Det faktum att den forne presidenten undkom med blotta förskräckelsen stärker sannolikt hans möjlighet att gå segrande ur striden om presidentämbetet. ”What doesn´t kill you, makes you stronger” är ett klassiskt citat som troligtvis kommer oerhört väl till pass här. Skall Demokraterna lyckas vända på det här krävs det nog att Joe Biden drar sig ur. Frågan är dock om ens det räcker nu.  

Wake up call… En annan fråga är förstås om citatet ovan gäller inte enbart Donald Trump utan även marknaden. För nog var även den någon ynka centimeter från en potentiell katastrof. Här kan man verkligen tala om att en svart svan dök upp från ingenstans. Turligt nog försvann den lika snabbt som den kom. Med det sagt kan händelsen i småstaden Butler ändå ha blivit en påminnelse om riskerna efter långvarig uppgång. För hastigt och mindre lustigt noterade de amerikanska börserna en av sina sämre veckor på länge. I onsdags föll Nasdaq med 2,8% vilket var den största nedgången sedan december 2022.

Rapportbonanza… Med Stockholmsbörsen kring årshögsta skulle man spontant kunna tycka att förväntningar på rapporterande bolag var väldigt högt uppdrivna. Ser man dock till merparten av rapportreaktionerna tycks inte så vara fallet. Flertalet aktier har nämligen fått rejält positivt mottagande med rejäla uppställ som följd även efter rapporter som i undertecknads tycke inte såg så värst mycket ut för världen. I ett annat klimat hade mottagandet mycket väl ha varit påtagligt mycket sämre. Troligtvis har det positiva marknadssentimentet lett till positivt tolkningsföreträde.

Olika faser… Värt att påpeka i sammanhanget är det faktum att man kanske inte skall övertolka det positiva momentum som just nu råder. För det första är det inte ovanligt att när mottagandet blir positivt i rapportperiodens inledningsskede, stegras förväntningarna ytterligare vilket gör det allt svårare för bolag som presenterar sina rapporter längre fram att överträffa de höjda förväntningarna. För det andra vet vi att just juli tenderar att vara den avkastningsmässigt bästa månaden under Q3. Styrkan just nu är således inte helt förvånande för den som följer ”börskalendern”. Och nog gäller det njuta medan det går. Augusti och september dras som ni säkert vet med betydligt sämre facit. Återkommer till ämnet som vanligt kring kommande månadsskifte.

Bovar… Efter att ha ögnat genom stort antal rapporter får jag personligen en känsla att det främst är lönsamheten som i mångt och mycket överraskar positivt. Det ser med andra ord som om bolagen har varit särdeles lyckosamma med att inte bara kapa kostnader utan kanske framförallt justera sina priser. Det i sig kan vara anledningen till den omtalade ”higher for longer” trenden för inflationen. När kostnadstrycket nu faller på bred front (juni bjöd som bekant på deflationstendens i USA) blir utväxlingen på resultatraden betydande. Denna effekt kan mycket väl bestå då jag antar att få bolag kommer sänka sina priser i ett läge då räntorna börjar sänkas och köpkraften successivt stärks. Det som skulle kunna tänkas framtvinga den typen av åtgärder är om ekonomin gick in i någon form av global recession.   

Förvirring… Zoomar man ut råder just nu minst sagt märkliga tider. Geopolitiskt har nog osäkerheten inte varit högre på länge. Att guldet som jag omnämnde förra veckan, har nått ett nytt ATH är kanske inte direkt anmärkningsvärt i den typen av klimat. Samtidigt torde det även kunna antyda att ekonomin är på väg mot en recession vilket rimmar ganska illa med toppnivåer på de vanligtvis framåtblickande börserna. Dessutom är även ränteläget fortsatt högt med en 10-åring som förvisso har backat något men ligger alltjämt en bra bit över 4-procentsnivån. Knappast recessionsnivåer. Lägg därtill att småbolagens aktier (Russel 2000) har alldeles nyss haft sin bästa period i mannaminne (10% på kort tid) och man får verkligen en känsla av en bull market i full blom.  

Bakslag… Tyska Volkswagen vinstvarnade häromveckan. Det som fångade mitt intresse i anslutning till beskedet var att man planerar stänga en Audi-fabrik som en följd av lägre efterfrågan på elbilar i premiumsegmentet. Uppenbarligen börjar Europas största fordonskoncern känna av den kinesiska konkurrensen. Volkswagens samlade försäljning i Kina minskade med hela 20% under Q2 och frågan som jag har ställt tidigare i mina spalter är om inte den gigantiska (och hittills oerhört lukrativa) asiatiska marknaden är på väg att tas över av lokala (kinesiska, japanska och sydkoreanska) tillverkare.

