Stäng
Prenumerera gratis på Sveriges ledande nyhetsbrev inom bank & finans
Stockpicker ringer upp Crunchfish
23.04.2020

Stockpicker ringer upp Crunchfish

Stockpicker ringer upp Joachim Samuelsson, Crunchfish VD precis efter en övertecknad emission och en uppdaterad analys på bolaget.

Jag får börja med att gratulera till en övertecknad emission! Ni måste vara nöjda med en teckningsgrad på 189% i emissionen under Corona-krisen då många bolag kämpar för sin överlevnad. Vad är det som gör att så många vill investera i Crunchfish?

Vi har en väldigt trogen skara aktieägare som har tecknat fullt för sina teckningsrätter och i många fall även övertecknat. 99% av emissionens aktier tecknades med stöd av teckningsrätter och den sista procenten fördelades rättvist till de som nyttjat teckningsrätter och som även önskar överteckning.

Jag tror många kittlas av potentialen i bolaget. Vi har oerhört intressanta interaktionslösningar som vi marknadsför på en stekhet global marknad, den för mobila betalningar. Det skapar både förväntan och en vilja att vara med för att inte missa tåget. Sedan vet jag att många gillar att Crunchfish är väldigt öppna och kommunikativa med vad som händer och sker. Det skapar intresse och gör att man som investerare tycker det är både roligt och intressant att följa med på resan. 

Crunchfishs närhetsbaserade teknologi kopplar kundens mobil till en betalväxel i en point-of-sale terminal hos handlaren och har även patentsökt uppfinningen att betala när kunden och handlaren inte är uppkopplad mot betaltjänsten. Lösningarna marknadsförs till betalappar, kassaleverantörer och handlare i Sverige och Indien, samt nyligen också till multinationella företag. Bolaget utvecklar också interaktionslösningar baserad på geststyrning och har den teknologin integrerad i miljontals smarta mobiler på marknaden. Idag fokuseras utvecklingen av geststyrning mot smarta AR-glasögon.

Lite kort för de som inte har koll på er sedan tidigare; Vad har ni för affärsidé och hur tjänar ni pengar?

Vi erbjuder interaktionslösningar för mobila betalningar och vi tar främst betalt genom ett månadsabonnemang per uppkoppling som handlaren har till betaltjänsten. Med en marknad som Indien med miljontals handlare behövs det inte många kronor per handlare för att generera stora intäktsflöden och skapa lönsamhet. Det är inte heller vi som bearbetar handlarna direkt utan vår partner är betaltjänsten som i sin tur har handlarna som kunder. 

Var kan man få en samlad bild av er?

Vår hemsida släpar tyvärr efter lite för tillfället. Vi håller på att uppdatera den, men vi har inte hunnit med det jobbet då vi ställt om från ett AR-bolag till att främst fokusera på Fintech 2020. Just nu är nog den bästa källan Årsredovisningen 2019 som vi släppte i fredags.

Tycker man mer om att titta på videomaterial kan jag rekommendera vår YouTube-kanal. Där finns både en inspelning med ledningsgruppen vid det senaste investerarmötet och intervjuer med nyckelpersoner. Och du som följer sociala media så är vår Facebook-sida alltid uppdaterad med det senaste.

Västra Hamnen har just kommit med en uppdaterad analys av Crunchfish, vad skulle du vilja lyfta upp ur den? 

Jag tycker återigen att deras analytiker Alf Riple och Pascal Dettwiler har gjort ett utmärkt jobb genom att fånga den trend vi är inne i. De talar om ”Turning eastward” och det stämmer bra eftersom Indien, världens snabbast växande marknad för mobila betalningar, är definitivt i fokus.

Sedan har de varit tvungna att hitta sätt att modellera Indien-affären konservativt för att inte få orealistiska riktkurser på bolaget. Nu hamnade riktkursen i intervallet 25-40 kr per aktie, vilket ändå är en klar uppskrivning mot de 15 kronor som aktien handlades för när analysen släpptes.

Några av de antaganden analysen gör för Indien affären är:

· Intäkterna i Indien kommer öka gradvis från 2021 till 2028 då vi når 5% av Indiens 60 miljoner handlare, dvs 3 miljoner. Det känns konservativt eftersom vi redan idag har dialog med de tre ledande betaltjänsterna som har 15-20 miljoner aktiva handlare tillsammans. 

· Analysen räknar med en intäkt om 25 kr per månad och handlare, dvs under 2028 når vi en månadsintäkt om 75 miljoner. Månadsintäkten per handlare skulle kunna bli högre eftersom analysen valt att helt exkludera försäljning av Blippit på den indiska marknaden. Blippits appterminal har en högre månadsavgift.

· Intäktsflödet som analysen räknar fram i Indien skalas först ner till hälften med motivationen att det finns initiala risker med en ny marknad. För att kunna räkna fram ett kursintervall skalas intäkterna ned ytterligare en gång med 50% respektive 20% för risken att vi inte överlever som bolag och då hamnar riktkursen i intervallet 25 till 40 kr. Trots att intäkterna från Indien är dubbelt nedskalade blir ändå Indien den affär i Västra Hamnens analys som förväntas dominera Crunchfishs intäkter framöver.

