Freemelt – Framtiden är slutligen här

Först publicerad i Stockpicker Newsletter 2144 (12 januari 2025)

CHANS | FREEM | First North | 0,81 kr

Det är snart 10 år sedan vi upplevde en riktig 3D-skrivarhysteri på börsen. Det är dock först nu som industrin på allvar börjar nå kommersialiseringsfas. I Freemelts fall var det faktiskt ifjol som man installerade sin första industrimaskin, eMELT® hos WEAREAM i Italien, ett kompetenscenter för additiv tillverkning och relaterade tjänster inom industriell serietillverkning. En märkeshändelse som innebär att bolaget tar steget från forskning och utveckling till industriapplikationer med serietillverkning.

Freemelt grundades 2017 av ett team erfarna ingenjörer med förflutet i Arcam som samma år köptes upp av General Electric för närmare 8 Mdr kr. Freemelt har sitt säte i Göteborg varifrån man styr utvecklingen av avancerade 3D-printers för metallkomponenter som riktar sig primärt mot företag inom försvars-, energi- och medicintekniksektorerna i Europa och USA. Det senast nämnda segmentet är också den industri som uppvisar högst användning av additiv tillverkning. Här har man också nyligen säkrat en viktig order från en global OEM inom ortopediska implantat gällande ett proofof-concept för serietillverkning i eMELT®

Nuvarande produktportfölj består av tre skrivarmodeller. Två av dessa (eMelt iM och eMelt iD) är specifikt utformade för industriell produktion, medan den tredje (Freemelt ONE) är utvecklad för forskningsändamål och har redan sålts till 24 forskningsinstitut och universitet. De modulära industriskrivarna använder E-PBF-teknologi, som uppges leverera avsevärt högre effektivitet jämfört med andra maskiner på marknaden, samtidigt som de också är oberoende av vilken typ av metall som används (i regel volfram för applikationer inom försvar och energi samt titan för medicinska implantat).

Bolagets strategiska fokus har fram tills nyligen riktat sig på samarbeten med forskningsinstitut och universitet för att driva innovation. Numera vänder man sig dock även mot industriella tillverkare för att erbjuda dem produktionsmöjligheter som täcker deras unika behov. Den primära intäktskällan utgörs av försäljning av 3D-printers som prissätts till maximalt 15 Mkr beroende på vilken produkt och konfiguration som efterfrågas. Utöver hårdvaran erbjuder man även en molnbaserad mjukvara, som ger möjlighet att optimera inställningarna för smältprocesserna vilket påverkar egenskaperna hos det färdiga materialet.  Sist men inte minst tillhandahåller man även eftermarknadstjänster i form av service och underhåll. Den delen av verksamheten hoppas man skall svara för närmare 25% av totala intäkter i slutet på detta decennium (2030).

Huruvida man lyckas infria ovanstående målsättning återstår förstås att se. Ambitionsnivån är som så ofta gällande nya industrigrenar hög då man siktar på att uppnå försäljning motsvarande 1 Mdr kr 2030. Med bruttomarginaler omkring 60% (som beaktar viss prispress på hårdvaran i takt med att additiv tillverkning blir alltmer efterfrågat) skulle det mycket väl kunna innebära en rörelsemarginal på omkring 15% (observera att det inte är något uttalat mål utan vår egna gissning). Med det som utgångspunkt (rörelseresultat på omkring 150 Mkr 2030) framstår inte dagens börsvärde om knappa 60 Mkr som särskilt högt. Tvärtom tycks värderingen, som förvisso redan har tagit höjd på utspädningseffekten från kommande emission, nästintill antyda att marknaden inte räknar med att planerna förverkligas.

Värdet på den globala marknaden för additiv tillverkning, inklusive material i både metall och polymer, uppgår till drygt 10 Mdr euro och förväntas växa med omkring 15-20% under de närmaste åren. Marknadspotentialen är det således inget fel på men så är även konkurrensen stor. Utöver redan omnämnda GE hittar man bolag som Pro Beam, Mitsubishi Electric och Sailong Metal bland konkurrenterna.  

Risknivån är förstås oerhört hög i synnerhet som bolaget ännu inte är kassaflödespositivt och därmed beroende av externt kapital. Emissionen som står för dörren är varken den första (man har tagit in pengar såväl 2023 som 2024) eller den sista om nu inte något exceptionellt i genombrottsväg inträffar. Under fjolårets inledande tre månader uppgick omsättningen till 11,9 Mkr med ett rörelseresultat om -64,7 Mkr. Det är som synes ganska långt till miljardomsättning som man har ställt siktet på. Kassaflödet uppgick samtidigt till 36,1 Mkr men då har bolaget tagit in 66 Mkr i emissionspengar. Under Q3 var kassaflödet -21,3 Mkr där den löpande verksamheten stod för -10,4 Mkr.

De exakta villkoren i den stundande emissionen lär presenteras inom kort (prospekt väntas 3 februari) och då publiceras också preliminära siffror avseende fjolårets Q4. Företrädesemissionen är planerad att pågå mellan 5-19 februari och omfattas av teckningsförbindelser och garantiåtaganden motsvarande 90 Mkr där huvudägaren Stiftelsen Industrifonden, tillsammans med Bengt Julander och Coeli Circulus samt medlemmar ur styrelse och ledning har förbundit sig att bistå med 30 Mkr. Resterande belopp (60 Mkr) garanteras av dels Stiftelsen Industrifonden dels nya investerare (s.k. garanter).

Upplägget som sådant gör att det bör finnas goda möjligheter att försöka teckna units utan stöd av teckningsrätter (dvs utan att äga aktier innan företrädesemissionen äger rum). Alternativet är att köpa en mindre post inför emissionen för att därefter söka tilldelning både med hjälp av erhållna teckningsrätter och utan stöd av sådana (i det läget kommer man före garanterna i kön).

Eftersom varje tecknad unit kommer utöver nya aktier även innefatta en vederlagsfri teckningsoption kan bolaget tillföras ytterligare kapital i ett senare skede. Varje utgiven teckningsoption kommer nämligen att ge rätt att teckna en (1) ny aktie i juni 2026 till en kurs som motsvarar 70% av den volymvägda genomsnittliga betalkursen under perioden 18-29/5 2026 dock inte lägre än kvotvärdet per aktie eller högre än 175% av teckningskursen per aktie i den nu pågående emissionen. En finurlig lösning i synnerhet om aktien presterar väl fram till dess som en konsekvens av exempelvis volymorder inom industriell tillverkning. Det är nämligen sådana som utgör huvudsakliga triggers för kursen under året.

Additiv tillverkning är en tillverkningsteknik där man lager för lager bygger upp en tredimensionell komponent utifrån en 3D-CAD-modell. Tekniken möjliggör variation och komplexitet utan merkostnad samtidigt som den tillåter produktion av former som inte går att producera med traditionell teknik.