As january goes, so goes the year?
Det är svårt att undgå känslan att tiden går obarmhärtigt fort.
Knappt har man vant sig vid att skriva 2024 medan dess första månad redan har passerat. Men inget ont som inte för något gott med sig. Januari blir nämligen den första tydliga datapunkten för alla oss som letar indikationer på hur hela börsåret kan tänkas bli.
En del av er minns säkert att årets allra första indikator faktiskt gav ett negativt besked. Under det som normalt benämns som ”Santa Claus Rally” (sjudagarsperiod som innefattar de fem sista dagarna av 2023 samt årets två inledande dito) sjönk S&P med 0,9%. De senaste åtta gångerna som S&P 500 genomled ett negativt börsår har det i hälften av fallen föregåtts av just utebliven boost från Santa Claus Rallyt. Faktum är att de senaste sex gångerna som den nämnda sjudagarsperioden har bjudit på negativ utveckling så har det vid fyra tillfällen blivit ett dåligt börsår. Men ingen indikator är förstås felfri. De två senaste åren som S&P 500 backade på årsbasis (2018 och 2022) bjöd ”tomteperioden” på uppgångar (1,1% respektive 1,4%).
Utan hjälp från jultomten vändes blickarna snabbt mot januaribörsen i jakten på nästa ledtråd. Ni känner säkert till att man i USA brukar säga att såsom börsutvecklingen blir i januari så blir även börsåret i sin helhet. Visar sig mantrat vara sanningsenlig i år (och sedan 1950 har den haft fel vid blott 13 tillfällen) finns det ändå fog för en hel del optimism. Tittar vi på S&P 500 har den stigit med 1,6% under januari trots att den backade kraftigt under den allra sista börsdagen som en konsekvens av FED-beskedet där Jerome Powell förvisso bekräftade att man sannolikt kommer att sänka räntan men kanske inte så pass snabbt som i samband med marsmötet.
FED-rörelsen i all ära men faktum är att S6P 500 har nått upp till ett nytt All Time High. Det föregående rekordet härstammar från inledningen på januari år 2022. Enbart det faktum att index nu har passerat 4 900 innebär att den psykologiskt viktiga 5000-nivån torde börja bli någon form av magnet. Historiskt sett tenderar nya rekord (ATH) leda till börsuppgång överstigande 10% under de kommande 12 månaderna. Även om det inte finns några som helst garantier för det är oddsen således i favör för att vi får se S&P 500 både nå och passera 5 000-nivån under 2024.
Blir så fallet torde även Dow Jones lyckas med konststycket att nå upp till nästa milstolpe i form av 40 000 indexpunkter. Här man kan verkligen tala om märkeshändelse. Jag minns faktiskt fortfarande med barnslig förtjusning våren 1999 (slutet av mars) då Dow Jones passerade 10 000 för första gången någonsin. Det skulle sedan ta nära 18 år (2017) att ta ut 20 000-nivån men när väl det hade skett gick proppen formligen ur. I början på 2021 passerades 30 000 och nu, två år senare har ”Dojjan” alltså häng på nästa mytomspunna gräns.
USA i all ära men även på Stockholmsbörsen har talesättet om januaribörsen visat sig vara gångbart. Sedan 1995 har börsåret vid 20 tillfällen uppvisat samma riktning som den gjort under just januari. Vid åtta (8) tillfällen har uttrycket blivit vilseledande och senast som så var fallet var 2018 som inleddes positivt men slutade med en börsnedgång för året på 7,7%. Desto tristare förstås att Stockholmsbörsen i år inte har lyckats matcha sina amerikanska motsvarigheter då OMXSPI har backat med 1,6%.
Innan vi börjar deppa bör det också påpekas att det finns gott om undantag från nämnda regel. Tittar man på tidigare år då januari blev en negativ månad (8 gånger sedan 1995 där 2022 är det senaste exemplet) har det förvisso vid hälften av tillfällena visat sig förekomma ett negativt börsår men i lika många fall vände börsen upp och avslutade året i dur. Så blev det exempelvis under både 2014 och 2016 då Stockholmsbörsen sjönk under januari med 1,6% respektive 7,1%. Läget är således inte hopplöst.
Tittar vi sedan till min egensnickrade tekniska modell som jag har för vana att uppdatera kring månadsskiften ser läget även där tämligen förhoppningsgivande ut. Sedan omslaget i november då OMXSPI vid månadsstängning lyckades (med nöd och näppe förvisso men ändock) ta sig förbi både 12- och 24 månaders glidande medelvärden, har trenden varit att betrakta som positiv. Så är även fallet nu när januari kan summeras vilket framgår av den bifogade grafen. Som om inte det var positivt i sig ser vi även att det snabbare av de två medelvärdena (blå, 12 månader) numera ligger tydligt över sin längre motsvarighet (röd, 24 månader). Det är precis som det bör se ut när upptrend råder.
Att OMXSPI-index backade med som mest lite drygt 5% från årsskiftet sett är således inte onaturligt eller oroväckande. Det är först om vi får se månadsstängning under någon av de synliga medelvärdena (och i synnerhet båda) som det är dags att eventuellt ana ugglor i mossen. Där är vi inte än och så länge som så inte blir fallet riktar åtminstone jag fokus mot den psykologiskt viktiga årsskiftesnivån (903). Passering och etablering däröver borde öppna för fortsättning mot åtminstone 950-nivån (+5%). Får vi se index ta sig dit upp under våren?