· Vidare bör man känna till att analysen har en årlig diskonteringsfaktor som påverkar. De innebär att intäkter är nedskalade med 18% på ett års sikt, två år med 33% och tre år med 45%. Intäkter så långt bort som 2028 när modellen gör antagandet att vi skulle nå 3 miljoner handlare är diskonteringen hela 80%, dvs endast 20% av intäkterna under 2028 bidrar till nuvärdet. Om Crunchfish skulle lyckas få en snabbare utrullning och intäkterna komma tidigare hade det fått en stor inverkan på värderingen.

I vår intervjuserie på Crunchfish youtube-kanal släppte vi även en intervju med Västra Hamnens chefsanalytiker Alf Riple som adderar lite mer djup till analysen. Den är intressant om man gillar fundamental aktieanalys.  

Ni har mycket fokus på Indien, varför just den marknaden? Och vad är det som gör att ert koncept passar bra där?

Indiska marknaden för mobila betalningar växer snabbast i världen och redan från en hög nivå. Bara storleken på marknaden gör den intressant. Det är ett land med 1,4 miljarder människor, 60 miljoner handlare och världens femte största ekonomi. Den kommer även att kunna växa ett bra tag till eftersom mer än 80% av transaktionerna görs med kontanter. Från årsskiftet 2020 har man också förbjudit betaltjänsterna att ta ut några transaktionsavgifter av handlarna för realtidbetalningar. Det är noll-taxa som gäller och det snabbar självklart på övergången till mobila betalningar. Troligen kommer även rädslan för covid-19 också öka takten. Precis som vi i Sverige blivit tveksamma att slå in pinkoden på kortterminaler, talar man i Indien om kontanter som potentiella smittbärare.

Det finns många anledningar till att Crunchfish interaktionslösningar är attraktiva för betaltjänster och handlare på den indiska marknaden. Den viktigaste är troligen vår patentsökta offline-uppfinning som möjliggör betalning även om varken betalaren eller mottagaren är uppkopplade till betaltjänsten. Det är en disruptiv innovation med potential att förändra hela världens ekosystem för digitala betalningar eftersom den utmanar en grundläggande förutsättning för hur digitala betalningar fungerar.

thumbnail DSC4826 1

Det alla former av digitala betaltjänster har gemensamt, oavsett om betalningen sker med kort eller i realtid, är att man alltid kontrollerar online om det finns tillräckligt mycket kredit eller medel på betalarens bankkonto för att genomföra transaktionen. Crunchfish har släppt det kravet och föreslår istället att man i första hand kontrollerar om det finns tillräcklig kredit eller medel lokalt i appen på betalarens mobil. Det öppnar upp för en mycket mer robust betaltjänst eftersom godkännandet av transaktionen blir oberoende av uppkopplingen till betaltjänsten. I det tidskritiska betalningsögonblicket kommer transaktionen alltid fungera friktionsfritt om det finns tillräckligt med kredit lokalt.

På en marknad som Indien där den största anledningen till att folk fortsätter att betala med kontanter är att det ofta strular med uppkopplingen blir detta en stor sak. Vi öppnar också upp nya användningsområden för mobil betalning, som exempelvis vid vägtullar eller tunnelbanespärrar, eftersom det alltid går blixtsnabbt att genomföra betalningen eftersom verifieringen sker lokalt, utan att behöva vänta på kontokontroll via nätet.

Kan du förklara för våra läsare vad som gör er lösning bättre eller enklare än de redan befintliga betaltjänsterna i Indien? 

Crunchfish erbjuder ingen betaltjänst överhuvudtaget. Vi konkurrerar därför inte med betaltjänsterna på den indiska marknaden, där Paytm, PhonePe och GooglePay är de dominerande. De är snarare våra partners för att vi skall kunna nå betalmarknaden hos handlarna.

Crunchfish utvecklar och marknadsför interaktionslösningar som gör fysisk betalning smidigare, mer robust genom vårt offline-erbjudande och även smartare genom att kunna integrera kuponger, lojalitetsrabatter och personanpassad service. Att Crunchfish interaktionslösningar identifierar kunden för kassan redan innan köpet slås ut för betalning är viktig för att driva denna merförsäljning.

I Indien tas det fram en ny officiell standard för att underlätta mobila betalningar i stället för kontanter som är mycket vanligt på marknaden. Hur kan Crunchfish dra nytta av den nya standarden?

Den nya standarden är UPI, Unified Payments Interface, som utvecklats av NPCI, National Payments Corporation of India. Det är en öppen standard för realtidsbetalningar där 120 olika betalningsappar konkurrerar på lika villkor på en plattform där 150 indiska banker är anslutna för att flytta pengar från ett konto till ett annat i realtid. Jämför med Sverige där endast Swish har denna tjänst med drygt 10 anslutna banker. 

