Året i backspegeln

Stockholmsbörsen steg med 12,9% vilket var något bättre än den genomsnittliga utvecklingen sett till de senaste 25 åren (11,4%) och således även hyfsat i par med sedvanlig konsensusgissning som i regel antyder en börsuppgång om 10%. Men där slutar också likheterna. För 2020 var definitivt inte ett år som de flesta andra.

Nog för att det fanns många som i samband med föregående årsskifte som gissade ungefär rätt vad gäller slutlig årsavkastning men jag vågar ändå påstå att det inte fanns någon som kunde förutspå hur resan till slutmålet skulle se ut. Sett till börsutvecklingen anser åtminstone jag att det nu gångna börsåret borde få en plats i historieböckerna vid sidan om årgångar som 1987, 1999 eller 2008. Av oerhört många skäl.

Elefanten i rummet var förstås pandemin. Det är visserligen långt ifrån den första eller för den delen den sista som vi sannolikt får uppleva (återkommer ungefär en gång per decennium), men ingen tidigare har ställt till med så mycket som covid-19 har gjort. Och då kanske inte så mycket avseende dödsoffer (tidigare pandemier har skördat oerhört många människoliv de också) utan mänskligt lidande överlag. Aldrig förr har man nämligen bekämpat en pandemi på det sätt som man har valt att göra i år. Här syftar jag på de återkommande, storskaliga nationella nedsläckningar av samhällsfunktionalitet tillsammans med gränsstängningar och restriktioner i massor.

Ovanstående kan idag te sig kontroversiellt men den här typen av inskränkningar är faktiskt unika i vår del av världen. Få minns väl idag att exempelvis Woodstockfestivalen (aug 1969) ägde rum ungefär samtidigt som Hong Kong influensan orsakade en pandemi (1968-1969) som skördade mer än 1 miljon liv (på den tiden spreds den inte lika fort som idag givet andra resemönster och överlag mindre befolkning). Tidigare har man nämligen i regel (i alla fall i västvärlden) mött pandemier på det sätt som Sverige har valt att göra i år. Den här gången blev det annorlunda och faktum är att det klassiska och vedertagna sättet att bekämpa smittspridning gav upphov till den vida omtalade ”svenska strategin” som blev till en global ”outlier”.

Man kan förstås tycka vad man vill om ovanstående men det faktum att omvärlden har valt att anamma ”den kinesiska modellen” att bemöta årets pandemi med, har skakat om marknaden och fått osedvanliga effekter på världens ekonomier som ju bromsade nästintill tvärt. BNP-fall om drygt 30% (9% y/y) som ju uppmättes i USA under Q2 var det överlägset största tappet någonsin. Inte ens under finanskrisen (2008) hade något liknande inträffat. Detta fick förstås som en konsekvens att såväl stater som centralbankerna fick rycka ut till undsättning när marknaderna befann sig i fritt fall under mars.

Det var också just FED:s resoluta agerande i form av snabba räntesänkningar och enorma stimulansprogram (mångfalt gånger större än vad som användes under finanskrisen) som tillsammans med statliga garantier satte stopp på nedgången på de finansiella marknaderna som insåg att vare sig det finansiella systemet eller mänskligheten jorden skulle gå under den här gången heller trots att smittspridningen fortsatte. Efter en smärre katastrof i mars blev aprilbörsen den bästa på väldigt länge och näst bästa i år. Att den inte blev den allra bästa berodde på vetenskapens enorma framsteg.

För lyckades FED med övriga centralbanker världen över rädda de finansiella marknaderna (Wall Street), så klarade forskarna att gjuta mod i mänskligheten (Main Street) genom att åstadkomma något som man aldrig tidigare har varit i närheten av. Att redan i början på november (dvs knappt ett år efter pandemins utbrott) presentera en rad vaccinkandidater som inte bara uppfyllde kraven utan resulterade i smått osannolikt god skyddseffekt på ca 95%.

Den vetenskapliga framgången saknar verkligen motstycke och visar också vad den teknologiska utvecklingen kan bidra med. Pfizer/BionTechs och Modernas vaccinkandidater är något helt unikt då dessa bygger på ett helt annat sätt att skapa vaccin än vad klassiska utvecklingsmetoder har gjort och som exempelvis Astra Zenecas vaccinkandidat eller ryska Sputnik är frukten av. Dessutom tycks de erbjuda en tillsynes avsevärt bättre effekt. Hade man vetat att så skulle bli fallet redan i mars/april då skräcken var som värst, hade nog så väl marknadens som myndigheternas svar på pandemin blivit annorlunda. Nu gjorde ingen det vilket förstås ännu en gång förtydligar att om framtiden vet vi alla lika mycket (dvs väldigt lite om ens något).