Mörka moln… För att inte drabbas av samma sak på hemmaplan föreslås nu rejäla tullar på kinesiska elbilar (som i flera år har subventionerats av staten). Det ligger därmed i farans riktning att fordon blir föremål för ett handelskrig världen över. Givet hur stor vikt som fordonsindustrin spelar för den europeiska ekonomin är det onekligen olycksbådande utveckling som kan få relativt stora konsekvenser på vår kontinent. Fordonsindustrin uppskattades enligt ACEA sysselsätta omkring 14 miljoner människor i Europa så sent som 2021. Och då inkluderar siffran ovan enbart dem som arbetar inom tillverkning av fordon och komponenter, forskning och utveckling, försäljning och marknadsföring, samt eftermarknadstjänster. Tittar vi på alla människor som påverkas indirekt blir siffran cirka 3x större motsvarande drygt 5% av den totala befolkningen eller ett medelstort europeiskt land.

In i väggen…  En del biltillverkare drar nu tillbaka sina prognoser gällande elektrifiering av bilflottan. Därtill har även bolag som tillhandahåller laddinfrastruktur vittnat om utmanande tider. Samtidigt noterade Volvos vd Martin Lundstedt minskad orderingång på elektriska lastvagnar vilket han skyllde på tydliga brister i ekosystemet. Den så heta elektrifieringstrenden har onekligen stött på patrull. Det i sig har även fått priser på en del råvaror som är viktiga för nämnda omställning (koppar, zink, nickel, bly) att svalna högst påtagligt de senaste veckorna. Det senast nämnda kan förstås, utöver en inbromsad elektrifiering, även bero på svagare global konjunktur. Kina ser ju ut att fortsätta gå på sparlåga, detsamma kan man väl säga om Europa medan USA visar en del tecken på att börja bromsa in.

Siffrorna som redovisades för juni var en klart positiv överraskning. Därmed håller de i likhet med förra fredagens arbetsmarknadsrapport en möjlig kommande räntesänkning vid liv. Konsumentpriserna i USA sjönk nämligen med 0,1% i juni jämfört med månaden före vilket är den första nedgången (!) på månadsbasis sedan pandemin bröt ut. Att det (negativ utveckling) skulle ske förr eller senare var de flesta på det klara med men att så skulle bli fallet just i juni var det få som gissade (konsensusuppfattning byggde på 0,1% ökning). Sett i årstakt (jämfört med samma månad året innan) var inflationen 3,0% att jämföra med 3,3% i maj. Kärn-KPI, som exkluderar priser för livsmedel och energi steg med 0,1% i juni och 3,3% i årstakt (3,4% i maj)

Sista chansen?… Det överraskande låga inflationsutfallet i juni fick förstås räntorna att vända ned med besked. En del bedömare menar att FED kan sänka räntan redan i samband med sitt kommande möte i slutet av juli. Om så blir fallet eller ej låter jag vara osagt (inflationen ligger ju trots allt på 3% vilket är klart högre än målsättningen om 2%). Sedan tidigare är jag dock av åsikten att julimötet egentligen torde vara sista möjligheten för Jerome Powell och hans kollegor att sänka räntan utan att riskera beskyllas för att påverka den amerikanska presidentvalet. Mötet därefter äger nämligen rum i mitten av september (18/9) vilket är knappt två månader innan amerikanerna skall bege sig till valurnorna.

Stark tro… Det finns dock en rad aspekter som talar emot ovanstående resonemang. För det första är julimötet ett mindre sådant där man inte bjuder marknaden på nya prognoser. Sådana ges först i samband med septembermötet vilket i sig stärker möjligheten att man först i det läget kan tänkas vara redo för en eventuell räntejustering. Dessutom bör det påpekas att räntemarknaden ser nu mer än 80-procentig sannolikhet för sänkning i september. En så pass kraftig övertygelse (givet att läget inte ändras fram till mötet) har historiskt sett varit detsamma som att en sänkning kommer att levereras. Säga vad man vill om FED men överraska marknaden brukar de inte göra. 