UPI är inte direkt en ny tjänst längre. NPCI introducerade tjänsten i augusti 2016 och sedan dess har UPI varit världens snabbast växande system för mobila betalningar. Enbart i december 2019 genomfördes över 1,3 miljarder UPI-betalningar. I jämförelse lanserades Swish i december 2012 och genomförde 52 miljoner transaktioner under samma månad.

NPCI har globala planer med UPI och ledande länder som Singapore i Sydostasien och Förenade Arabemiraten i Mellanöstern har kopplat upp sig mot plattformen. Personligen tror jag även UPI är vägen att gå även för de europeiska betalapparna som vill åstadkomma internationell inter-operabilitet. Jag har diskuterat med Swish om fördelarna med att använda den öppna UPI-plattformen inom EMPSA, European Mobile Payment Services Association.

Crunchfish för en dialog med högste chefen för UPI på NPCI. Mötet med honom var det allra första mötet vi hade under vår första resa till Indien. Alla som följer Crunchfish på vår Facebook sida kunde läsa om det mötet redan i början av februari. Det skulle givetvis vara optimalt om UPI-standarden inkluderade stöd för våra interaktionslösningar. Det skulle inte bara legitimera oss för hela den indiska marknaden utan även öppna upp andra marknader där UPI finns utanför Indien.

Kan du till sist berätta lite om vad ni tror ni kommer att åstadkomma under 2020 och vad vi investerare bör hålla koll på?

Jag hoppas och tror att 2020 blir ett genombrottsår för Crunchfish. 2019 var ett förberedande år när vi tog fram Blippit appterminal för mobil betalning mot fysiska kassor. Marknaden börjar upptäcka oss mer och mer. Kursen steg över 100% under förra året och trots Corona-kris är kursen upp över 100% även i år.

I år har vi rivstartat med att komplettera Blippit med aBubbl för mobil betalning till app hos handlaren som tar emot betalning. Vi insåg tidigt när vi tittade på Indien att Blippit endast var en interaktionslösning för cirka 2 miljoner handlare eftersom lösningen förutsätter att kassan är uppkopplad till betaltjänsten. För majoriteten av indiska handlare, över 50 miljoner till antalet, hade vi ingen lösning. Det var för dem vi lanserade aBubbl i januari i år. Nu jobbar vi hårt med att paketera den lösningen för att kunna komma ut och testa den på den indiska marknaden. Vi siktar på att ha aBubbl färdig för integration om några veckor.

När man rullar ut produkter så går man igenom några olika faser. Först kommer en fas där lösningen integreras och verifieras i en testmiljö. Det är den fasen vi är i under Q2 i Indien. I Sverige har vi kommit längre och här handlar det istället om pilottester. Därefter är det dags för utrullning och intäkter från marknaden och det planerar vi under Q3 i Sverige och Q4 i Indien. Jag ser att vi generellt ligger tre månader före med utrullningen i Sverige än i Indien mycket beroende på att vi har hållt på längre med den svenska marknaden och att Swish tidigt ville integrera vår lösning. 

I januari 2020 patentsökte och annonserade vi även vår Offline-lösning. Den har vi presenterat i varje möte i Indien med mycket bra respons eftersom det är av stor vikt att göra betaltjänsterna mer robusta. En undersökning från förra året visar att 44% av användarna i Indien anger att det är strul med uppkopplingen som gör att de föredrar kontanter. Att implementera Offline-lösningen kommer troligen ske i steg. Initialt kommer betaltjänsterna troligen implementera vad vi kallar Online by proxy. Då saknar antingen betalaren eller betalningsmottagaren uppkoppling, men inte båda. Den part som saknar uppkoppling får sin uppkoppling genom den andre, by proxy. Detta bör vi också hinna pilottesta på den indiska marknaden under 2020.

Det som är viktiga triggers för investerare är nyheter som verifierar vår marknadsutrullning och då främst på den indiska marknaden. Analysen från Västra Hamnen har byggt en modell för vår indiska utrullning, men har kraftigt skalat tillbaka intäktsflödena eftersom det fortfarande är tidig fas och risken därför bedöms vara stor. Varje steg som visar på framsteg gör risken mindre och då kommer Västra Hamnen att kunna minska dessa riskfaktorer. Då ökar också värderingen i deras kursrekommendationer och troligen också aktiekuren på börsen.


Aktuella länkar för mer fördjupning:

Intervju med Joachim Samuelsson under teckningsperioden i april 2020

Årsredovisningen 2019 släppt 17 april 2020 

Investment webinar med ledningsgruppen den 7 april 2020 under teckningsperioden

Västra Hamnens uppdaterade analys av Crunchfish från 20 april 2020

Senaste intervju med Västra Hamnens chefsanalytiker Alf Riple

Crunchfish youtube-kanal

Crunchfish facebook-sida

Av
Stockpicker Analytiker