Stäng
Missa inga kursdrivande nyheter och aktietips. Vart ska vi skicka infon?
Prissättningen - hela aktiemarknaden - del 2
09.09.2019

Prissättningen - hela aktiemarknaden - del 2

Fortsättning på 3 Prissättningen - hela aktiemarknaden - del 1.

4.1 Utländska aktiemarknader

Utvecklingen på utländska aktiemarknader påverkar utvecklingen för aktiemarknaden här i Sverige. Historiskt har utvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden haft särskilt stor inverkan på den svenska aktiemarknaden. Men även utvecklingen på en del europeiska marknader har en tydlig inverkan. I viss mån har även utvecklingen på den japanska marknaden inverkan. De utländska aktiemarknadernas inverkan på den svenska beror i viss mån på att några av våra största svenska företag har sina aktier noterade även utomlands och att det utländska intresset för att placera i svenska aktier med åren blivit mycket stort. Men till stor del beror det på att konjunkturen i dessa länder har en betydande påverkan på konjunkturen även i Sverige.

Det faktum att många av våra svenska företag dels säljer mycket till utlandet och dels driver betydande delar av sin verksamhet utomlands gör att beroendet av konjunkturer och räntenivåer i andra länder får stor betydelse för de svenska företagen och därmed även aktiemarknaden här hemma.

4.1.1 De viktigaste utländska aktieindexen

För den svenska aktiemarknadens utveckling är det några index som spelar en avgörande roll, framförallt de amerikanska. Nedan ger vi en sammanställning av dessa betydelsefulla index.

Dow Jones Industrial Average Index:
Ett av New York-börsens viktigaste index är Dow Jones Industrial Average Index. Det innehåller aktierna i 30 av de allra största amerikanska företagen och är ett av de amerikanska indexen som media mest frekvent rapporterar om. Benämns ofta Dow Jones index.

FTSE 100 index:
De 100 bolag som har störst börsvärde på Londonbörsen ingår i FTSE 100 index, vilket är det index i Storbritannien som media mest frekvent rapporterar om.

Nikkei 225 index:
225 företag bland Japans största branscher, till exempel elektronik, bilar, finansiella tjänster, konsumentprodukter, läkemedel och olja, ingår i Nikkei 225 index. Det är det japanska index som media mest frekvent rapporterar om.

Nasdaq:
Nasdaq är en aktiebörs belägen i New York där ett stort antal bolag inom bland annat IT, bioteknik och teknologi finns noterade. Nasdaq Composite Index, ett av de amerikanska indexen som media mest frekvent rapporterar om, innehåller alla bolag noterade på Nasdaq. Nasdaq 100 Index innehåller 100 av Nasdaqs största bolag inom större branscher, bland annat bioteknik, datorhårdvaror och programvaror och telekommunikation.

Standard & Poor's 500 Index:
500 aktier som utgör ett representativt urval av ledande företag inom ledande branscher på den amerikanska aktiemarknaden ingår i Standard & Poor's 500 Index. Det används ofta som värdemätare för utvecklingen på hela den amerikanska aktiemarknaden, och är ett av de amerikanska indexen som media mest frekvent rapporterar om.

I aktiesammanhang kan index beräknas för till exempel hela börser, enskilda listor och olika branscher. Det mäter oftast aktiernas kursutveckling vägda efter företagens börsvärde för att på så sätt spegla den genomsnittliga kursutvecklingen på den aktuella börsen, på den aktuella listan, i den aktuella branschen, och så vidare. Ett index där de ingående företagen på detta sätt har en andel i förhållande till sitt börsvärde väger de största företagen extra tungt och kan därför påverka indexutvecklingen i betydligt högre grad än de små företagen.

4.2 Kapitalflöden

Eftersom aktiekurserna i grund och botten styrs av utbud och efterfrågan så får storleken på kapitalflöden till och från aktiemarknaden en avgörande betydelse för aktiekursernas utveckling. Dessa kapitalflöden styrs av de förväntningar som aktiemarknadens aktörer har på de olika faktorer som vi behandlat ovan och dem som vi kommer att behandla. Men från och till så varierar dessa flöden även av andra skäl, till exempel på grund av förändringar i pensionssystemet.

