Osäkerheten ökar men ingen krasch i sikte

I grund och botten är det egentligen inte något ovanligt fenomen utan snarare ett friskt tecken. Börsen tenderar ju att röra sig i vågor och starkare perioder brukar avlösas av svagare dito. Nu står vi dessutom inför en ny rapportperiod och amerikanskt presidentval vilket naturligtvis kan skapa en del osäkerhet.

Allra mest osäkerhet för dock den fortsatt rådande pandemin med sig. Detta inte minst då det sakta men säkert börjar stå klart att det mot min tidigare förmodan kan bli aktuellt med nya nedstängningar. På Irland har ett sådant beslut redan tagits och detsamma uppges ske i bl.a. Wales. På andra håll i Europa har betydande restriktioner införts och frågan är hur många politiker som vågar stå emot trycket när sjukhusen åter börjar fyllas med patienter i allt större skala. I det läget blir det förstås inte längre särskilt lätt att förklara ökningarna med avsevärt större antal tester än vad som var fallet i mars/april.

Den andra vågen tycks så här långt att ha skonat nordiska länder och även USA. Häromdagen läste jag exempelvis att inrikesflyget i USA för första gången sedan i mars ombesörjde 1 miljon resenärer per dag. Uppmuntrande då ökad rörlighet ofta går hand i hand med stigande ekonomisk utveckling. Läget börjar dock bli ganska allvarligt i större delen av Östeuropa (främst Polen, Slovakien, Tjeckien) men även i Europas sydvästra del (Frankrike, Schweiz, Beneluxländerna, Spanien). Även om åtgärderna den här gången inte blir fullt lika drakoniska som de var i våras lär de medföra att den återhämtning som hade inletts under Q3 kommer att avstanna.

Vad värre är så kan ingen med någon större säkerhet säga hur länge som den andra vågen kommer att pågå. Vill det sig riktigt illa kan det i själva verket handla om månader snarare än veckor. Under hösten och vintern är det ju inte lika vanligt att vistas utomhus vilket ju troligtvis bidrog till lägre smittspridning under perioden maj-september. Observera här att det är ren gissning från min sida, någon epidemiolog är jag självfallet inte.

Med ovanstående i åtanke är det förstås naturligt att ställa sig frågan huruvida även börsen står inför en andra pandemivåg (läs: nedgångar). Den som ändå det visste. Själv har jag ända sedan i somras haft en klart positiv grundsyn. I helgens spalt nämnde jag dock att min optimism hade börjat svalna något i spåren av föraningar om vilka politiska beslut som ser ut att åter börja bli aktuella. Och här noterar jag att vi har sett en dynamisk utveckling tyvärr.

Någon börskrasch á la mars tror jag ändå inte på (vad det nu är värt). Av flera skäl. Det kanske allra viktigaste är att vi efter ett drygt halvår in i pandemin lärt oss att leva med den. Någon ny ”svart svan” lär det således inte bli. Idag vet marknaden, till skillnad från för ett halvår sedan, vad en lockdown innebär. Det handlar förstås om ett stort ekonomiskt avbräck men är ändå hanterbart inte minst som nedstängningsbesluten går i paritet med diverse stödåtgärder och stimulanspaket. Fler sådana bör vara på väg och sådant tenderar marknaden att gilla.

Den andra anledningen till varför jag inte tror att marknaden kommer oroa sig lika mycket som förra gången är det faktum att de allra flesta bedömare tror att ett vaccin förväntas bli klart någon gång inom de kommande 3-6 månaderna. Det är betydligt ljusare framtidsvy än vad som gällde i mars/april då tidsspannet bedömdes vara 12-18 månader (det fanns de som trodde på vaccin till hösten men det handlade nog snarare ett önsketänkande).

Jag är självfallet medveten om att ett vaccin inte tar död på covid-19, i synnerhet som det nu börjar finnas tecken på att en eventuell immunitet kanske inte varar längre än 6-7 månader. Men med det sagt kan det möjligtvis medföra att den omedelbara smittspridningen bli lägre samtidigt som dödligheten överlag minskar för att på det stora hela likna säsongsinfluensan vars existens inte kräver extraordinära åtgärder från myndigheternas håll.

Sist men inte minst tycker jag att utvecklingen så här långt vittnar om att aktiemarknaden ej räknar med samma sorts dramatik som i våras. Vore så fallet hade Stockholmsbörsen inte handlats kring sin tidigare topp som fallet är nu. Detta i synnerhet som vi förutom covid-19 även har rapportperiod, USA-val och numera även Brexit att ta hänsyn till. Säljanledningar finns det med andra ord gott om. Ändå sjunker börsen inte nämnvärt.

Summa summarum har osäkerheten definitivt ökat och med den även rekyl/korrektionsrisken. Men någon ny börskrasch känns faktiskt långsökt. Å andra sidan är det väl just i den typen av lägen som risken för en sådan är som störst. När ingen räknar med den.