Avkastningstal och marginalmått, del 2 av 4
I detta avsnitt går vi vidare med ytterligare två användbara avkastningstal. De blir de sista nyckeltalen av denna typ som vi kommer att ta upp i den här utbildningen.
3.1 Avkastning på sysselsatt kapital
I praktiken används sällan räntabiliteten på totalt kapital. Räntabiliteten på sysselsatt kapital är betydligt vanligare, eftersom detta ger en avkastning som på ett bättre sätt kan jämföras med marknadsräntorna. Främsta anledningen att använda räntabiliteten på totalt kapital är att den är betydligt lättare att räkna fram, eftersom det inte kräver någon kännedom om vilka skulder som är räntebärande och vilka som inte är räntebärande, något som krävs vid beräkning av räntabilitet på sysselsatt kapital. Det är detta som skiljer räntabilitet på sysselsatt kapital från räntabilitet på totalt kapital.
Räntabilitet på sysselsatt kapital (RSYSS) = Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader / Sysselsatt kapital
3.1.1 Beräkning av det sysselsatta kapitalet
En del av skulderna, främst leverantörsskulderna löper utan ränta. I beräkningen av RSYSS utesluts dessa icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna, så kallade latenta skatteskulder. Skulder vars räntekostnad belastar finansnettot räknas in i sysselsatt kapital medan skulder vars räntekostnad belastar rörelseresultatet inte tas med i sysselsatt kapital.
Sysselsatt kapital består alltså av eget kapital och räntebärande skulder vars räntekostnad belastar finansnettot. Det ger mer rättvisande värden på skuldräntorna, eftersom en genomsnittlig ränta med icke räntebärande skulder inkluderade, skulle ge en lägre räntesats än vad som faktiskt är fallet.
OBS! Även vid beräkning av RSYSS gäller det att använda det genomsnittliga kapitalet som bas.
3.1.2 Resultatet, minoritetsandelar och pensionsskuld
RSYSS visar hur företaget förvaltat det kapital som det sammanlagt disponerar från aktieägare och långivare tillsammans och oberoende av hur företagets finansiering ser ut. Precis som vid beräkning av RT går det lika bra att i stället för Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader räkna med Rörelseresultat plus finansiella intäkter. En annan likhet med beräkningen av RT är att RSYSS också beräknas med resultatet före skatt. Det beror, som vi tidigare har sagt, på att skulderna även har skatteeffekter.
I beräkningen av RSYSS inkluderas minoritetsandelar i eget kapital och resultat, en viktig skillnad mot beräkningen av RE där dessa inte tas med. En förutsättning för att det ska vara möjligt att beräkna RSYSS är att det studerade företaget i sin balansräkning tydligt har särskiljt räntefria och räntebärande kort- och långsfristiga skulder. I händelse av att ränta på exempelvis pensionsskuld inte är medräknad i räntekostnaderna, justeras detta i första hand genom att rörelseresultatet ökas med den beräknade räntan på denna skuld. En alternativ lösning på problemet är att helt enkelt se pensionsskulden som en räntefri skuld och dra bort denna från det sysselsatta kapitalet.
3.2 Avkastning på operativt kapital
Räntabilitet på operativt kapital (ROP) = Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader / Operativt kapital
Det operativa kapitalet utgörs av eget kapital, minoritetsintresse och nettoskuld. Nettoskulden beräknas som nettot av räntebärande avsättningar och skulder minskat med finansiella tillgångar inklusive likvida medel. I den händelse att tillgångarna är större än skulderna, är den rätta benämningen i stället nettofordran. Vi kommer att gå in närmare på begreppet nettoskuld i samband med att vi behandlar finansiella mått.
Det går att beräkna det operativa kapitalet på annat sätt. Genom att från balansomslutningen dra bort summan av finansiella tillgångar, likvida medel och icke räntebärande skulder, erhålls också det operativa kapitalet.
OBS! Också vid beräkning av ROP gäller det att använda det genomsnittliga kapitalet som bas.
3.2.1 Finansiella tillgångar
Som finansiella tillgångar räknas alla tillgångar för vilka avkastningen redovisas som finansiella intäkter. Således räknas aktier och andelar samt räntebärande fordringar som finansiella tillgångar. Aktier i intressebolag, vilka redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden betraktas härvidlag av praktiska skäl som en finansiell tillgång. Resultatet från dessa exkluderas ur resultatet och själva tillgångarna exkluderas ur kapitalet. Anledningen till detta är att kapital- och resultatandelar fastställs utifrån ett intressebolags eget kapital och resultat. Intressebolagets eget kapital ger ingen uppgift om skulderna och resultatet innehåller eventuella finansiella intäkter och kostnader.
ROP ger således ett värde på rörelsens avkastning oberoende av såväl finansiella tillgångar som finansieringen. En viktig skillnad mellan ROP och RSYSS är just att avkastningen på finansiella tillgångar inte ingår i ROP. Avkastningen på finansiella tillgångar kan ställa till problem vid jämförelser av lönsamheten i olika bolag och då är ROP ett lämpligare mått än RSYSS.