Avkastningstal och marginalmått, del 4 av 4
28.10.2019

Avkastningstal och marginalmått, del 4 av 4

Vi ska nu avsluta vår genomgång av marginalmått genom att gå igenom två marginalmått som har börjat förekomma frekvent först på senare år.

5.1 Nya marginalmått som breder ut sig
Två marginalmått som har blivit allt vanligare på senare år är EBITDA- och EBITA-marginal. EBITDA står för "Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation of goodwill" medan EBITA står för "Earnings Before Interest, Taxes and Amortisation of goodwill".

Allt fler företag anger något av dessa båda marginalmått i samband med att de till exempel avger delårsrapporter eller kommunicerar framtida mål. De andra marginalmåtten som vi har tagit upp har presenterats i den ordningsföljd som deras respektive resultatmått ges av resultaträkningen i ett företag. EBITDA- och EBITA-marginalen skulle, om vi valt att ta upp även dessa i enlighet med denna ordningsföljd, ha haft följande placering:

Bruttomarginal
EBITDA-marginal
EBITA-marginal
Rörelsemarginal
Vinstmarginal
Nettomarginal

Att vi valt att avvakta till sist med att ta upp dessa marginalmått beror på att de inte varit så vanligt förekommande tidigare. Det är först på senare år som de har blivit allt mer förekommande. Det finns inga vedertagna svenska namn för de båda marginalmåtten, vilket möjligtvis kan vara ett skäl till att de inte har varit så vanliga förr. Den alltmer påtagliga globaliseringen under de senaste åren har förmodligen bidragit till att vi i Sverige börjat använda dessa marginalmått. De främsta skälen till att måtten blivit vanligare på senare år borde dock vara det vi beskriver nedan.

5.2 EBITDA-marginal
EBITDA står som sagt för "Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation of goodwill". Den som är kunnig i affärsengelska förstår då att EBITDA-marginalen talar om hur stor andel av omsättningen som återstår för att täcka avskrivningar, räntor, skatt och resultat. I resultatmåttet EBITDA ingår alltså varken avskrivningar, finansnetto eller skatt. Nuförtiden framgår inte resultatet före avskrivningar av företagens resultaträkningar. Detta delresultat används dock i många sammanhang, bland annat i kassaflödesbaserade värderingar av företag. Användandet av kassaflödesbaserade värderingsmetoder har blivit allt mer utbrett med tiden, varför EBITDA-marginalen anammas allt mer av såväl företag som analytiker.

EBITDA-marginal = Rörelseresultat före avskrivningar / Omsättning

VARNING! En del mer eller mindre olönsamma bolag har en ful ovana av att åtminstone tidvis kommunicera sina resultatmål enbart på EBITDA-nivå och i termer om EBITDA-marginal, vilket kan skapa förvirring och missförstånd. En positiv EBITDA-marginal innebär givetvis inte detsamma som att bolaget går med vinst. Förlusten kan i själva verket vara mycket kännbar. Eftersom EBITDA inte tar hänsyn till avskrivningar, tar detta resultatmått dessutom inte heller hänsyn till ett företags investeringsbehov. Att då kommunicera marginalmål enbart i termer om EBITDA-marginal kan varken anses etiskt eller moraliskt korrekt.

5.2.1 Vaksamhet är påbjuden
För många mindre insatta är det svårt att omsätta marginalmål på EBITDA-nivå till andra marginalnivåer. Även om ett företag som enbart talar om EBITDA-marginal i sitt marginalmål för en viss period, samtidigt säger att positivt kassaflöde ska nås under samma period, kan detta innebära att bolaget härigenom försöker att lägga ut en dimridå.

