As january goes, so goes the year?
Med FED-mötet lagt till handlingarna tycks det som om marknaden åter har pustat ut. Stockholmsbörsen har under den här veckan rekylerat upp med drygt 4% och utvecklingen på teknologitunga Nasdaq har varit ännu bättre.
Inte undra på det givet magnituden av nedgången. Årets januari bjöd nämligen för Nasdaqs del på den näst sämsta inledningen på året någonsin om jag förstått saker och ting rätt.
Även Stockholmsbörsen har haft en riktigt tuff inledning med ett januaritapp på 9,8%. Det är faktiskt enbart 2008 som har varit värre (-12,8%) under ”min tid” som börsintresserad. Det säger faktiskt en hel del om hur kraftig baissen var. Samtidigt är det inte heller så exceptionellt som det kanske kan låta om man sätter saker och ting i en nutida kontext.
En nedgång på 10% under så pass kort tid som en börsmånad är förstås att betrakta som en rejäl rekyl/korrektion. Vi skall dock komma ihåg att andelen pengar i omlopp just nu (inte minst med beaktandet av att pengar i stort sett har varit gratis under många år) också är rekordartat. Dessutom har vi idag fenomen som datorstyrd handel där säljprogrammen löper på utan att någon behöver göra någon form av handpåläggning. Tidigare har ju en mäklare varit tvungen att ringa kunden, få en order osv. Hela den här processen har ju likt det mesta annat, digitaliserats. Det medför betydligt snabbare beslutsvägar och blixtsnabb exekveringsprocess (både upp och ned vilket julrallyt också visade med all önskvärd tydlighet).
När alla springer mot en och samma dörr blir det förstås trångt och i ett sådant klimat får vi helt enkelt vänja oss vid både betydligt högre volatilitet än tidigare samt större magnitud på rörelserna åt båda håll. Ni minns säkert att jag redan tidigare har påpekat att något så pass aktuellt som avvikelser i samband med rapportpresentationer som tidigare brukade medföra kursrörelser om 3-5%, idag leder till 10-procentiga dito. Ibland räcker inte ens det när ”algoritmsnurror” får fart. För oss vanliga dödliga är det nog bara att gilla läget och från tid till annan möjligtvis våga oss på att försöka gå emot flödet när de allra mest absurda avarterna dyker upp. Det är nämligen oerhört sällan som det finns fog för kursrörelser på exempelvis 15% (som ju i normala fall motsvarar en vanlig årsavkastning!) i spåren av en kvartalsrapport.
Att börsåret har inletts dåligt är förstås trist men behöver inte vara ödesdigert. Tittar man på tidigare år då januari blev en negativ månad (7 st sedan 1995) har det förvisso vid tre tillfällen visat sig förekomma ett negativt börsår. Vid fyra stycken tillfällen vände dock börsen upp och avslutade året i dur. Så blev det exempelvis under både 2014 och 2016 då Stockholmsbörsen sjönk under januari med 1,6% respektive 7,1%.
Tittar jag till min egensnickrade tekniska modell som jag då och då brukar bjuda på kring månadsskiften, kan en svagt lysande varningslampa förvisso ha tänts men faktum är att OMXSPI faktiskt lyckades avsluta månaden precis i höjd med 12-månaders glidande medelvärde. För att en varning skall utfärdas krävs som bekant en månadsstängning under nämnda medelvärde. Någon signal på trendvändning blir sedan inte aktuell förrän även 24-månaders glidande medelvärde ger vika (stängningskurs vid månadsskiftet är avgörande). Dit är det fortfarande långt men visst börjar lutningen på kurvan framstå som ”offensiv”.
De tekniskt bevandrade (här åsyftar jag kunskaper i teknisk analys snarare än något annat) noterar säkert också att under den gångna månaden bildades en s.k. ”down key reversal” signal i det bifogade månadschartet. Många tolkar den här typen av stapel som en signal på att sentimentskifte äger rum (trendavslutning). Det man skall komma ihåg här är att den typen av tekniska signaler tenderar ha bäst träffsäkerhet när de inträffar i den underliggande trendens riktning och inte emot som i just detta fall. Senast vi hade att göra med liknande tekniska fenomen var i februari 2020. Vad som hände därefter minns sannolikt alla. Den gången blev dock trendvändningen kortvarig men nedgången ändå djup.
Sett till ovanstående finns det tveklöst faktorer man bör se upp för i detta skede. Men som brukligt är finns det även sådant som fortsätter mana till viss optimism. Tittar vi exempelvis på rapporter från svenska storbolag har de generellt varit riktigt bra. Även utländska storheter såsom Alphabet, Apple, Microsoft m fl har samtliga lyckas infria och till och med klå relativt högt ställda förväntningar. Med tanke på hur viktiga dessa bolag är för marknadssentimentet bör siffrorna lugna de allra mest högljudda skeptiker av teknologiaktier.
