Först publicerad i Stockpicker Newsletter 2048 (2 juli 2023)

SEYE | First North | 42,18 kr | CHANS

Dessutom har göteborgarna stärkt balansräkningen och levererat på sina löften om kostnadsbesparingar.

Tills vidare kvarstår emellertid problemet att bolaget ökar inte enbart intäkterna utan även förlusterna. Under Q1 landade rörelseresultatet (EBIT) på -81,9 Mkr, vilket kan jämföras med -71,5 Mkr i Q1 2022. Detta trots att nettoomsättningen ökade med 20% till 64,3 Mkr. Anledningen är främst att ledningen fortsätter att investera för att kunna leverera mer avancerade funktioner inom både Driver Monitoring Systems (DMS) och Interior Sensing.

Å andra sidan har man skärpt till de interna kontrollerna över kostnader och kassaflöden och ambitionen är att nå lönsamhet senast under andra halvåret 2024. Lovande i sammanhanget är att bolaget lyckades minska sina driftskostnader med 10% jämfört med Q4 2022.

Det är fortfarande främst forskningssidan (Behavioral Research) som driver omsättningstillväxten, vars tre affärsenheter ökade sina intäkter organiskt med 34% till 50 Mkr. Här erbjuder man eyetracking-hårdvara, Emotion AI SaaS samt en multimodal mjukvaruplattform. Hela forskningsmarknaden gynnas av avtagande pandemieffekter och vd Martin Krantz räknar med en fortsatt stark ökning under resten av året.

Långsiktigt är det dock Automotive-delen som lockar mest, även om de flesta samarbeten med de största biltillverkarna befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. I flera fall har produktionen faktiskt startat men skalar inte upp lika snabbt som i den ursprungliga produktionsplanen.  Dels på grund av komponenter, dels till följd av allmänna problem med bilarnas generella mjukvaruarkitektur. Tack vare fakturering av utvecklingstjänster ökade dock även här intäkterna organiskt med 20%. Dessutom har AIS, produkten för fordonsflottor och eftermarknaden, har börjat sälja.

Vd Krantz tror att Automotive-kunderna kommer att öka produktionen under de kommande kvartalen och han räknar med tillväxt på högre nivåer än de 20% som året inleddes med. Starkaste drivkraften är den kommande europeiska lagstiftningen, som innebär ett hårt stopp för biltillverkarna och ger en marknadsstorlek på mer än 18 miljoner bilar bara i Europa till år 2026. Utgångspunkten för Smart Eyes del ser minst sagt lovande ut, då man sitter på fler än 215 design wins med ett totalt estimerat värde på över 4,3 miljarder kr över produktlivscykeln. Om bolagets system implementeras i alla bilmodeller i de plattformar där man har redan erhållit design wins med de 19 biltillverkarna i fråga, hade det estimerade värdet uppgått till minst 8,5 miljarder kr sett över produktlivscykeln.

Med början i juli 2024 kommer så kallad Advanced Driver Distraction Warning krävas för nya typgodkännanden och från och med juli 2026 kommer alla nya fordonsregistreringar kräva samma teknologi. Då ledtiderna i utvecklingsprojekt inom fordonsindustrin är långa, har de flesta tillverkarna tagit sina beslut under 2021 och 2022, för att leva upp till de regulatoriska kraven. Det tillkommer dock regelbundet även nya avtal och i Q1 blev bolaget utvalt att leverera sin DMS-mjukvara till ytterligare 15 bilmodeller av två befintliga biltillverkarkunder. Dessutom fick man sin första design win för tunga lastbilar av en tillverkare av kommersiella fordon.

För bara några dagar sedan meddelades även att världens största industrigasföretag, Linde, har tecknat ett genombrottskontrakt för AIS-produkten. Det är första gången bolagets nya AIS-system, som är ett komplett hård- och mjukvaru-DMS, kommer levereras till en större flotta av tunga fordon för eftermarknadsimplementering. Linde kommer initialt att installera AIS-systemet i sina tunga fordon som används för gasdistribution i Norden och Baltikum.

Tills vidare blöder Smart Eye pengar, även om senaste kvartalets kassaflöde från den löpande verksamheten förbättrades sekventiellt. Med -34 Mkr var det dock fortfarande tydligt negativt. Tack vare kapitalskottet om drygt 300 Mkr från företrädesemissionen i februari avslutades kvartalet med 239 Mkr i likvida medel. Det återstår att se om pengarna verkligen kommer räcka tills bolaget blir kassaflödespositivt. Balansräkningen tål i alla fall inte många ytterligare förseningar i biltillverkarnas produktionsplaner. 

Aktien har tappat nästan 10% sedan vår senaste analys i februari (Newsletter 2015). Nuvarande börsvärde justerat för nettokassan uppgår numera till omkring 1 miljard kr, vilket alltså är mindre än en fjärdedel av det totala värdet av de hittills tagna design wins. När dessa kommer realiseras är förvisso oklart, men de regulatoriska kraven är tydliga och inget talar i dagsläget för en ändring av den politiska agendan.

Med ovan som utgångspunkt håller vi fast vid vår spekulativa köprekommendation och ser betydande uppsida om försäljningen kommer igång som planerat.