Ny sänkning… Även den svenska inflationen kom in klart lägre än vad makroanalytikerna och Riksbanken hade förväntat sig. Förvisso bjöd inte utfallet här hemma på deflationistisk tendens men däremot en oförändrad nivå jämfört med maj och uppgång om 1,3% i årstakt (rensat för Riksbankens egen räntepåverkan). I maj var motsvarande siffra för KPIF-inflationen 2,3 procent. En rejäl nedgång allt annat lika med andra ord. KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, var 2,3% i juni, jämfört med 3,0% i maj. Utfallet ovan tillsammans med svagare arbetsmarknadsdata (höjd arbetslöshet) stärker sannolikheten för att Riksbanken sänker räntan på nytt i augusti.

Omallokering… Även den här veckan bjöds det på nya rekordnivåer på de amerikanska börserna. Paradoxalt nog har dock den positiva tendensen (sju påföljande uppgångsdagar) brutits efter publiceringen av de överraskande positiva inflationssiffrorna. Ökad sannolikhet för räntesänkning från FED fick marknaden att rotera från högt värderade techaktier till utbombade småbolag. Medan S&P 500 och Nasdaq backade steg Russel 2000 med hela 3,6%. En lika kraftig diskrepans under en enskild handelsdag har man inte sett sedan oktober 2008. 

I dyraste laget… Det är inte bara de amerikanska börserna som har nått nya rekord under den gångna veckan. Samma sak har även Warren Buffetts favoritindikator gjort. Men just i detta fall är det inte lika kul. Indikatorn är nämligen ett mått på hur dyr en aktiemarknad är i förhållande till landets ekonomi. Den tas fram genom att dividera det totala marknadsvärdet för alla börsnoterade aktier med landets bruttonationalprodukt (BNP). Ett högt värde på indikatorn tyder på att börsen är dyr varvid investeringar framstår som extra riskfyllda. I veckan nådde indikatorn 195% vilket är markant högre än både tidpunkten då börserna toppade under Dot.com bubblan och strax inför finanskrisen 2008. Det är även marginellt högre än vid postcovid-rallyt vid årsskiftet 2021/2022.

Deglobalisering… Efter många år av uttalad globaliseringsagenda sägs utvecklingen nu ha gått i stå. En del bedömare talar till och med öppet om att trenden har reverserats i takt med tilltagande protektionistiska tendenser. Men faktum är att världshandeln fortsätter att expandera. Det som har förändrats däremot är handelns sammansättning. På senare år har nämligen tillväxtländernas handel sinsemellan ökat vilket till mångt och mycket beror på att dessa länder numera handlar ”billiga” råvaror från Ryssland. Det faktum att de i detta nu kan göra det i egna valutor (istället för som tidigare i dollar) underlättar förstås och bidrar till tillväxtboomen där.

Diversifiering… En annan effekt av västvärldens svartlistning av Ryssland (samt frysningen och i vissa fall rent av konfiskeringen av landets tillgångar) är att viljan att placera i västerländska statspapper har minskat påtagligt. Istället väljer man nu i allt fler tillväxtländer att antingen investera på hemmaplan eller placera i alternativa tillgångar såsom råvaror. Till det senare nämnda kan man nog räkna in Kinas beslut att utöka den strategiska oljereserven som jag omnämnde förra veckan. Jag gissar att också lager av andra strategiska råvaror håller på att utökas av myndigheterna medan privatplacerarna i dessa länder väljer guld- eller kryptotillgångar.

Glimmar… Just guld tycks för övrigt ligga riktigt bra till hos allt fler vilket förklarar prisuppgången trots högt ränteläge. Som läget är nu drivs efterfrågan på ädelmetallen av växande medelklass i allt fler tillväxtländer och då i synnerhet Indien och Kina. Indiers förkärlek till guld har jag skrivit i mina tidigare krönikor tidigare. I kinesernas fall handlar det tilltagande intresset om motvilja att placera i kraschad fastighetssektor eller för den delen den svagt presterande börsen. Som om inte det var nog köper flertalet centralbanker guld samtidigt som Ryssland använder det som valutahedge då man ogärna vill bli sittande med allt för stor andel utländska valutor som man numera får in från råvaruhandeln.

Att det handlar om en stark prestation kan det faktum att det är den 15:e bästa bedriften genom tiderna vittna om. Detta till trots är det faktiskt något sämre än vad samma index bjöd på under fjolåret (+15,9%). Den gången fortsatte index upp med ytterligare drygt 7% fram till årets slut. Hur det blir i år får framtiden utvisa.