Bortser vi från pandemin för en stund var förstås det amerikanska presidentvalet den på förhand allra viktigaste händelsen. Ett val vars utgång inte alls blev som de allra flesta hade förväntat sig. Personligen trodde jag som bekant att Donald Trump skulle vinna men att utfallet inte skulle ha någon nämnvärd påverkan på världens börser. Dubbelfel med andra ord. För det första förlorade han tämligen tydligt, för det andra blev valutgången triggern för ett enormt kursrally som dock sammanföll med positiva vaccinnyheter. I detta fall kan man förstås diskutera vad som var hönan och vad som var ägget.  

Till mitt försvar kan jag väl säga att jag inte var ensam om att få fel. Konsensusuppfattningen byggde förvisso på att Joe Biden skulle avgå med segern men att detta i sin tur kunde tänkas vara negativt för börsen med tanke på hans uttalade skattehöjningsagenda. Ju närmare valdagen desto mer oroliga blev marknaderna och veckorna innan valet bjöds vi på den svagaste börsutvecklingen sedan mars.

Vad som inträffade därefter vet vi alla. November blev den bästa börsmånaden på oerhört länge (för en del amerikanska index till och med den bästa någonsin) med nya rekordnoteringar på de flesta håll. Inklusive Stockholmsbörsen. Paradoxalt nog pågick den globala haussen parallellt med en andra smittspridningsvåg av covid-19.

Det finns säkert olika sätt att se på saker men jag vågar nog påstå att det faktum att 2020 blev ett bra börsår till slut kan tillskrivas huvudämnena i dagens spalt dvs i första hand centralbankscheferna (i synnerhet FED) och i andra hand vetenskapsmän. Utan dessa hade börsläget idag förmodligen varit betydligt dystrare. Troligtvis är det också därför som den nu pågående andra vågen inte skrämmer marknaden på samma sätt som den första gjorde. Det är hoppfullt inte minst som den framåtblickande aktiemarknaden i regel har en ganska bra koll på läget.

Det som skulle kunna ställa saker och ting på ända igen är förstås att en ny ”svart svan” plötsligt dyker upp på nytt. Den risken finns dock så gott som alltid och att ständigt gå och oroa sig för saker som eventuellt kan inträffa är förstås kontraproduktivt i längden. Att det så gott som alltid finns anledningar till oro vet vi alla ändå. Bara det faktum att normaliseringen av dagens penningpolitik framstår som mer eller mindre omöjlig med dagens skuldsättning post-covid världen över (och inte minst i USA vilket dollarsvagheten i år är ett tydligt tecken på) gör ju att man kan måla upp hur dystra scenarion som helst den dag som nästa globala kris av något slag infinner sig. Men det får vi helt enkelt ta då.

Idag ligger fokus på den nu igångsatta vaccinutrullningen och under förutsättning att inga allvarliga komplikationer tillstöter borde det skapas en god grund för optimism om återgång till någon form av normalitet. Här syftar jag förstås främst på återkomst av tidigare mötes- och resemönster snarare än tillbakarullningen av den oåterkalleliga digitaliseringsvågens acceleration som har blivit följden av pandemin. Digitaliseringseran är nämligen här för att stanna. Det gäller därför att lära sig gilla den om man nu inte gör det istället för att längta tillbaka till det som varit. Världen går framåt och det är sällan som man kommer särskilt långt genom att tycka att ”det var bättre förr”.    

Får vi bara bukt på pandemin vilket det mesta tyder på att vi gör kan 2021 mycket väl bli ett bra börsår. Mycket är förstås redan intecknat och man kan förstås ställa sig frågan hur mycket utrymme som kan tänkas finnas kvar. Att tillgångspriser stiger medan sedelpressarna går varma under tider av nollränta - ett tillstånd som FED för övrigt räknar med skall bestå åtminstone tre (!) år till – är allt annat än märkligt. Samtidigt är det även den bästa grogrunden för uppbyggnaden av tidernas största tillgångsbubbla. Det blir dock något som både vi och marknaden får försöka tackla under nästkommande år.

För Newsletters del kickstartar vi det traditionsenligt med vårt årligen återkommande Vinnarnummer där vi listar de aktier som har förutsättningar att bli nästa årets kursvinnare. Den tidningen får du söndagen 10:e januari. Väl mött då. Men innan vi stänger böckerna för gott kan det vara på sin plats att summera årets rådgivning. 2020 blev nämligen ett på flera sätt riktigt bra börsår för vår del och nog hoppas jag att vi kan fortsätta på den inslagna banan där prenumerationen på Stockpicker Newsletter fortsätter att kläcka investeringsidéer och förena både intressant och lönsam läsning. Det är och har alltid varit vår målsättning.

Med det sagt vill jag gärna tillönska från oss alla (redaktionen) till er alla:

Ett Gott och Friskt Nytt Börsår!