Favorit i repris – ”The coctail theory”

En stockpicker som under nästan 15 år (perioden 1977-1990) drev finansbolagets Fidelity Magellanfond som stoltserade med rekordet att ha slagit SP500-index flest år i rad. Som om inte det var bra nog var den genomsnittliga årsavkastningen för fonden under den tiden som Lynch var den ansvarige förvaltaren, smått ofattbara 29%. Enastående!

Peter Lynchs devis genom åren har varit att huvudsakligen investera i bra företag snarare än att förutspå marknadsrörelser. Att förutspå hur räntor, konjunkturen eller börsen kan komma att utvecklas menade han var i det närmaste omöjligt och därmed också ointressant att grunda sina investeringar på. Istället för att fokusera på makroekonomiska aspekter borde man enligt honom använda tiden till att försöka förstå och lära sig de olika företagen och dess verksamhet.

Det är också just detta som sedermera har bildat uttrycket ”att lyncha” som i investerarkretsar blivit ett lika känt fenomen som ”att googla” är för de allra flesta idag. Peter Lynch hävdade att aktiens pris idag eller ens nästa månad var mindre intressant. Istället var det verksamhetens förutsättningar att utvecklas som var nyckeln. Men eftersom just nutida pris och inte makroekonomiska utsikter var det som upptog de allra flestas fokus, kunde aktieägandet vara oerhört tålamodsprövande. Hade man dock gjort sin ”lynchning” och dragit korrekta slutsatser skulle belöningen - förr eller senare - komma. Den typiska Lynch-investeringen tog ungefär drygt tre år innan värdet avspeglade de förväntningarna som Peter hade skapat fram genom sin analys.

Som många andra framgångsrika investerare har Peter Lynch skrivit en rad böcker om marknaden, finansvärlden och olika investeringsstrategier. En av dessa böcker, "One up on Wall Street” läste jag faktiskt om i somras. En klassiker som jag då och då återkommer till med jämna mellanrum. I den finns bl.a. en synnerligen intressant och jordnära skildring av de olika cyklerna som marknaden genomgår. En iakttagelse som har fått Lynch att utveckla en helt egen teori som sedermera kom att kallas för "The Cocktail Theory". Förvisso har jag skrivit om den tidigare inom ramen för Stockpicker Newsletter men det var trots allt ett par år sedan nu och nog känns den åter oerhört aktuell.

Att teorin har ordet ”coctail” i sitt namn beror på det faktum att Lynch har använt de inte helt ovanliga i ”kändiskretsar” coctailpartyn, som underlag för sina observationer. Sammankomster där såväl finanseliten som han själv men även vanliga näringslividkare samt diverse annat folk, minglade fritt. Under den tid som han hade deltagit på den typen av tillställningar har han lyckats särskilja ett beteendemönster bestående av fyra stycken olika faser. Faser som enligt honom kännetecknade marknaden som ju per definition skapas av alla som interagerar genom att köpa eller sälja aktier.

I den första fasen, som i regel sammanfaller med att aktiemarknaden har varit svag under en tid och där det egentligen inte finns särskilt mycket som indikerar snar bättring, är det oerhört få som överlag pratar om aktier eller börsen. Samtalsämnen tenderar istället att kretsa kring andra samhällsaktuella ämnen. Tillfrågad av diverse gäster om vad Lynch själv sysslade med berättade han om sin fondförvaltarroll vilket i regel möttes av tämligen svalt bemötande. Människorna nickade visserligen artigt och fann det intressant men flyttade sig efter en stund bort för att hellre prata med någon annan som exempelvis läkaren eller tandläkaren för att lyssna på underhållande historier om plack. Den här fasen betecknade Lynch som den där aktier var allra mest prisvärda.

I nästa fas, när marknaden visserligen redan har stigit ca 15% från sina bottennoteringar men där det fortfarande bara är ett fåtal personer som har lyckats observera det, blir intresset för hans förvaltarroll något större. Ännu så länge begränsas dock intresset till att nya bekantskaper dröjer sig kvar något längre för att byta artigheter innan de slutligen berättar för honom hur riskfylld aktiemarknaden är för tillfället. Efter en kortare pratstund går de därefter vidare till den tidigare nämnda tandläkaren för att diskutera mer intressanta spörsmål.

I den tredje fasen har marknaden nu stigit med närmare 30% och plötsligt märker Peter Lynch att allt fler visar sitt intresse och uppskattning för hans förvaltarroll. Han befinner sig plötsligt i händelsernas centrum och omringas av en större skara entusiastiska investerare som efterfrågar investeringstips. Bland personer som tacksamt tar emot tipsen om köpvärda aktier finns bland andra även tandläkaren som tidigare rönte betydligt större uppmärksamhet från omgivningen. Förutom att eftersöka råd berättar flertalet gäster hur de redan har placerat sina pengar för att kunna profitera från den kommande marknadsuppgången.

I den sista fasen, den fjärde, är Peter Lynch alltjämt omgiven av en större skara människor men den här gången är dessa personer inte direkt intresserade av hans marknadssyn eller hans förslag för vad som är köpvärt. Nu är det istället de som ger Peter tips om vad de anser att han absolut inte skall missa. Även tandläkaren viker nu in och bjuder på ett par säkra vinnarbets istället för att briljera om rotfyllningar plack eller annat branschrelaterat. Investeringsidéer som faktiskt utvecklas riktigt bra de närmast påföljande dagarna. En klassisk toppvarning enligt Lynch och ett tillfälle som marknaden tidsmässigt kan ha nått zenit. I detta skede är det läge att dra öronen åt sig och bli försiktigare. Det är också just då som risken är som högst.