Bredd… Den positiva utvecklingen till trots finns det även sådant som kan oroa (det gör det i och för sig alltid). En sådan faktor är att drygt 50% av årets positiva avkastning beror på utvecklingen för aktierna som går under benämning "Magnificent 7". Rensar man för dessa sju (Apple, Alphabet, Amazon, Microsoft, Meta, Nvidia och Tesla) har utvecklingen inte varit lika strålande. För även om S&P 500 handlas i nära anslutning till alla tiders rekordnotering (ATH), är det faktiskt knappt hälften av aktierna som ingår i detta index som handlas ovan sitt 100-dagars glidande medelvärde.

Famous last words?... Enligt FED-chefen Jerome Powell syns det nu allt fler tecken på att inflationen kan ha toppat. Det i sig gör att man från centralbankens håll kan skifta fokus mot läget på arbetsmarknaden som ju är FED:s andra viktiga mandat. Och just arbetsmarknaden hamnade i fokus under fredagen då nya siffror för juni presenterades. Antalet sysselsatta ökade förvisso med 206 000 personer vilket var en något kraftigare ökning än förväntade 191 000. Samtidigt reviderades (nedåt) de föregående månaders utfall med förhållandevis höga 111 000. Arbetslösheten ökade även till 4,1% (4,0% månaden innan) vilket är den högsta nivån sedan december 2021. Timlönen steg med 3,9% i årstakt (4,1% i maj). Summa summarum tolkar i alla fall jag det som en rapport åt det lite mjukare hållet som torde kunna hålla räntesänkningsdrömmen vid liv.

Inflationshot… En aspekt som kan störa amerikanska inflationsförväntningar är i vanlig ordning råvaruprisutvecklingen och då i synnerhet gällande olja. Efter att ha handlats klart under 80 usd en tid har priset nu vänt upp och det med besked. Sedan lågpunkten 4 juni har priset ökat med drygt 14% och handlas numera på samma nivåer som i slutet på april. Det i sig är kanske inte så iögonfallande men jämför vi dagens nivå med fjolårets vid samma tidpunkt är nuvarande nivå ca 13% högre och därmed inflationshöjande (årstakt) allt annat lika.

Oroväckande… En bakomliggande anledning till prisuppgången på olja är sannolikt det faktum att den kinesiska ledningen skall ha uppmanat sina statliga oljebolag att fylla på landets strategiska oljereserver för att öka försörjningssäkerheten. Uppmaningen har enligt nyhetsbyrån Reuters gått ut till oljebolagen CNPC, Sinopec, Cnooc, Sinochem och Zhenhua Oil. Påfyllningen ät tänkt att pågå från och med nu och ända fram till och med mars nästa år. Om den genomförs i den omfattning som kinesiska myndigheter önskar lär det innebära ökning med 60 miljoner fat. Det vore förvisso en av de största påfyllningarna av strategiska reserver i Kina på senare år men samtidigt inte större än fem dagars normala oljeimport. Icke desto mindre spär naturligtvis beslutet på den redan höga geopolitiska oron.

Droppen… Få har sannolikt missat det faktum att den sittande presidenten Joe Biden inte gjort särskilt bra ifrån sig i den TV-sända debatten häromveckan. Och hade han och hans stab hoppats på att vinden snabbt skulle blåsa över så har den snarare tilltagit i styrka. Idag ifrågasätts hans lämplighet öppet och frågan är om han inte tvingas kasta in handduken av hälsoskäl till slut lagom till partikongressen i augusti där demokraterna formellt väljer sin kandidat. Som läget är nu får man en känsla att hans (och därmed även partiets) chanser till valseger minskar dag för dag. Det stora frågetecknet är förstås om det finns någon som skulle vilja ta sig an uppdraget så här i sista stund. Den av mig nämnda kandidaten, Anthony Blinken (utrikesminister idag), tycks inte förekomma i förhandsspekulationerna. Istället talar man om relativt impopulära Kamala Harris (vice president idag) och mindre kända Gavin Newsom (guvernör i Kalifornien).

En klassiker… Och på tal om just stundande presidentval. Ni minns kanske att jag tidigare i år nämnde att en sektor som man gör bäst att undvika ju närmare valet vi kommer är läkemedelsdito. Detta då de höga amerikanska priserna på just medicin så gott som alltid tenderar att bli slagträ i valdebatterna. Det första bolaget att ”känna på” det klassiska kampanjtricket blev den danska jätten Novo Nordisk. Efter debattdebaclet har Joe Bidens läger gått över till en offensiv där höga priser på Ozempic och WeGowy blev ett enkelt mål. More to come?

