Election Year

Så här långt påminner utvecklingen litegrann om läget kring årsskiftet 2021/2022 där stark uppgång kulminerade alldeles i början på året varvid 2022 sedermera blev en trist historia. Men så bröt det ju även ut ett krig i Europa i slutet av februari.

Om 2024 blir ett bra eller dåligt år tvistar de lärde om som mest i dagsläget. Klart är att det blir ett år som kommer att domineras av geopolitik med det amerikanska presidentvalet som främsta dragplåster. Såsom läget är nu tyder det mesta på att det rent personmässigt blir en upprepning av bataljen från 2020 då Joe Biden till slut besegrade Donald Trump. Som utomstående kan man förstås tycka vad man vill om det men så ser faktiskt verkligheten ut. Och tittar man därtill på förhandsprognoserna just nu är den forne presidenten favorit att ro hem segern mot sittande dito. Trumps chanser minskade definitivt inte efter jordskredssegern i primärvalen i Iowa.

Låt oss dock lyfta bort blicken från kandidaterna och fokusera på själva valet. Historiskt sett är nämligen den amerikanska presidentcykeln en av allra äldsta uppmärksammade cyklerna som man talar om i börssammanhang. Teorin bygger på att en tillträdande president för en politik som får påverkan på den underliggande ekonomin och därmed även aktiemarknaden.

Den största positiva effekten uppnås allt som oftast under dess senare del medan eländen som krig, recessioner och bear markets tenderar att känneteckna första halvorna när/om de väl inträffar. Den naturliga förklaringen kan tänkas vara det faktum att politiken under slutskedet av presidentskapet ofta avspeglar den sittande presidentens vilja att bli omvald. Under inledningen av sitt presidentämbete tar han (inga kvinnor har utsetts till USA:s president hittills) ofta itu med de problemen som konstaterades under valkampanjen.

Presidentcykelteorin har tveklöst sina tydliga begränsningar. Icke desto mindre kan den utgöra en intressant pusselbit när man bygger upp scenarion för nästkommande år. I synnerhet som historiken, som spontant säkert kan tolkas som någon form av ”humbug”, har ett tydligt stöd i marknadsdata om man studerar Dow Jones utveckling under de senaste snart 200 åren. Här var inte minst fjolåret ett tydligt exempel på det. Det tredje året i nämnda cykel har nämligen stuckit ut historiskt sett som det enskilt starkaste. I 75% av fallen har det nämligen bjudit på uppgång och i majoriteten av dem tvåsiffrig procentuell sådan. Fjolårets facit för Dow Jones blev som bekant 14% och för bredare S&P 500 nära 24%. 

Hur har det då sett ut för det som populärt går under namnet ”Election year”? Jo, även här manar det statistiska underlaget till viss optimism. Den genomsnittliga utvecklingen är förvisso inte lika stark som avseende cykelns tredje år (Dow Jones +10,5%) men med sina 6,0% kvalar det ändå in som det näst bästa året under nämnda fyraårsperiod. Tittar man historiskt har Dow Jones stigit vid 32 tillfällen och fallit vid 15. Det senaste nedgångsåret var 2012 som ju var året då Barack Obama blev president för första gången genom att besegra den numera avlidne John McCain som blev Republikanernas kandidat efter att ha avlöst George W. Bush som vid det tillfället hade haft ämbetet i 8 år.

USA i all ära men även om investerarkartan numera är global så handlar de flesta av oss i huvudsak på Stockholmsbörsen. Vän av ordning ställer därför direkt frågan om samma tendenser har synts på vår hemmamarknad? Det enkla och snabba svaret är: Ja. Nu har förvisso undertecknad inte tillgång till statistik som sträcker sig nära 200 år tillbaka i tiden men tittar man på historiken för åtminstone de sju senaste amerikanska presidentcykler har OMXSPI stigit vid fem tillfällen och backat vid två (år 2000 och 2008). Den genomsnittliga utvecklingen har varit +4,6%. Senast som Stockholmsbörsen gick ned under året då amerikaner gick till val var finanskrisåret 2008. Då blev det också nedgång om 42% vilket är anledningen till att ovan nämnda facit inte är bättre än vad det är. De tre senaste gångerna (2021, 2016, 2020) blev utfallen 12%, 6% respektive 13%.  

Hur utvecklingen blir under 2024 får vi förstås leva och se. Valet i USA är faktiskt inte det enda som kommer att hållas i år. EU, UK, Indien och Ryssland är några andra där man kommer gå till valurnorna av ett eller annat skäl. Faktum är att 2024 benämns redan nu som ett ”supervalår”. Utan att kunna ange källa så här på rak arm så påstås det att 70-tal av världens länder och närmare halva jordens befolkning får chansen att tycka till i år. Räkna därför med politiska omsvängningar, hård retorik, påverkanskampanjer och en mängd desinformation där allting kommer påverka marknaderna.