Mars: +4,5%, Q1: +6,7%

När nu även mars kan summeras har Stockholmsbörsen adderat ytterligare 4,5% vilket innebär att årsavkastningen vid årets första kvartalsskifte motsvarar fina 6,7%. Det kan jämföras med genomsnittet för perioden på 3,5% (data från 1995).

Att sentimentet är starkt kan faktum att det var oerhört nära att vi fick se sju påföljande uppgångsveckor på OMXSPI-index, vittna om. Senast något sådant inträffade var nämligen mer än sju år sedan (inledningen av 2017). I år kunde bedriften upprepas om det inte vore för att placerarna fick kalla fötter under skärtorsdagens korta handel som var det som såg till att avsluta den starkt optimismfyllda perioden. Men för den sakens skull behöver inte uppgångens tid vara över. April som vi nu står inför hör historiskt till de allra bästa börsmånaderna på året. Under de senaste 30 åren har den genomsnittliga utvecklingen i april varit +2,2% för Stockholmsbörsen. Enbart november uppvisar bättre facit (+3,4%).

Tittar man på de amerikanska börserna som ju i regel är vägledande, framträder en snarlik bild. Det är till och med så att för Dow Jones är april den allra bästa månaden historiskt sett. Under de senaste 70 åren (från 1950) stoltserar månaden nämligen med en genomsnittlig uppgång om 1,9%. Starkt bidragande till nämnda facit har utvecklingen på den här sidan om millennieskiftet varit. Faktum är att ”Dojjan” lyckades stiga under samtliga aprilmånader mellan åren 2006–2021. Ett svårslaget facit. För bredare S&P 500 har den genomsnittliga utvecklingen under motsvarande period (sedan 1950) varit 1,5% vilket placerar månaden som andra bäst under börsåret.

Hur det blir just i år får förstås framtiden utvisa. Slagsidan mot fåtalet techbolag gör förstås att tyngdpunkten på deras utveckling har ökat markant. För Nasdaq som ju består av den typen av bolag, har april historiskt sett inte tillhört det absoluta toppskiktet utan placerar sig på fjärde plats. Det är fullt godkänt ändå inte minst som den genomsnittliga uppgången alltjämt motsvarar goda 1,4% eller 0,9% om man enbart tittar på valåren vilket ju 2024 är. Överlag har faktiskt aprilutvecklingen under presidentcykelns sista år visat sig vara något svagare än genomsnittet.

Nya årshögsta noteringar innebär förstås att det strikt trendmässigt ser väldigt bra ut för de allra flesta börserna, Stockholmsbörsen inkluderad. Sedan min enkla tekniska trendmodell slog om i slutet på november har börsen gått nästintill spikrakt upp. Ser vi på den bifogade grafen idag (nytt månadsskifte) tyder det mesta på att nämnda utveckling kan fortsätta. Om inte annat så fram tills motsatsen bevisas och det dröjer nog ett tag innan vi är där. Skall upptrenden börja ifrågasättas måste OMXSPI-index åtminstone söka sig ned under sitt 12-månaders glidande medelvärde (blå linje) i samband med kommande månadsskiften. För att en bekräftelse på nytt trendskifte skall falla på plats måste stängningen landa under 24-månaders dito (röd linje). Det skulle motsvara en nedgång på 15% vilket visar hur stort rekylutrymme som finns idag utan att vi för den delen skall behöva bli riktigt oroliga.

Det faktum att avvikelsen från båda i grafen synliga medelvärdena börjar bli avsevärd, tyder sannolikt på att vi inom kort kan bli varse en något lugnare utveckling än vad som varit gällande i mars. Här lär sannolikt den annalkande rapportperioden spela en viss roll. I takt med börsuppgången har ju förväntningarna tveklöst hissats och för varje vecka som aktiekurserna fortsätter upp stegras även risken för kortsiktiga besvikelser.  

Ska man ägna en spalt åt historiska mönster på våren är det förstås svårt att inte påminna om det klassiska talesättet ”sell in may and go away” som ju har fungerat synnerligen väl genom åren. Alla regler har förstås sina undantag och det finns därför inget som säger att så måste bli fallet i år. I synnerhet nu när Riksbanken nästintill har utlovat en räntesänkning till antingen maj eller juni. Enligt makroexperter där ute blir en eventuell sådan en första i en serie av flera där konsensus idag pekar på tre under detta år (ned 0,75% sammanlagt till 3,25%).

Givet att prognosmakarna får rätt torde det nog skapas bra grogrund för den svenska börsen som ju har underperformat sina amerikanska (och även en del europeiska) motsvarigheter. Och då kanske allra främst på det lokala planet (små och medelstora bolag) där ju bygg och fastighet är framträdande branscher som har haft det minst sagt motigt i spåren av stigande räntor. Aktiemarknaden är ett framåtblickande väsen och det faktum att vi har haft en starkt stigande börs i snart ett halvår torde indikera att det är här och nu som den makroekonomiska verkligheten torde bli något ljusare. Och med det optimistiska antagandet passar jag på att tillönska er alla: Glad Påsk!

Visste Du att?

Medan Påskveckan i regel har visat sig bjuda på positiv börsutveckling för samtliga amerikanska börsindex (S&P 500, Dow Jones och Nasdaq har historiskt sett uppvisat stigande tendens både 1, 2 och 3 dagar inför långfredagen) har dagen efter påskledigheten i regel varit svagt negativ för samtliga ovan omnämnda index (baserat på data från 1980 och framåt). Skulle mönstret upprepas även i år behöver man dock inte för den delen drabbas av panik. I regel har nedgångarna återtagits redan dagen därpå.