Trendbrott? … Den svaga svenska ekonomin har lett till skyhöga antal konkurser i år. Men som på många andra håll syns även här bättringstendenser. Företagskonkurserna var nämligen 4% färre i juni om man jämför utvecklingen med samma månad året innan. Det är första gången på nästan två år som en nedgång i årstakt noteras. Skälet till de höga talen har ofta visat sig vara skatteanståndsärenden som härstammar från pandemitiden. En annan bakomliggande faktor är det högre ränteläget som dels medför att skulderna blir svårare att hantera (dyrare), dels innebär att kapitalet inte längre är lika tillgängligt. Tråkigt för dem som drabbas förstås men i grund och botten ändå ett sundhetstecken. Det är nämligen inte dagens ränteläge som framstår som unikt. Det exceptionella var den utdragna tiden med nollränta.

OMXS30-index sjönk 0,6 procent medan OMXSPI minskade 0,2 procent. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 0,1 procent i maj jämfört med april, enligt en preliminär så kallad BNP-indikator från SCB. Analytiker hade i genomsnitt räknat med en tillväxt på 0,4 procent i maj jämfört med månaden före. I april krympte svensk BNP med 0,7 procent jämfört med månaden före. Tele2 har fått en säljrekommendation från Berenberg samtidigt som riktkursen höjts till 93 (86). B-aktien föll 1,5 procent till 102,50 kronor.

Danska myndigheter väcker åtal mot Nordea efter misstänkta penningtvättsbrott i Danmark 2015. Under 2019 gjorde Nordea en reservering på omkring 1 miljard kronor för penningtvättsrelaterade ärenden. Aktien minskade 2 procent. Clas Ohlson rapporterade en organisk försäljningstillväxt om 6 procent för juni, vilket var under konsensus förväntningar på 8,7 procent. Regionalt utvecklades Sverige starkaste (+11 procent) följt av Norge (+3 procent) och Finland (0 procent). Aktien såldes ned 9,2 procent. Carnegie höjer sin rekommendation för Alleima till Köp (Behåll). Riktkursen justeras upp till 85 från 70 kronor. Vid Carnegies riktkurs skulle aktien handlas till en EV/EBIT-multipel på 9,5, vilket är i linje med jämförbara bolag inom varje affärsdivision. Carnegie anser att Alleima har visat sig ha en mer motståndskraftig affärsmodell jämfört med historiskt. Aktien klättrade 2,5 procent till 77,30 kronor.

Fabeges förvaltningsresultat för andra kvartalet uppgick till 331 miljoner kronor, vilket var i linje med marknadens förväntningar. Hyresintäkterna föll med 11 procent jämfört med i fjol, men var något över konsensus. Negativt var att nettouthyrningen fortsatte vara negativ. Bolagen vill ha centrala belägna kontor med flexibel yta. Samtidigt lockar ytterområden allt mindre. Det sade Stefan Dahlbo, vd på fastighetsbolaget Fabege. Aktien steg 1,7 procent.

Catenas rapport var i linje med förväntningarna med ett marginellt högre driftsöverskott och förvaltningsresultat än väntat. SEB höjer riktkursen för Catena till 625 kronor (622), upprepar köp. Vid stängning noterades Catenas aktie 1,7 procent högre. Fastator och dess dotterbolag Point Properties har nått frivilliga refinansieringsuppgörelser med större innehavare av befintliga obligationer. Som en följd av detta avser man att initiera skriftliga förfaranden under de befintliga lånen. Aktien förbättrades 3,7 procent. Medicinteknikbolaget Surgical Science, som haft en svag kursutveckling i år, rekylerade upp 5,1 procent.

It-återförsäljaren Dustin rapporterade tidigare i veckan ett svagt tredje kvartal drivet av en låg marginal, samtidigt som bolaget levererade en stabil försäljningstillväxt över Carnegies förväntningar. Investmentbanken höjer rekommendationen för Dustin till Köp (Behåll) med riktkurs 13 kronor (14). Givet att Dustins aktie har rasat omkring 20 procent de senaste månaderna ser Carnegie nu ett bra risk/reward-case i bolaget. Aktien rekylerade upp 5,6 procent till 11,70 kronor. Ovzons satellit Ovzon 3 är efter några veckors tester i omloppsbana nu redo för kommersiell service och den första leveransen av SATCOM-tjänsten kommer att ske till den franska statliga organisationen GIGN. Det framgår av ett pressmeddelande. Aktien ställdes upp 24 procent. Fingerprint Cards och Precise Biometrics avslutade veckan starkt med uppgångar om 11,2 respektive 20,7 procent.