I Sverige är aktiesparande något av en folkrörelse. Detta har i sig inneburit ett mycket gott flöde av kapital till aktiemarknaden. Det faktum att utlandets intresse, inte minst i USA, för att placera i svenska aktier har ökat kraftigt genom åren har också bidragit till ett starkt inflöde av kapital till aktiemarknaden. Beroendet av utländska aktörers förväntningar har därför ökat, vilket är en av anledningarna till att utvecklingen på utländska aktiemarknader spelar en stor roll för utvecklingen på den svenska.

4.3 Valutor

Runt om i världen sker en omfattande handel med valutor. Kurserna på olika valutor är beroende av en rad faktorer. För det första kan en valuta sjunka i värde mot en viss annan valuta samtidigt som den stiger i värde mot en ytterligare en annan valuta. Bland annat konjunkturen och räntenivån i ett land har stor betydelse för vilken valutakursen blir gentemot ett annat land.

4.3.1 Export och import känsliga för valutakurser

Om ett lands valuta sjunker gentemot valutorna i länder till vilket landet exporterar så innebär det att landets varor blir billigare att köpa för dessa länder. Då kan exporten från landet ifråga öka kraftigt. Samtidigt blir det dock dyrare för landet att i sin tur importera varor från de länder gentemot vilka den egna valutan fallit kurs. Det gör att exportföretagen i landet gynnas samtidigt som importföretagen kan få det kärvare att sälja på hemmamarknaden. Samtidigt föreligger det en risk för att inflationen ökar på grund av att de högre importpriserna slår igenom i konsumentledet. I Sverige finns det många exportföretag. Dessa tjänade mycket pengar efter att den svenska kronan fallit kraftigt i kurs under slutet av 1992.

Om den egna valutan i stället stiger kraftigt i kurs gentemot valutan i ett annat land kan export till det andra landet påverkas mycket negativt. Valutakurser påverkar dock inte bara försäljning från Sverige till andra länder. Flera av våra allra största svenska företag har inte bara en stor del av sin försäljning utomlands, utan även en betydande del av produktionen sker utanför landets gränser. Det gör att dessa företag blir beroende av en rad olika länders valutor även på grund av att produktion sker utomlands.

4.3.2 Värdet av utländska investeringar påverkas

När det gäller olika valutor så får dessa också direkta konsekvenser för placerare som investerar utomlands. Om du köper amerikanska aktier så blir du inte bara beroende av hur det går för dessa amerikanska aktier utan du blir även beroende av hur den amerikanska dollarn utvecklas. Faller dollarn kraftigt i kurs sänker det värdet på dina investeringar i motsvarande utsträckning och tvärtom om dollarn stiger.

4.4 Börspsykologi

Ibland händer det att enskilda aktier och/eller hela aktiemarknaden faller eller stiger till synes omotiverat mycket, det vill säga även med hänsyn tagen till skiftningar i rådande förväntningar. I detta sammanhang brukar man tala om begreppet börspsykologi. Det kan låta som hokus pokus men faktum är att psykologi har en betydande påverkan på aktiekurserna. Inte sällan föder långa perioder av stark utveckling på aktiemarknaden en slags övertro på ständigt stigande kurser medan en längre tid av kraftigt fallande kurser skapar en form av omotiverat hög pessimism. Sinnesstämningen hos placerarkollektivet kan få mycket stor betydelse för aktiekurserna.

Börspsykologi ger också upphov till många av de kursrörelser som studeras inom den tekniska analysen, något som vi ska komma till längre fram.

