Sivers Semiconductors – En guldtia?

Först publicerad i Stockpicker Newsletter 1934 (20 februari 2022)

SIVE | Mid Cap | 10,05 kr | KÖP

För Q4 föll intäkterna med 21% till 23,4 Mkr (29,7) med ett resultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) som försämrades till -23,4 Mkr (3,1). Rörelseresultatet (EBIT) kom in på -33,2 Mkr (-4,6) medan nettoresultatet blev -25,1 Mkr (-0,6), motsvarande -0,15 kr per aktie (0,00) såväl före som efter utspädning.

Intäkterna under Q4 blev alltså klart lägre än Q3:s 26,5 Mkr, vilket sannolikt förklarar en del av marknadens besvikelsereaktion. Samtidigt är det väl känt sedan tidigare under 2021 att Sivers affärsverksamhet drabbas av förseningar och fördröjningar till följd av inte minst den komponentbrist som drabbat bolagets kunder. Inte heller resultatförsämringen är något nytt och har såsom tidigare flera förklaringar.

Tittar vi på EBITDA-resultatet är det framför allt ökade personalkostnader som påverkar. Att bolaget proaktivt ökar sin kapacitet för att kunna ta hand om förväntade ökade kundvolymer framåt har meddelats tidigare. Personalkostnaderna ökade under Q4 med hela 23,4 Mkr jämfört med samma kvartal föregående år. En kostnad som svider när volymerna uteblir, men likafullt en satsning som är nödvändig för att ha tillräckliga resurser på plats när förväntade volymer blir verklighet. Ökningen av personalkostnaderna beror till stor del på att antalet anställda ökade med 23 personer.

Påverkade kostnadsbilden gjorde även poster av engångskaraktär motsvarande ca 10 Mkr, där de mest framträdande var en omstruktureringsreserv och en justering av pensionskostnad. Vidare var kostnaden för sociala avgifter avseende optioner ca 4 Mkr. Q4 året innan påverkades istället positivt av en återföring om 6 Mkr. Slutligen uppgick förvärvskostnader relaterade till förvärvet av MixComm till 4,2 Mkr under Q4 2021. Totalt uppgick förvärvskostnader samt övriga kostnader av engångskaraktär till ca 14 Mkr.

Summerar vi helåret 2021 minskade intäkterna med 6% till 90,7 Mkr (96,2) med ett resultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) om -107,2 Mkr (-55,7). Rörelseresultatet (EBIT) blev -140,9 Mkr (-85,7) medan nettoresultatet kom in på -133,7 Mkr (-195,8), motsvarande -0,83 kr per aktie (-1,37) såväl före som efter utspädning. Kassaflödet från den löpande verksamheten försämrades till -83,0 Mkr (-40,1). Före förändringar av rörelsekapital var detta kassaflöde -107,9 Mkr (-17,5). Investeringsverksamheten gav samtidigt ett kassaflöde på -245,0 Mkr (-39,5), varav -133,8 Mkr (0) avsåg investeringar i finansiella instrument när bolaget valde att placera en del av likviditeten i kortfristiga räntebärande värdepapper. Finansieringsverksamhetens bidrag blev 376,4 Mkr (279,6). Det totala kassaflödet blev således 48,4 Mkr (200,0) och likvida medel uppgick vid årsskiftet till 304,1 Mkr (249,5). Utöver likvida medel hade Sivers dock 133,1 Mkr (0) i kortfristiga placeringar i räntebärande obligationer, vilket tillsammans med likvida medel summerar till 437,2 Mkr.

Det försämrade EBITDA-resultatet för helåret förklaras främst av förvärvskostnader, motsvarande 41,6 Mkr hänförliga till MixComm-förvärvet. Vidare belastade kostnader relaterade till listbytet med ca 8 Mkr. Personalkostnader för helåret 2020 påverkades av större avsättningar för sociala avgifter för personaloptioner jämfört med 2021. För helåret 2021 var kostnaden ca 35,5 Mkr lägre än 2020. Justerat för detta ökade personalkostnaderna med 38,3 Mkr, främst beroende på att antalet anställda ökat. Dessutom har tidigare nämnda engångsposter för omstruktureringar och pensioner under Q4 motsvarande ca 10 Mkr bidragit till denna ökning. Förbättringen av nettoresultatet har sin förklaring i omvärdering av det inbäddade derivatet i konvertibelskulden som belastade resultatet 2020, motsvarande 111,0 Mkr.

Vad som hänt i Sivers aktiekurs de senaste månaderna är anmärkningsvärt. Från att ha en rejäl portion framtidstro inbakad förefaller tvivel ha brett ut sig i prissättningen. Med tanke på rasen i teknikaktier i allmänhet och mindre bolag i synnerhet framstår kanske inte Siversraset som märkligt. Men med tanke på de många design-wins bolaget har liksom erhållna stora kontrakt, finns det trots allt väldigt mycket att ta på när vi blickar några år framåt. Inget av detta har förändrats och sannolikheten är ännu hög för att vi kommer att få se affärerna börja ta rejäl fart innan 2022 är slut och sedan växa i mycket hög takt i flera år på raken.

Aktien har dock likafullt fallit till en knapp fjärdedel av toppkursen på 42,60 kr som sattes i september 2020. Så sent som i februari förra året handlades den till som högst 37,90 kr. Kursraset framstår som extra anmärkningsvärt när vi beaktar de stora riktade emissioner som under vägen gjorts på historiskt höga kurser. I september 2020 tog bolaget in ca 200 Mkr före emissionskostnader i en riktad emission till kursen 30,70 kr, och efter offentliggörandet av MixComm-förvärvet genomförde Sivers en riktad nyemission till kursen 23,5 kr som inbringade ca 400 Mkr före emissionskostnader. I dessa emissioner har såväl svenska som internationella institutioner deltagit.

Som vi påpekat tidigare är sannolikheten för att Sivers kan behöva stärka kassan ytterligare någon gång under vägen framåt relativt hög. Detta gäller oförändrat efter bokslutet. Vi kvarstår också vid bedömningen att kassaförbrukningen kommer att förbli hög en tid framåt, liksom bedömningen att ytterligare kapitalanskaffning inte bör bli något större problem så länge Sivers fortsätter att visa framfötterna och behåller eller stärker sin framskjutna position.

Bokslutet, utvecklingen i omvärlden och de allt högre riskpremierna gör sammantaget att vi tar ned riktkursen till 25 kr (32). Risken att volymtillväxten blir ytterligare fördröjd har ökat. Även i det perspektivet kvarstår dock vår positiva bedömning av de goda utsikterna på lång sikt och köprekommendationen kvarstår således. Vi ser fortfarande goda möjligheter att innevarande år blir året då det börjar hända på allvar i Sivers, med tyngdpunkt på det andra halvåret, och att åren därefter kan bjuda på riktigt stora framgångar. Hur länge komponentbristen består och i vilken utsträckning blir avgörande för när det stora lyftet kan komma.