Veckan i backspegeln… v03

Som läget ser ut just nu kan årets inledning placera sig i toppen av de allra sämsta inledningarna i modern tid (läs de senaste 25 åren). Fullt lika illa som 2008 då OMXSPI backade 12,2% lär det kanske inte bli men om inte en påtaglig återhämtning äger rum blir årets januari den åttonde negativa sedan 1995. Hyfsat ovanligt med andra ord men inte ödesdigert för den sakens skull. Tittar vi på de sju tidigare tillfällen har börsutvecklingen på årsbasis visat sig bli positiv vid fyra tillfällen trots trist inledning. Så var exempelvis fallet senast det inträffade (2016) då januaribörsen bjöd på baisse (-7,1%).

Ingen panik… Det faktum att flera börsindex (däribland Stockholmsbörsens OMXSPI) har backat ca 10% från sina toppnoteringar på tämligen kort tid har förstås väckt frågan huruvida detta är en klassisk rekyl, starten på en större börskorrektion eller rent av en långvarig ”bear market”? Att ge entydigt svar är förstås svårt, på gränsen till omöjligt. Är det något som vi vet säkert så är det väl att ingen vet vad framtiden bär med sig. Det som däremot kan konstateras är att dramatiken på indexnivå förefaller vara något överdriven i dagsläget. Tittar vi exempelvis på OMXSPI-index har den i veckan nått ned till sitt 200-dagars glidande medelvärde (se graf). Härifrån skulle någon form av reaktion kunna ske.

Nya fenomen… Att börserna har inlett börsåret med negativ ton är en sak. Att de faller just i detta nu faktiskt en annan. Detta har nämligen varit ett genomgående fenomen i samband med tidigare månaders optionslösen i USA något som jag också tagit upp i mina spalter. Under tidigare månader har flödena vänt med besked dagarna efter optionslösen. Mönstret har varit så pass tydligt att ett uttryck ”turn-around Tuesday” har skapats.

Trigger… Skall historien som omnämns ovan upprepas krävs det sannolikt att marknaden tar nästa veckas FED-besked med viss fattning. De allt mer hökaktiga marknadsförväntningarna gör att oddsen för ett s.k. ”lättnadsrally” kan ha stärkts påtagligt. Skulle Jerome Powell däremot börja öppna för större höjningar (50 istället för 25 räntepunkter) alternativt flagga för snart behov av QT (motsatsen till QE) kan stämningen förbli dyster förstås. Det är nämligen ingen hemlighet att marknaden i det här skedet ser det mesta som antingen svart eller vitt.

Buden haglar… Makroekonomi och börsutveckling i all ära men veckans stora händelse bör utan tvekan ha varit Microsofts enorma bud (630 miljarder kronor) på speljätten Activision Blizzard. Ett förvärv som onekligen har höjt temperaturen i en tämligen sval (för att inte säga iskall) sektor. I synnerhet som budet publicerades kort efter en annan uppmärksammad sektoraffär där Take Two har beslutat sig för att köpa mobilspelsbolaget Zynga. Ökad M&A aktivitet bland de större spelbolagen riktar ofrånkomligen strålkastarljusen mot Sverige som ju trots sin ringa befolkningsmässiga storlek har en stark ställning i branschen (Activision Blizzard har exempelvis köpt upp svenska King medan Microsoft la vantarna på Mojang som ju har utvecklat succéspelet Minecraft). Stockholmsbörsen har därtill ett dussintal noterade gamingbolag.

Motvind… Det är inte bara gamingbolag som har haft det tufft kursmässigt. Detsamma kan man säga om diverse e-handelsbolag och då i synnerhet de som passade på att börsnoteras under pandemin med dopade resultaträkningar som underlag. Flertalet av dem har tvingats vinstvarna gång efter annan och nog ser det också ut att vara upplagt för fler besvikelser under den annalkande rapportperioden. Enligt Svensk Handels senaste E-handelsindikator backade e-handelns omsättning med hela 24% i december jämfört med samma månad året innan. Det var i linje med tillbakagången under november (-25%). Q4 som ju normalt är ett mycket starkt kvartal blev uppenbarligen ett undantag just i år. Sett över helåret tycks preliminära siffror indikera en e-handelstillväxt i storleksordningen 5%. En stark siffra med tanke på hur extremt stark försäljningsökningen var under större delen av 2020.

Känn dig blåst… Det är inte många som idag talar om ”bankskatten” som ju infördes av den nuvarande regeringen som ett sätt att få bankerna att bidra till statskassan i goda tider eftersom de ofta fått stöd när läget blir bistrare. Om inte annat så är det så jag själv har förstått att det hela var tänkt. Men som så ofta annars är teori en sak, praktik något helt annat. Nyligen har bl.a. SEB höjt sina boräntor som en konsekvens av bankskatten och eftersom knappt någon tycks ha reagerat är det väl bara en tidsfråga innan övriga följer efter (om de inte redan gjort det). Hastigt och lustigt blev bankskatten en förtäckt fastighetsskatt för alla med bolån. Grattis!