget självt eller Stockholmsbörsen begära börsstopp. Detta görs då i syfte att förhindra att uppgifter om det förestående uppköpet läcker ut till en del av marknaden innan uppgifterna presenteras för allmänheten.

Ett börsstopp behöver givetvis inte innebära att positivt kurspåverkande information kommer att lämnas från det börsstoppade bolaget. Det kan lika gärna handla om att bolaget avser att meddela marknaden att något negativt inträffat, till exempel att försäljningen går avsevärt sämre än väntat eller att bolaget hamnat i en betydande rättstvist. Börsstopp används även på andra marknadsplatser än Stockholmsbörsen, till exempel Aktietorget och SBI Marknadsplats, liksom för inofficiellt noterade bolag.

5.3.8 Börsvärde
Det totala marknadsvärdet på ett företag vars aktier är föremål för organiserad handel kallas börsvärde. Egentligen är det formellt inkorrekt att använda begreppet för bolag som inte är noterade på en börs i egentlig mening, men det används vanligtvis även för till exempel inofficiellt noterade bolag.

Börsvärdet räknas ut genom att antalet aktier i bolaget multipliceras med den rådande aktiekursen. Ett bolag i vilket antalet aktier uppgår till 2 miljoner stycken och där aktien kostar 100 kronor, har till exempel ett börsvärde på 2 X 100 = 200 mnkr.

5.3.9 Daytrading
"Daytrading" går ut på att göra extremt kortsiktiga affärer i till exempel aktier och aktierelaterade instrument i syfte att uppnå snabba kursvinster genom köp och försäljning under en och samma dag. Ofta används begreppet felaktigt även om kortsiktig handel där köp och försäljning sker med en eller några dagars mellanrum.

Den som sysslar med daytrading kallas "daytrader". Daytrading tar mycket tid i anspråk och kräver minutiös uppföljning av marknaden i sin helhet och allt som berör denna, liksom enskilda aktiekurser och allt som berör dessa. För den som inte är insatt och inte har tid till noggrann uppföljning är daytrading inte att rekommendera. Många daytraders, även insatta sådana, förlorar pengar eller uppnår i längden en avkastning på sitt kapital som är avsevärt sämre än vad mer långsiktigt aktiesparande ger.

VARNING! Omfattande daytrading ger i längden upphov till höga courtagekostnader även om handeln sker via en Internetmäklare med lågt courtage. Det medför att en relativt hög avkastning på kapitalet måste uppnås för att täcka enbart dessa kostnader.

5.4 Viktiga begrepp - del 2
Nedan går vi igenom olika viktiga begrepp. Informationen är en fortsättning på 5.3 Viktiga begrepp - del 1.

5.4.1 Inbördes affär
En inbördes affär sker när en och samma fondkommissionär handlar på uppdrag av både köpare och säljare av ett och samma värdepapper och själv för samman dessa bådas uppdrag till ett avslut.

5.4.2 Stop loss
Att sätta en stop loss innebär att sätta en nivå under vilken ett värdepapper, till exempel en aktie, genast ska säljas om nivån underskrids. Det används som ett sätt att begränsa förluster, och är mycket vanligt bland dem som handlar med aktier på grundval av teknisk analys.

5.4.3 Sveriges Aktiesparares Riksförbund
Sveriges Aktiesparares Riksförbund, vanligen kallat Aktiespararna, är en oberoende intresseorganisation för enskilda som sparar i aktier, aktiefonder och andra aktierelaterade värdepapper. Förbundet har gjort det till sin uppgift att för medlemmarna skapa bästa möjliga förutsättningar för aktiesparande och ger ut tidningen Aktiespararen till sina medlemmar, vilken ingår i medlemsavgiften. Aktiespararna hade över 140 000 medlemmar våren 2000.

Aktiespararnas ungdomsverksamhet bröts 1990 ut från Aktiespararna när Sveriges Unga Aktiesparares Riksförbund – vanligen kallat Unga Aktiesparare – bildades. Ungdomsförbundet har ett intimt samarbete med moderförbundet och har cirka 24 000 medlemmar. Tidningen Stock Magazine ingår i medlemsavgiften.

5.4.4 Transaktion
I värdepapperssammanhang innebär en transaktion ett köp eller en försäljning av värdepapper, till exempel aktier.

5.4.5 Turn around
När ett företag går från en period av svagt resultat till en period av starkt resultat talar man om att det gör en "turn around". Ett företag som förväntas göra en turn around benämns turn around-kandidat.