Med räntan i fokus

Kursrekord föder i regel nya kursrekord och så har verkligen varit fallet i år. Tittar man på exempelvis på breda S&P 500 har detta index bara i år slagit nya All Time Highs på dagsbasis vid inte mindre än 22 olika tillfällen under Q1. Det kan jämföras med sammanlagt en enda sådan notering (!) under 2022–2023. Hausseåret 2021 blev facit däremot hela 70 dagar med nya rekordnoteringar vilket för övrigt är det näst bästa utfallet i modern tid. Enda året med fler dagsbaserade All Time High noteringar är 1995 (77 st). Andra år på den här sidan om millennieskiftet som sticker ut är 2017 med 63 rekorddagar och 2013 med 45 dito. Det om något visar styrkan i årets prestation så här långt. Vad kan egentligen gå fel?

Som läget är nu har till och med tolkningsföreträdet blivit positivt. En händelse såsom Israels attack på Irans ambassad i Syrien hade förr kunnat skapa ordentliga svallvågor på aktiemarknaderna. Detsamma kan sägas om en relativt kraftig jordbävning på Taiwan eller för den delen svaga försäljningssiffror från Tesla. Idag tycks sådana besked rinna av marknaden likt vatten av en gås. Är det goda tider så är det.

Nog finns det också en del faktorer som stödjer den positiva börsutvecklingen. I synnerhet i Europa börjar det nu dyka upp lite gröna skott som kan antyda att den till viss del egensnickrade konjunktursvacka som drabbade vår kontinent kan vara på väg att lätta. Ordvalet ”egensnickrade” är förstås en sanning med viss modifikation. Huvudingredienserna för den soppa som Europa har hamnat i är förstås inflationen samt kriget och i vårt fall ett tydligt beslut att bojkotta billig rysk energi. Det senare kan förstås ses som det enda rätta ur moralisk synvinkel men var förstås tydligt negativt ur en strikt ekonomisk sådan. Den uppsving som flertalet asiatiska ekonomier har fått sedan krigets utbrott (de som numera köper den billiga ryska oljan och gasen) är ett tydligt bevis på det. Kina är här ett undantag vilket dock beror dels på synnerligen märklig covidstrategi, dels fastighetskris i spåren av en tidigare ohämmad byggboom.    

När viss återhämtning kan skymtas samtidigt som inflationen fortsätter sjunka (ned till 2,4% enligt preliminära data som publicerades i veckan) kan det mycket väl borga för lite lättnader från centralbankshåll (ECB) och förhoppningsvis även länders olika regeringar. I synnerhet den svenska skulle kunna hjälpa Erik Thedén och hans kollegor genom att lätta lite på lädret för att satsa offensivt på landets eftersatta infrastruktur (för att nämna ett område där behoven är stora) och få fart på tillväxten den vägen. För kronans del torde det vara betydligt viktigare än räntans exakta nivå i förhållande till ECB:s eller FED:s diton. Under de senaste åren har Sveriges BNP utvecklats oerhört svagt i förhållande till flertalet övriga europeiska länder något som makthavarna borde se värde i att försöka ändra. Allra helst då medel för det finns.    

Sin vana trogen är dock i synnerhet aktiemarknaden relativt monotematisk. Det finns i regel en sak som man orkar fokusera all sin kraft på och huvudnumret nu är förstås räntan och då i första hand den amerikanska som ju sätter tonen på börshumöret världen över. All inkommande makroekonomiska data härleds således till vad den kan innebära för kommande räntebeslut. I veckan nådde den amerikanska 10-åringen upp till 4,40% vilket är den högsta nivån för i år och den högsta sedan november ifjol. Det fick den rekordrusiga marknaden att ”haja till”. Det faktum att räntan når ny årshögsta sätter förstås griller i huvudet på många placerare då detta bekräftar räntans uppåtriktade trendriktning (stigande toppar och stigande bottnar från slutet på föregående år)  

Vän av ordning inflikar förstås att stigande långräntor inte behöver vara en signal på högre inflationstal utan kan tyda på stark ekonomi. Det stämmer förstås och ju starkare ekonomin desto bättre borde det vara för bolagen allt annat lika. Vad stark ekonomisk utveckling däremot inte är särskilt gynnsam för, är ju så klart inflationsutvecklingen som i USA är något annorlunda till sin natur (efterfrågedriven) än i exempelvis Europa. Inte heller lär räntan behöva sänkas nämnvärt i ett sådant scenario. Viker inte den ekonomiska aktiviteten lär det därför högst sannolikt inte bli tal om någon räntesänkningscykel som ju marknaden har prisat in tidigare och fortsätter att fokusera på.

Långvariga läsare minns säkert att jag vid flertalet tillfällen har ifrågasatt marknadens syn att FED skulle sänka räntan vid 5–6 tillfällen i år. Senast det begav sig nämnde jag att vi troligtvis får se två eller maximalt tre sänkningar i år och nämnda syn håller jag tills vidare fast vid. Skulle jag få fel så tror jag (läs: gissar) att det snarare kommer handla om färre sänkningar (0–1) än fler dito (3–4). Hur det sedan påverkar börsen kan jag bara spekulera kring. Låg (eller lägre) ränta i all ära men hur viktig än den parametern är för i synnerhet aktiemarknaden, gör vi alla bäst att glömma tider med nollränta. Kapital måste ha ett pris. I annat fall allokeras det fel vilket fallet har varit under alldeles för många år.

Visste Du att?

Med +255% blev Super Micro Computer den bäst avkastande aktien i Q1 som ingår i amerikanska S&P 500-index. Tacka AI för det (andra platsen tillföll för övrigt chiptillverkaren Nvidia vars aktie steg 83%). Super Micro har nämligen på relativt kort tid blivit den allra mest populära leverantören av just AI-servrar som har sett en betydande tillväxt under det senaste året och som också förväntas fortsätta växa i snabb takt under de kommande åren. Ska man tro analytiker kommer bolagets omsättning mer än tredubblas under de närmaste tre åren (2024–2026).