Veckan i backspegeln… v06

Nytt var däremot att man nu tror att den första räntehöjningen kommer att genomföras under andra halvåret 2024 vilket är viss framskjutning då direktionen tidigare räknade med att kunna höja i slutet på nämnda år. I dagsläget menar man att inflationen befinner sig i nivå eller rent av under med målet om 2% om man exkluderar energipriserna (drivmedel och el).

Metaverse… Nu har jag i och för sig inte sett det exakta siffermässiga underlaget som Ingves & Co har utgått ifrån men spontant är min känsla att våra inhemska centralbankirer tycks ha förflyttat sig mot någon form av eget metaverse. Själv har jag nämligen svårt att finna områden som inte tycks påverkas av inflationen och givet nuvarande penningpolitik blir det förstås inte så mycket roligare när vi nu (förhoppningsvis) släpps ut i världen i år. Inte nog med att priserna stiger så faller ju även värdet på våra kronor pga. Riksbankens retorik.

Hemester… Med sådana centralbanksvänner behöver man knappt några fiender. Ser man på läget från det motsatta hållet (dvs statens) blir narrativet kanske mer förståeligt. För nog ser det faktiskt ut som om Stefan Ingves och hans centralbankskollegor värnar om svenska intressen. Genom sin penningpolitik uppmanar man oss att fortsätta att semestra hemma samtidigt som man också lockar hit turister från hela övriga världen (svagare krona medför att deras köpkraft stärks). Bull svensk ekonomi?

Up we go… Annat ljud i skällan är det däremot i USA. När veckans inflationsdata för januari publicerades visade det sig att inflationstakten uppgick till 7,5%. Det var en bra bit högre än decembers 7,0% och till och med högre än makroekonomernas förväntningar om 7,3%. Konsekvensen blev att 10-årsräntan rusade upp och förbi 2%. Tillfälligt eller ej återstår att se om en månad dvs kort före FED ska besluta om sin historiska räntehöjning.

Hökar och duvor… Som läget är just nu skall man nog inte utesluta att Jerome Powell och hans följe drämmer till med 50 räntepunkter. 25 känns ju onekligen lite futtigt i ett läge då realräntan är -5%. Detta var f ö även James Bullard (röstande medlem i centralbankskommittén) inne på då han menade att han gärna ser att räntan höjs till 1% fram till juli. En kommentar som sänkte börserna (samtidigt som den höjde ränteförväntningarna) mer än själva inflationsstatistiken gjorde. Rutinerat!  

Polisk korrekthet… Det vore förstås anmärkningsvärt om inte utspelet ovan var regisserat. FED har alltid passat på att skicka ut den typen av kommentarer som någon form av testballonger i sin kommunikation med marknaden. Målsättningen är nämligen att inte överraska marknaden och vi skall komma ihåg att man befinner sig i ett knivigt läge just i år. Utöver att inflationen tycks skena så har man även kongressvalet att ta hänsyn till. Eftersom man sällan vill bli anklagade för att påverka utfallet med sin penningpolitik, vill man sannolikt ha genomfört det mest akuta i god tid för att slippa agera nära på själva valet (läs: under perioden augusti-oktober).   

Strategiskt tänkande… Att gå ut hårt (50 punkter och sedan kanske 2 x 25 eller ytterligare 1 x 50) har ju även sina fördelar. De flesta bedömarna jag lyssnat på menar att inflationstakten kommer att rulla över (dvs börja minska) från och med Q2. Detta som en helt naturlig följd av de s.k. baseffekterna (jämförelsetalen är högre). Genom att komma med resoluta åtgärder i just detta läge (slutet på Q1 och i Q2) kommer FED faktiskt kunna hävda att man lyckades sätta stopp för den skenande utvecklingen. Ingen makroekonom låter sig förstås luras men den icke insatta kan förstås köpa argumenten. Och det är ju inte direkt någon hemlighet att centralbankens rykte inte är det bästa just nu bland amerikanska medborgare som menar att penningpolitiken enbart ser till de allra mest välbärgades intressen.

Politisk risk… Och på tal om politik. I veckan kom den svenska regeringen med beskedet att man vill sänka skolpengen till fristående skolor redan i sommar. Ett något överraskande utspel då man i detta skede tros sakna parlamentariskt stöd för den typen av åtgärd (kan dock ändras). Och helt oavsett om förslaget blir verklighet eller ej höjer man uppenbarligen tonen nu i skoldebatten som man troligtvis lär göra till en av viktig valfråga. En faktor som sannolikt inte ökar efterfrågan på noterade utbildningsbolagens aktier. Även övriga s.k. välfärdssektorer (som vård & omsorg) kan komma att få det tufft. Om inte annat så just fram till valet.

Tar in vatten? … När jag nu ändå talar om välfärd så kan det vara läge att omnämna Ilija Batljans bygge som ju livnär sig på samhällsfastigheter däribland både skolor, ålderdomshem och andra vårdinrättningar. Aktien som ju har blivit en riktigt småspararfavorit, har nämligen haft en riktigt tung inledning på 2022. Nära 30% ned från årsskiftet och nu senast sju nedgångsdagar i rak följd. Hela havet tycks storma just nu och frågan är om inte båten börjar ta in vatten? Stigande räntor, stor skuldsättning samt just ökade frågetecken kring framtiden för privata initiativ inom välfärdssektorerna (ingen lär väl vilja driva skolor om man inte kan får betalt för de ansträngningar man gör) är säkerligen inget som gynnar bolaget som har flertalet av dessa som hyresgäster. Värt att påpeka för övrigt är även det faktum att SBB så sent som i början på januari lämnade en s.k. omvänd vinstvarning. Strax därpå toppade aktiekursen.