Avkastning och utdelning
Med avkastning menas den värdetillväxt kapitalet har. Avkastningen från fonder består av två delar: utdelning och kursvinster.
5.1 Kursvinster utgör merparten av avkastningen
Utdelningen lämnas en gång om året och återinvesteras vanligen i nya fondandelar men det händer också att utdelningen sker kontant till fondens andelsägare. Hur stor utdelningen blir varierar mellan olika fonder, men också över åren beroende på hur framgångsrik fonden har varit. Utdelningen motsvarar ett visst belopp per fondandel och utgör på längre sikt bara en liten del av den totala avkastningen från fonden. Den stora delen är tillväxt som uppstår då kurserna på fondens värdepapper stiger. Har fondens värdepapper sjunkit i värde visar det sig i stället som en kursförlust vid en försäljning av andelar. Om du har en fond som är noterad i utländsk valuta kan en kursvinst eller kursförlust även bero på valutakursförändringar.
Vilken avkastning som uppnås har mycket att göra med vilken inriktning eller placeringsstrategi en viss fond har, samt vilka risker som är förknippade med varje sparande. Om fonden inte har något skattepliktigt resultat får andelsägarna ingen utdelning alls.
5.1.1 Att dela ut eller inte
Det varierar lite från fond till fond hur avkastningen yttrar sig. Sverigeregistrerade aktiefonder lämnar årlig utdelning till sina andelsägare. Utlandsregistrerade fonder lägger oftast i stället denna på fondandelsvärdet. Detta gör att en förmånlig ränta-på-ränta-effekt uppstår. I stället för att avkastningen delas ut till andelsägarna återinvesteras pengarna i nya aktier och hjälper på det sättet till att höja värdet på fondandelarna. Utdelningen beror på att de företag som fonden har aktier i ger en årlig utdelning. Andelsägaren slipper dessutom skatta för utdelningen varje år. Fonden i sig har vanligen en liten del av pengarna placerade på olika konton eller i räntebärande papper som ger en viss ränteinkomst.
Räntefondernas utdelningar läggs alltid till fondandelarnas värde, och avkastningen bestäms av marknadsräntorna. Vanligtvis är avkastningen på räntefonder lägre än på aktiefonder med undantag för år då aktiemarknaden utvecklas särskilt dåligt. Räntefonder ger normalt utdelning en gång om året. Blandfonderna får avkastning både som aktie- och räntefonder, och den kan dessutom påverkas av valutakursförändringar.