Räntefonder och blandfonder
Räntefonder placerar kapitalet i räntebärande värdepapper, som exempelvis statsskuldväxlar, statsobligationer, bostadsobligationer och kommun- och företagscertifikat. Räntebärande värdepapper kan liknas vid en skuldförbindelse som visar att innehavaren faktiskt har lånat ut pengar till den som givit ut värdepappret.
4.1 Två huvudtyper
En uppdelning mellan två typer av räntefonder brukar göras beroende på att räntebärande värdepapper kan ha olika löptider. Korta räntefonder är den säkraste typen av fond och avkastningen följer i stort sett räntan på statsskuldsväxlar. Korta räntefonder är ofta de som heter penningmarknads-, likviditets- eller räntefonder. Korta räntefonder brukar ge en stabil avkastning på för närvarande 3-4 procent (oktober 2000). Den som sparar i en kort räntefond löper egentligen ingen risk att förlora sina pengar. De korta räntebärande värdepapperna har, som vi tidigare berört i den här kursen, en genomsnittlig återstående löptid på mindre än ett år. Långa räntefonder placerar i räntebärande värdepapper med lite längre löptider. De placerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig återstående löptid på ett år och uppåt.
4.1.1 Blandfonder
Blandfonder är en mix av aktiefonder och räntefonder, det vill säga de fonder vars aktieinnehav understiger 75 procent av fondförmögenheten. Blandfonder placerar både i aktier och räntebärande värdepapper. De kan liksom andra typer av fonder placera i Sverige likaväl som utomlands. Det är vanligt att de räntebärande placeringarna sker i Sverige men att aktieplaceringarna fördelas på olika länder, världsdelar eller branscher. En klar fördel med blandfonder är att spararen slipper bekymra sig över hur stor del av sparkapitalet ska läggas på räntebärande papper respektive på aktier. Förvaltaren sköter om fördelningen beroende på framtidsutsikterna. Han eller hon har inte helt fria händer, det är trots allt fondbestämmelserna som anger hur mycket eller lite som får placeras i olika typer av värdepapper. Skillnaden kan vara stor mellan olika blandfonder.
4.1.2 Den som väljer blandfonder slipper blanda själv
Den som har valt att spara i blandfonder behöver inte bekymra sig över vilken fördelning som är den optimala bland olika typer av fonder eftersom förvaltaren sköter den fördelningen. Vad gäller aktie- respektive räntefonder finns det en del tumregler att tillämpa vid osäkerhet. I princip ska andelen aktier ökas när konjunkturen varit på väg nedåt under en period, då tecknen på att konjunkturen ska vända börjar synas så smått. Vid en stundande nedgång bör aktieinnehavet sedan minskas i god tid före det att konjunkturen vänder nedåt.
TIPS! Om du sparar i räntebärande alternativ ska du se till att ha räntefonder eller obligationer med korta löptider när konjunkturen pekar uppåt, och långa löptider vid konjunkturnedgångar. Det största problemet brukar vara att veta var i konjunkturen man befinner sig, något som bara är lätt i efterhand när man står med facit i hand.