4.4.1 IT-tågets framfart och krasch

Som ett exempel på utbredd börspsykologi kan nämnas när många bolag med verksamheter med anknytning till IT i allmänhet och Internet i synnerhet, steg ohejdat en bit in på år 2000 för att sedan börja falla mycket kraftigt. Plötsligt hade en överdriven optimism om framtiden förbytts i en kraftig pessimism. Den riktigt kraftiga nedgången utlöstes när aktiemarknadens aktörer vaknade upp och för sig själva erkände att omfattningen av den tidigare optimismen varit ogrundad och insåg att ytterst få längre vågade tro på de överdrivna förväntningar som tidigare varit rådande. Pessimismen började allt eftersom tiden gick ta överhanden och i slutet av år 2000 var många av IT-bolagens aktiekurser nere på nivåer som uppgick till en bråkdel av de tidigare toppkurserna.

4.4.2 IT-tåget drevs med börspsykologi

Den stora nedgången i IT-aktier kan lika litet som den föregående kraftiga uppgången förklaras med hjälp av förändringar i enskilda faktorer eller inträffade händelser. Många enskilda faktorer var bidragande till både den kraftiga uppgången och den kraftiga nedgången. Men omfattningen på de båda rörelserna på aktiemarknaden översteg vida vad som kan motiveras på rent teoretiska grunder. I stället är en viktig förklaring att tidigare överskattningar av IT-företagens framtidsutsikter senare förbyttes i mer rimliga förväntningar.

4.4.3 Masshysteri

En bidragande orsak till den kraftiga uppgången för IT-aktier var all den massmediala uppståndelse som ett tag rådde kring IT-företagen och deras representanter. Många privatpersoner fick en bild av IT-bolag som liknade Klondyke; ett område fyllt av guldklimpar redo att bara plockas. Det gick mode i IT-aktier och mer erfarna aktörer som till exempel aktieanalytiker och olika förvaltare rycktes med av rädsla för att missa IT-tågets fortsatta färd. Många av dem dock var väl medvetna om att många av dessa aktier för länge sedan lämnat de nivåer som gick att motivera ur teoretisk synpunkt. Sannolikt var det också just därför som många av dem inte vågade stå utanför – av rädsla för att bli den siste som skulle inse att IT-bolagen faktiskt besatt övernaturliga krafter. De blev helt enkelt rädda för att traditionella värderingsmetoder kanske inte fungerade på IT-bolag. Om det skulle visa sig att det förhöll sig på det sättet riskerade de nämligen att missa årtusendets industriella revolution enkom för att de förlitade sig på vedertagna metoder.

Fondsparares efterfrågan på fonder med inriktning mot IT gjorde att fondbolagen startade upp en mängd nya IT-relaterade fonder för att tillgodose marknadens önskemål. Banker och fondkommissionärsfirmor liksom rena analysföretag började att specialbevaka IT-företag i allt högre utsträckning eftersom deras kunder ständigt efterfrågade nya råd angående IT-aktier.

4.5 Politisk utveckling

Den politiska utvecklingen i ett land kan få stor inverkan på aktiemarknaden. Det har vi bland annat sett exempel på under slutet av år 2000. De omfattande valproblemen i det amerikanska presidentvalet gäckade länge aktiemarknaderna i en rad länder. Oro över valutgången, där ingen fortfarande långt efter avslutat val visste vilken av de två främsta presidentkandidaterna som verkligen vunnit valet fick aktiekurserna på fall. Omfattande domstolsprocesser blev följden av rösträkningsproblematiken innan valet slutligen kunde avgöras och aktiemarknaden åter koncentrera sig på annat.

4.5.1 Fler exempel

Politiska åtgärder får ibland stor påverkan på aktiemarknaden. Till exempel får förändringar av reavinstskatten på aktier stor effekt på aktiekurserna. Sänks reavinstskatten på aktier stiger aktiekurserna och tvärtom vid en höjning av denna skatt. Ett annat exempel på en åtgärd som påverkar aktiekurserna är en förändring av företagens arbetsgivaravgifter. Förändringar av dessa avgifter påverkar företagens möjligheter att tjäna pengar och därmed även aktiekurserna.