Börsuppgången de senaste veckorna har mycket riktigt fått en del ledningar att passa på att ta fram emissionshåven. Mot bakgrund av den nu rådande verkligheten är det tveklöst rätt strategi även om det kan tyckas väl sent. En bra företagsledning ser alltid till att säkra kapital när man kan och inte när man måste. Nu är det dock som det är varför det inte förvånar alls att antalet emissionsbesked ser ut att öka exponentiellt för närvarande. De som fortsätter vänta i hopp om att tiderna blir bättre kan vänta för länge och i värsta fall kanske förgäves (för dem).

Börsens tilltagande optimism under oktober och november till trots har läget i den verkliga ekonomin gått från dåligt till sämre. För svenskt vidkommande i alla fall. De senaste veckorna har vi exempelvis kunnat läsa att den stora varselvågen som många bedömare har varnat för tidigare, nu har nått landet. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har nära 5 700 personer varslats om uppsägning under förra månaden. Det är mer än dubbelt så många som under en genomsnittlig månad då ca 2 000 personer varslas och nära 15% fler än vad som fick samma trista besked i oktober. Antalet varslade i Q4 uppgår därmed så här långt till drygt 10 500 personer.

Lika nedslående är statistiken över antalet konkurser. Enbart under november försattes nämligen 774 bolag i konkurs vilket uppges vara den näst högsta siffran på 25 år. 97 av dem (drygt 12%) i Skåne som ju ligger i den allra sydligaste delen av landet och som också är den delen som är allra mest utsatt för de höga elpriserna. Givet att vi just i detta nu bevittnar elprisets återgång till rekordnivåer från tidigare i år lär facit under de kommande månaderna inte bli särskilt mycket bättre. Snarare tvärtom. Som läget är nu verkar det nämligen inte finnas något hopp för företagarna i söder att få ta del av det utlovade elstödet som många säkert hade hoppats på. Regeringen tycks nämligen ha beslutat att privatpersonerna får gå före och även det först någon gång i februari.

Varför man prioriterar privatpersoner före företagen är förstås en berättigad fråga. Jag vill inte vara så pass cynisk som att påstå att det handlar om vilka som röstar, men nog undrar man. För rent krasst borde företagen vara det allra viktigaste att värna om i detta skede. Det är trots allt dessa som ger människor arbetstillfällen. Utan jobb lär möjligheten för vanligt folk att klara av att betala högre elkostnader och bolåneräntor inte öka. Personligen förvånas jag om varför man inte väljer att sänka elskatten i detta läge då det skulle påverka alla i motsvarande grad till förbrukningens nivå. Istället lär skattenivån räknas upp med inflationen (ca 9%) från årsskiftet. Det gör antagligen inte lönerna om jag får gissa.  

Nu är det dock som det är och faktum är att utvecklingen inte enbart är av ondo. De senaste dryga tio åren då riskkapitalet nästan har varit gratis har oerhört många bolag startats. En del av dem har blivit framgångsrika och är numera självgående. Andras existensberättigande har utgjorts av det enkla faktum att pengarna har varit gratis. När förutsättningar nu har förändrats blir affärsmodeller som inte lett till positiva kassaflöden dödsdömda. Har man inte lyckats uppvisa positiva kassaflöden under en period med nollränta lär ju sannolikheten för det inte öka när kapitalkostnaden har stigit (och övriga kostnader likaså). I de fall ingen vill stötta dem med nytt kapital (vilket nog dessvärre lär bli allt vanligare) blir konkursen den enda utvägen.

Det är förstås oerhört trist men innebär samtidigt att marknadsteorin får uppleva någon form av renässans. De svaga företagen med mer eller mindre ohållbara affärsmodeller slåss ut medan de livsdugliga bolagen som har anpassat sig till verkligheten i tid blir kvar och starkare eftersom de nu får ta över de utslagnas marknadsandelar alternativt köpa dem för en relativt billig peng. Ett exempel på det senast nämnda fick vi i veckan när Bonnier har lagt bud på Readly som värderar bolaget till en bråkdel av vad som gällde så sent som för två år sedan (IPO).

Har man varit med hela vägen ned i Readly är det förstås oerhört trist trots att premien anges till ca 60%. Samtidigt är frågan trots allt om det som sker inte är det bästa möjliga utfallet för bolag som Readly och dess möjlighet att överleva. Alternativet vore ju att försöka ta in kapital från befintliga eller nya ägare vilket sannolikt inte skulle vara det allra enklaste då man hittills inte varit i närheten av att tjäna pengar. Det är inte kring den typen av bolag som investerarna flockas just nu i den mån de överhuvudtaget är intresserade av att investera. För aktieägare som inte vill eller kan delta i en företrädesemission hade det medfört rejäl utspädning, värdetapp (se bara på marknadens reaktion i SmartEye i veckan, -38%) och för den sakens skull inte garanterat överlevnaden heller. Det finns en rad exempel redan nu på genomförda emissioner där bolagen har fått in mindre än hälften av det sökta kapitalet. Det lär inte bli enklare med tiden. Och tittar man på de mindre listorna finns det ett uppsjö företag som inte har kassaflöden som räcker till för att driva den egna rörelsen vidare så pass lång tid som kan behövas tills man är på ”grön kvist”. När kampen och kapitalet nu hårdnar kan ett och annat av dem tvingas kasta in handduken. Se upp.