OMXSPI - Stockholmsbörsen

Först publicerad i Stockpicker Newsletter 1968 (31 juli 2022)

Oerhört trevligt förstås och frågan är om den nyfunna styrkan har ändrat förutsättningar för den enkla trendmodell som undertecknad har tagit sig friheten att publicera från gång till annan?

När det senast begav sig konstaterade jag att det omslag som hade ägt rum i månadsskiftet maj/juni hade fått en minst sagt dyster uppföljning i och med nedstället på 11,8% i juni. En nedgång som etablerade OMXSPI-index nedanför såväl 12- som 24-månaders glidande medelvärde. Dessa värden och dess förhållande sinsemellan utgör tillsammans med månadens avslutande kurs nyckelkomponenter i nämnda modell.  

Sedan dess har vi fått se en rejäl vändning upp uppbackad av starka halvårsrapporter som inte på något sätt återspeglar den domedagsstämning som rådde i samband med föregående månadsskifte. Inte ens ännu en historiskt stor räntehöjning från FED tycks ha rubbat optimisternas iver efter aktier. Har trenden må hända vänt?

Det är förstås inte omöjligt men syns ännu inte i ”min modell” och de parametrar som den tar hänsyn till. Jag noterar att Stockholmsbörsen förvisso har stigit rejält men index ligger alltjämt under så väl 12- som 24 månaders glidande medelvärde. Det förstnämnda tycks dessutom ha vänt ned och är på väg att korsa sin långsammare motsvarighet ovanifrån. Skulle så ske faller den sista pusselbiten för ihållande bear market på plats. Nu är vi dock inte där ännu och kan förstås hoppas att vi slipper hamna i det läget.

Innebär ovanstående att det vi ser är ett klassiskt ”bear market rally”? Jag är rädd att oddsen är i favör för det fram tills motsatsen har bevisats. För det senast nämnda krävs en månadsstängning överstigande någon av de två i grafen synliga medelvärden. Då men först då kan vi åter börja spekulera i att börsbotten är satt. Dit är det dock alltjämt ganska långt trots positiv börsutveckling i juli.