Vår svenska aktiemarknad påverkas i allt större utsträckning av händelser utomlands, inte minst politiska sådana. Som vi redan nämnt har många av de största svenska företagen i dag en betydande del av sin verksamhet utomlands. Det gör dem extra känsliga för den politiska utvecklingen utomlands. Företag med stor andel export påverkas av politiska utspel i de länder till vilka de exporterar.

4.6 Marknadsriskpremien

Vi har tidigare berättat att marknadsrisken är den risk som är förknippad med hela den aktiemarknad, vilken ett bolag är noterat på. Hur hög riskpremie som denna ger upphov till vid en given tidpunkt beror på de bedömningar som aktiemarknadens aktörer gör av en rad faktorer.

Dessa faktorer kan sorteras in under tre huvudtyper:

Den underliggande ekonomins stabilitet. 
Politisk stabilitet. 
Aktiemarknadens företagsstruktur.

Med den underliggande ekonomins stabilitet avses helt enkelt stabiliteten i nationalekonomin i landet ifråga. Med politisk stabilitet avses i första hand stabiliteten i den del av politiken som påverkar spelplanen för företagande och finansiella investeringar, det vill säga förutsättningarna för dessa. Med aktiemarknadens företagsstruktur avses hur sammansättningen av företag ser ut. Detta bedöms utifrån frågor som:

Är det en stor andel IT-bolag, en stor andel cykliska bolag eller räntekänsliga bolag? 
Är de flesta företagen små och instabila eller stora och stabila? 
Hur ser genomsnittsföretaget ut?

4.6.1 Historisk marknadsriskpremie

Genom att studera historiska avkastningsskillnader mellan aktiemarknaden och riskfria räntebärande värdepapper kan en uppskattning om den historiska marknadsriskpremien uppnås. Men eftersom utvärdering av olika aktier som investeringsalternativ bygger på förväntningar om framtiden så kan inte historiska värden på marknadsriskpremien användas. Dock kan dessa värden utgöra ett stöd vid en bedömning av aktuell marknadsriskpremie.

Historiskt har det visat sig att marknadsriskpremien för den svenska aktiemarknaden legat på mellan cirka 6 och cirka 9 procent, beroende på vilka år som studerats. Under större delen av 1900-talet har den historiska marknadsriskpremien dock legat i detta intervall. Under senare delen av 90-talet justerade emellertid marknadens aktörer kraftigt ned sina bedömningar av erforderlig marknadsriskpremie, något som bidrog till en stark börsutveckling. Många aktörer räknade ett tag med en marknadsriskpremie på några få procent. En nivå som senare visade sig vara ohållbar.

4.6.2 Marknadsriskpremien varierar

I tider av ökad eller minskad osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen och/eller den politiska utvecklingen förändras marknadsriskpremien. Detsamma gäller om sammansättningen av företag på aktiemarknaden kraftigt förändas. En förändring av marknadsriskpremien sker genom att aktiemarknadens aktörer justerar den marknadsriskpremie som de kalkylerar med vid utvärderingen av olika investeringsmöjligheter. Vilken siffra som olika aktörer väljer att räkna med varierar, men oftast sätter mer erfarna aktörer nivåer som ganska väl överensstämmer med varandra.

4.7 Prognosmakare

Banker och fondkommissionärsfirmor gör ofta utförliga prognoser över den framtida inflations-, konjunktur- och ränteutvecklingen. Detta gör även bland annat olika myndigheter och institut, till exempel Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska Centralbyrån (SCB). Riksbanken är också en viktig prognosmakare i dessa sammanhang. Information om prognosmakarnas förutsägelser påverkar aktiemarknaden. Men det är givetvis inte bara uppgifter om den förväntade utvecklingen av den svenska ekonomin som påverkar aktiemarknaden. Detsamma gäller nämligen även för prognoser för till exempel ekonomin i resten av Europa och USA.

Vad gäller aktiemarknaden i sin helhet så finns det som på så många andra områden så kallade gurus som många sätter sin tilltro till. Blotta antydningar från dessa gurus om att aktiekurserna är under- eller överprissatta kan sätta hela aktiemarknader i kraftig rörelse åt endera hållet.