Buy the rumour, sell the news?
Efter en tid med kraftiga uppgångar tycks marknadens optimism ha tyglats något i början på den här veckan. Tisdagen då Stockholmsbörsen tappade 2% blev årets klart sämsta börsdag.
Bör man bli orolig? Njae, egentligen inte. Att en rekyl kommer i det här skedet är inte på något sätt särskilt anmärkningsvärt. Tvärtom, och till och med hälsosamt då ständiga börsuppgångar av den sort vid har sett under stora delar av detta år inte hör vanligheterna till.
Magnituden på tappet skvallrar förstås om hög anspänning men att saker och ting går snabbare idag har vi fått vänja oss vid. Stor del beror förstås på den momentumstyrda högfrekvenshandeln. Om denna effekt är ganska trevlig på vägen upp är den desto mindre kul när färdriktningen skiftar.
De kommande veckorna lär börsutvecklingen fortsatt vara ryckig. Detta då den lär präglas av inkommande information i börsbolagens rapporter som det kommer en skur av de närmaste veckorna. Det kan därför mycket väl bli på detta sätt att pessimism ena dagen bytts till optimism dagen därpå och vice versa.
Som jag redan omnämnt i tidigare krönikor är förväntningarna tämligen högt ställda när vi går in i den här rapportperioden. Utan att veta exakt (det lär rapportreaktionerna verifiera) skulle jag åtminstone gissa att de s.k. ”whispers number” dvs inofficiella förväntningar ligger en bra bit ovan officiella dito. I synnerhet efter en rad omvända vinstvarningar som vi har sett från en mängd olika sektorer under inledningen på april. Sådant kan förstås medföra att även tillsynes starka rapporter får ett svalt alternativt tydligt negativt mottagande i sann ”buy the rumour, sell the news”-anda. Om inte annat så har vi ju sett det där förr.
Med allt ovan sagt är det i vanlig ordning inte enbart försäljning eller resultat som lär vara avgörande för hur rapporterna tas emot. Det handlar trots allt om siffror som inte är lika intressanta för aktiemarknaden som kommande dito är. Därför lär ledningens uttalanden om framtiden vara det som tilldrar sig allra störst intresse. Visar efterfrågan tendenser att vända upp nu när en rad ekonomier är på väg att öppna ut sakteliga? Hur ser orderingången och orderstocken ut? Vågar man bjuda på helårsprognos?
Just det senast nämnda torde vara extra intressant. Vågar bolagets ledning i detta nu sticka ut hakan och bjuda på någon form av helårsprognos eller i vart fall indikation vartåt det lutar, torde det innebära att visibiliteten börjar komma tillbaka. Risken är möjligtvis att den här typen av guidning lär höra till undantagen. 2020 var som bekant ett oerhört ovanligt år och om inte annat så har det med all önskvärd tydlighet visat hur svårt det kan vara att göra prognoser i ett fortsatt relativt osäkert läge.
För trots att vaccinationerna fortsätter har processen som sådan stött på patrull. Åtminstone två av vacciner har följts av oönskade och förvisso ytterst sällsynta men allvarliga biverkningar vilket har fått en del länder att stoppa användningen av dem. Eftersom dessa i regel är billigare och enklare att hantera (i Johnsons & Johnsons fall krävs det därtill blott en enda dos) har många länder valt att förlita sig på dem. Planer som nu dessvärre måste revideras och kan påverka i vilken uträckning (samt framför allt när) som ekonomierna återgår till ett mer normaliserat tillstånd.
Det positiva i sammanhanget är det faktum att vi från och med nu (i alla fall i vår del av världen) lär ha vädergudarna med oss. Influensavirus som ju corona till stor del kan betraktas som, har visat sig vara betydligt mindre potenta när det blir varmare. Dels då det trivs bäst i ett något kyligare klimat, dels eftersom vi under sommarmånaderna tillbringar betydligt mer tid utomhus där smittspridningen inte sker lika lätt.
Det negativa är förstås att ju längre som smittspridningen pågår desto mer tid får viruset att anpassa sig till en ny verklighet. Redan idag är det den brittiska varianten av den (ej längre den ursprungliga) som dominerar utvecklingen och nu kommer rapporter om nya mutationer som den indiska, brasilianska och sydafrikanska dito. Det lär bli fler liknande varianter med tiden. Visar de sig vara mer motståndskraftiga mot de vacciner som har tagits fram lär det behövas justeringar som förstås fördröjer hela processen ytterligare.
Skulle så bli fallet kan en del restriktioner fortplanta sig in i kommande höst och vinter och detta är nog inte något som de allra flesta räknar med idag. Aktiemarknaden som ju så här långt har varit bättre än de allra flesta experterna på att förutspå utvecklingen lär nog diskontera det i förväg. Kanske är det just det vi ser nu när den amerikanska ”10-åringen” ser ut att ha bromsat något. För ser man till det faktum att USA spås uppvisa den bästa tillväxten på drygt 50–60 år (!), så borde nog räntenivån otvetydigt söka sig högre upp än 1,5–1,6% allt annat lika. Det är i alla fall så som marknadskrafterna har fungerat förr i tiden.
Fortsätter räntorna att falla bör det sannolikt ses som en signal på att det smyger sig in en del osäkerhet i kraften för återhämtningsscenariot. Det kan leda till risk off rörelser som dock i sig framstår som hälsosamma efter de kraftiga uppgångarna vi har bevittnat.