Varför? Jo, för bolag med svag finansiell ställning och/eller goodwillposter som utgör en betydande del av tillgångarna är det oerhört viktigt att snarast nå såväl lönsamhet på slutraden i resultaträkningen som positivt kassaflöde. Det räcker inte med positivt kassaflöde eftersom detta inte tar hänsyn till avskrivningar och då ett tillfälligt investeringsstopp, vilket i sig kan bli ödesdigert på sikt, kan användas för att uppnå en kortsiktig positiv inverkan på kassaflödet. I det långa loppet kan dock inget företag klara sig utan att nyinvestera.

5.2.2 Företaget måste ha råd att investera
Ett företag som inte avkastar tillräckligt mycket för att täcka behovet av avskrivningar kommer i det långa loppet inte heller att kunna täcka behovet av nyinvesteringar. I ett bolags resultaträkning är det avskrivningar på och eventuella lånekostnader för investeringar som visar hur företaget i det långa loppet klarar av att täcka sitt investeringsbehov med de medel som företaget självt genererar. Resultaträkningen belastas inte rakt av med de summor som investeras eftersom investeringarna har en livslängd som överstiger ett år, utan i stället med avskrivningar på investeringarna. Det gör däremot kassaflödet. Detta kan dock som sagt "manipuleras" genom att tillfälligt införa ett investeringsstopp (och genom att kanske rentav sälja tillgångar som är kritiska för verksamheten). Eftersom kassaflödet inte tar hänsyn till avskrivningar kan då ett positivt kassaflöde nås samtidigt som bolaget gör förlust.

På sikt måste bolaget dock även generera ett positivt resultat. Annars klarar det inte av att avkasta tillräckligt för att kunna täcka behovet av nyinvesteringar. Förr eller senare kommer då även kassaflödet att bli negativt och det egna kapitalet att urholkas helt, såvida inte aktieägarna ständigt skjuter till nytt kapital eller bolagets verksamhet läggs ned.

5.2.3 Tveksamma resultatmål
Ett bolag som mycket snart både måste börja gå med vinst och generera ett positivt kassaflöde för att klara sin finansiella situation, kan inte nöja sig med att kommunicera sina resultatmål i termer som inte visar huruvida bolaget går med vinst på slutraden eller inte. Detta oavsett om det samtidigt kommunicerar sitt mål för kassaflödet. Att vi valt att ta upp detta i samband med att vi behandlar EBITDA-marginalen ska alltså inte tas som intäkt för att det räcker med att till exempel rörelsemarginalmålet kommuniceras i stället. Tvärtom. Anledningen till att vi valt att ta upp denna diskussion här, är att det förekommit att olönsamma företag med svag finansiell ställning valt just att fokusera på EBITDA-marginalen när de kommunicerar sina mål. EBITDA ligger högt upp i resultaträkningen, varför det är lättare att nå en positiv marginal på denna nivå samtidigt som många mindre insatta aktieplacerare inte har en aning om vad det är som EBITDA egentligen beskriver. EBITDA tar som sagt inte heller hänsyn till finansnettot.

5.3 EBITA-marginal
EBITA står som vi tidigare berättat för "Earnings Before Interest, Taxes and Amortisation of goodwill". EBITA-marginalen talar således om hur stor andel av omsättningen som återstår för att täcka avskrivningar på goodwill, räntor, skatt och resultat. I resultatmåttet EBITA ingår alltså varken avskrivningar på goodwill, finansnetto eller skatt. EBITA-marginalen har fått en allt större betydelse i och med de många företag som valt att växa genom företagsförvärv. Företagsförvärv ger ofta upphov till goodwill i det förvärvande företaget. Inte minst bland IT-företagen blev det från slutet av 90-talet allt vanligare att en mycket betydande del av balansräkningarna kom att bestå av goodwill.

EBITA-marginal = Rörelseresultat efter avskrivningar exklusive goodwillavskrivningar / Omsättning

EBITA-marginalen har den fördelen att den möjliggör jämförelser mellan företag som valt att växa via förvärv och företag som valt att växa organiskt. Organisk tillväxt ger inte upphov till goodwill.