Pressmeddelanden och ekonomiska rapporter - del 1
Via pressmeddelanden, även kallat pressreleaser, presenteras viktig information som aktiemarknaden har rätt att ta del av men som måste lämnas mellan publiceringstidpunkterna för de ekonomiska rapporterna. Denna informationsform har upplevt ett enormt uppsving på senare år i och med Internets utbredning.
3.1 Överflöd av pressmeddelanden
I dag är det betydligt lättare att få tag i pressmeddelanden från företagen än vad det var för bara några år sedan då användandet av Internet inte var lika utbrett. Varje handelsdag släpps en uppsjö av pressmeddelanden som handlar om allt från företagsköp till mindre samarbetsavtal.
De senaste åren har IT-bolagen varit mycket flitiga med att släppa pressmeddelanden - speciellt bolag med anknytning till Internet. Ett sådant "överflöd" av pressmeddelanden kan på kort sikt ge ett ökat intresse för ett företags aktier, men för att de ska få en mer långvarig effekt krävs mer. Framför allt bör innehållet i dessa vara av sådan karaktär att de upplevs som meningsfulla och innehållsrika även på sikt.
Många IT-bolag satte i system att "massproducera" pressmeddelanden, åtminstone fram till den stora nedgången för dessa bolag under år 2000. Men även i nedgången försökte många av bolagen desperat att få upp aktiekursen med hjälp av fler releaser. Många av dessa handlade om olika samarbetsavtal som slutits men där någon nämnvärd ekonomisk effekt för företaget inte gick att utläsa, eller så "offentliggjorde" de provorder och liknande där ordervärdet var obefintligt eller mycket litet.
3.1.1 Motsatt effekt
Under den tid då många fortfarande var övertygade om IT-bolagens underbara framtid togs varje meddelande om samarbeten eller provorder och liknande som en indikation på att det stora lyftet i försäljning med påföljande goda vinster var nära förestående. När försäljningen sedan aldrig tog tillräcklig fart för att bolagen skulle tjäna de pengar som marknaden räknat med, började många att mer eller mindre ignorera de pressmeddelanden som fortsatte komma. I vissa fall fick en alltför omfattande spridning av pressmeddelanden en motsatt kurseffekt. Aktiekursen sjönk nämligen trots att det enligt bolagen rörde sig om positiv information. Många hade helt enkelt börjat misströsta och såg överflödet av pressmeddelanden som en slags panikåtgärd från bolagets sida.
VARNING! Att ett bolag sprider ett onaturligt stort antal pressmeddelanden kan ses som en varningssignal. Åtminstone i fall där innehållet i dessa under en längre tid inte får någon konkret påverkan på företagets ekonomiska utveckling eller finansiella ställning.
3.2 Nyhetsbyråer och Internet
Det finns ett antal nyhetsbyråer som är specialiserade på ekonomirelaterade nyheter. Några av de mest framträdande bland dessa i Sverige är BIT, Direkt, Hugin och Ticker. BIT och Hugin sysslar enbart med att förmedla information direkt från företagen. För detta tar de ut avgifter av företagen som vill använda sig av dem som en kanal för att nå ut med information. Därför kan vem som helst kostnadsfritt ta del av dessa tjänster.
Direkt och Ticker sysslar däremot inte enbart med ren förmedling av information från företagen. De sysslar även med att söka nyheter, exempelvis genom att sammanfatta olika aktörers aktieanalyser, tidningarnas viktigaste artiklar, med mera. Och de sammanfattar ofta även företagens pressmeddelanden med mera till kortare versioner.
TIPS! De omnämnda tjänsterna innebär som regel en avgift för den som vill ta del av dem i realtid (det vill säga utan tidsfördröjning). De finns dock representerade på en rad olika hemsidor på Internet där de med tidsfördröjning kostnadsfritt finns tillgängliga för användaren, ofta i de olika onlinekommissionärernas informationstjänster.