Veckan i backspegeln… v06
Februari… Så här långt har februari inte varit någon vidare bra börsmånad.
Stockholmsbörsen har fram till dags datum förvisso ökat med 0,6% men den korta trenden ser inte något vidare bra ut. Den gångna veckan föll Stockholmsbörsen med hela 4,2% och nästa vecka är det åter optionslösen i USA. Tidigare har det i regel inneburit nedgångar på veckobasis. Om så blir fallet även denna gång vet vi förstås inte och nog finns det alltjämt goda möjligheter att februari lyckas leva upp till sitt goda rykte. Tittar vi tillbaka på statistiken från 1996 och framåt (gäller Stockholmsbörsens breda index) har månaden varit börsårets tredje bästa med en genomsnittlig avkastning på 2,1%. Enbart november (+3,2%) och april (+2,3%) har varit bättre.
Hök… Efter att världens viktigaste centralbanker hade presenterat sina räntebesked i förra veckan var det så dags för vår svenska Riksbank att inta scenen denna vecka. Mötet var förstås extra intressant av den anledningen att det var Erik Thedéens första som centralbankschef. Många undrade säkerligen om han i grund och botten var en hök eller en duva? Och skall man döma av hans första presskonferens så tycks nog den förstnämnda beskrivningen ligga betydligt närmare sanningen.
Högre ränta… Att Riksbanken skulle höja räntan med 0,5% var förhållandevis väntat. Det som däremot överraskade var att man mer eller mindre garanterade minst en höjning till i april (0,25% eller 0,5%) följt av ännu en i juni. Det innebär att räntan kan landa uppåt 3,50–3,75% framåt sommaren och så högt hade nog inte många räknat med att den skulle nå givet hur svag den underliggande ekonomiska utvecklingen ser ut att vara (negativ BNP utveckling i Q4).
Frånåkta… Anledningen till den aggressiva räntepolicyn är förstås den höga inflationen. Ser man på framåtblickande förväntningar ligger den svenska inflationsnivån en bra bit högre än vad som gäller i de flesta europeiska länder. Det är enbart ett fåtal länder såsom Polen och UK där inflationen spås bli högre enligt IMF World Economic Outlook. I övrigt förväntas inflationen vara lägre på de allra flesta håll inklusive länder i södra Europa. Blickar vi på våra nordiska grannländer (Danmark, Finland, Norge) uppges inflationen där bli hälften av den svenska under 2023. Nog har Riksbanken med andra ord en rejäl uppförsbacke framför sig efter att ha suttit och sovit bakom skrivborden på Brunkebergstorg under flertalet år.
En stilla undran… Trots att räntehöjningen var väntad höjdes omedelbart efter den blev offentlig, röster om att Riksbanken går alldeles för hårt fram. Och visst, det kan man som utomstående faktiskt tycka när kommittén så sent som för ett år sedan inte såg någon räntehöjning framför sig och därefter inom loppet av 12 månader levererat 300 räntepunkters höjning. Att höja räntan är förstås nödvändigt då penningpolitiken har varit för slapp alldeles för länge. Men kanske vore det bättre att förbereda hushållen genom att avisera 25-punkters höjningar i samband med samtliga årets möten istället för senaste månadernas chockterapi med allt från 50 till 75-räntepunkters ökningar? Just asking.
Negativ bild… De senaste veckorna har debatten kring den svenska kronan blossat upp. Förvåningen över dess svaghet är stor runt om i vårt avlånga land. Erik Thedéen anslöt till nämnda skara då han ansåg kronförsvagningen vara svår att förklara med tanke på svenska ekonomins goda fundamenta. Att stirra sig blind på bl.a. låg statsskuld är dock att göra det enkelt för sig. Sverige är unikt med hög andel rörliga bolån vilket givet inflationsutsikterna inte borgar särskilt väl för den konjunkturella utvecklingen om nu räntan skulle behövas höjas i linje med räntebanan eller för den delen ännu mer. Lägg därtill de omfattande integrationsutmaningarna i spåren av den stora migrationsvågen samt eskalerande gängkriminalitet som fyller nyhetsåtergivningen dagarna i ända, Då är det inte särskilt svårt att förstå varför utländska placerare skyr Sverige som pesten just nu.
Recurring revenue… Utöver räntemötet har förstås bolagsrapporter varit veckans främsta behållning. Och säga vad man vill men merparten av dem fortsätter att vara riktigt bra. Det som däremot är betydligt svårare att förutspå är hur reaktionerna blir. Handelsbankens aktie sjönk exempelvis 8% i spåren av sin rapport som överlag var bättre än väntat. Högre kostnader togs som ett kvitto på att det troligtvis inte blir så mycket bättre än så här. Rätt eller fel får framtiden förstås utvisa. Ensiffrigt P/e-tal och direktavkastning på ca 7,5% är definitivt inte attribut som hade fått mig att rusa mot utgången. Förvisso kan utlåningen minska i år och bankerna blir också tvungna att dela med sig (höjd sparränta på kontona) men 20-procentig marknadsandel på bolånemarknaden i Handelsbankens fall innebär att man har gott om återkommande intäkter även framgent. Den typen av intäkter ansågs ju för bara något år sedan vara det bästa sedan skivat bröd (gällande IT-bolag åtminstone). Men trender på aktiemarknaden är lite som mode. De kommer och går.
Buzz words… Och på tal om just trender. AI (artificiell intelligens) har blivit den senaste tidens allra hetaste sådan. Jag räknar därför kallt med att vi under detta år kommer översköljas av pressmeddelanden där AI kommer föras fram både en och annan gång. Jag skulle inte bli förvånad om det plötsligt visar sig att stort antal bolag (i synnerhet de som finns på mindre listor) egentligen inte gjort annat än sysslat med att ta fram AI-lösningar som kommer att revolutionära deras marknader. Ta dock sådana beskrivningar med en nypa salt.