Meko – Flyttar fram positionerna

Först publicerad i Stockpicker Newsletter 2004 (14 december 2022)

MEKO | Mid Cap | 116,9 kr | KÖP

Aktien har fallit ca 30% vilket är mer än Stockholmsbörsen i genomsnitt även om man justerar för den erhållna utdelningen (3 kr). Detta trots att bolaget inte bör påverkas av en nedgång i konjunkturen, snarare tvärtom.

Tittar vi till verksamheten ser den ut att prestera hyfsat. I Q3 ökade omsättningen med 23% till 3 660 (2 968). Den kraftiga ökningen beror dock på förvärvet av finska Koivunen som numera ingår i räkenskaperna. Justerar man för förvärvseffekten var omsättningsökningen 8% och då bidrog valutaeffekter med tre procentenheter. Tittar vi till niomånadersperioden i sin helhet ökade omsättningen med 11% till 10 172 Mkr (9 180) och 6% om man justerar för förvärvet. Även här stod valutaeffekterna för 3%.

Var omsättningen fullt godkänd så lämnar möjligtvis lönsamheten en del i övrigt att önska. Rörelseresultatet summerades nämligen till 235 Mkr (255 Mkr) vilket motsvarar en marginal om låga 6,3% (8,5). Resultatet påverkades dock av en del jämförelsestörande poster däribland transaktionsskatt om 22 Mkr i samband med det redan omnämnda förvärvet av Koivunen. Justerad EBIT-resultat uppgick till 281 Mkr (290) och justerad EBIT-marginal således till 7,5% (9,6). Efter finansiella kostnader och skatt sjönk vinsten per aktie i Q3 till 2,23 kr (3,02). För niomånadersperioden blev siffran 6,07 kr (8,12).

Den lägre vinsten är troligtvis huvudanledningen till att aktien har presterat svagt under året. Anledningen till den något sämre utvecklingen är förstås kostnadsinflationen som är svår att omedelbart föra över till kunderna. Den andra anledningen kan möjligtvis vara det faktum att bolagets skuldsättning har ökat markant efter att bolaget flyttat fram sina positioner. Dels via redan omnämnda intåg på den finska marknaden dels expansion i Danmark där man via sitt dotterbolag FTZ har valt att förvärva 70% av biltillbehörsföretaget Avant Denmark.

Båda förvärven är att betrakta som offensiva och bör kunna medföra flertalet synergier för koncernen inte minst vad gäller inköp. Detta då man i dagsläget får anses som ledande i Norden och Baltikum samtidigt som man även har verksamhet i Polen. Icke desto mindre medför affärerna att skuldsättningen ökar. Vid utgången av Q3 uppgick den till 3 659 Mkr vilket kan jämföras med 2 264 Mkr vid årsskiftet. I nämnda siffra ingår då inte det danska förvärvet där köpeskillingen inte har offentliggjorts.

Att marknaden oroas för ökad skuldsättning är förståeligt givet det högre ränteläget. Med det sagt är nivån långt ifrån oroväckande. Ställt mot exempelvis fjolårets EBITDA-resultat är nettoskuldsrelationen inte högre än 2,4x (exkl leasing) även om man inkluderar det nyss genomförda danska förvärvet (oklar köpeskilling dock). Kassaflödet från den löpande verksamheten är samtidigt åter stabilt. I Q3 uppgick den till 473 Mkr vilket var något bättre än under samma period ifjol. Under hela niomånadersperioden var den däremot blott 722 Mkr (1 035) vilket till viss del har berott på det faktum att man har sett till att bygga upp lager som en konsekvens av ansträngda leveranskedjor tidigare. Dessa uppger man ha mildrats påtagligt under Q3.  

Om den ökade skuldsättningsnivån inte oroar oss särskilt mycket mot bakgrund av att kassaflödesutvecklingen i Q3, finns det ändå skäl att ställa sig frågan huruvida bolaget väljer att bibehålla utdelningsnivån nästa år. Något omedelbart sänkningsbehov föreligger inte men man skall givetvis inte utesluta det om nu ledningen skulle vilja vara proaktiv. Kortsiktigt skulle ett sådant besked kunna tolkas negativt av aktiemarknaden och det bör man ha med i bakhuvudet. Samtidigt kan en sådan strategi spela huvudägaren i händerna.

Meko pekas nämligen ofta ut som en möjlig uppköpskandidat för just LKQ som normalt sett gärna äger sina bolag till 100%. I MEKO är ägarandelen enbart 26,6%. När det senast begav sig (efter halvårsrapporten) nämnde vi att ett nära förestående bud var föga troligt i och med att både bolagets VD och dess styrelseordförande (representant för huvudägaren) hade precis ökat sina innehav. Sedan dess har dock samtliga legat lågt. Det faktum att inga köp har gjorts efter Q3-rapporten kan nog väcka en del spekulationer kring huruvida inte ett uppköp verkligen närmar sig. I synnerhet VD Pehr Oscarson har nämligen gjort det till en vana att köpa efter varje rapport. Den här gången har han låtit bli.

Tittar vi på värderingen i övrigt framstår den långt ifrån som avskräckande. Blickar vi fram mot nästa år då man får tillgodoräkna sig bidraget från genomförda förvärv (full effekt spås dock dröja till 2024) är P/e-talet ca 10. Det är lågt för ett tämligen konjunkturokänsligt och marknadsledande bolag (i alla fall på utvalda nordiska marknader). Ökade kostnader till trots lär vi alla med största sannolikhet fortsätta att både serva och reparera våra bilar. Skulle lågkonjunkturen bli ihållig och påverka nyförsäljningen kan det rent av ge verksamheten viss knuff framåt då befintlig bilflotta får rulla längre än den annars hade gjort.

Den något sämre vinstutvecklingen i Q3 samt ökad osäkerhet kring utdelningsnivån nästa år gör att vi väljer att inte öka riktkursen för aktien den här gången heller trots ännu ett förvärv. Vi väljer samtidigt inte heller att sänka den som en följd av bolagets besked att man tror sig kunna uppnå större synergier i det finska förvärvet jämfört med vad man tidigare har antagit. Därför ligger både köprekommendation och målkursen om 155 kr intakt. På målkursen hade aktien värderats till ca 14x nästa års prognosvinst.