Veckan i backspegeln… v09

Ett krig som förstås kommer att sätta sina spår på den globala men i synnerhet europeiska ekonomin vilket också är anledningen att även en del av innehållet i undertecknads spalter kretsar kring ämnet. Sorgligt och tragiskt förstås.

Källkritik… Det faktum att den drygt en vecka gamla ”konflikten” är en första sådan i Europa i ”modern tid” (om man räknar bort händelserna i dåvarande Jugoslavien) gör att det förstås är svårt att relatera till liknande händelser tidigare för att dra slutsatser om hur man rimligtvis bör agera. I synnerhet som även gensvaret i form av sanktioner som har införts aldrig tidigare har skådats. Det är värt att ha med i bakhuvet när man tar del av uttalanden från förvaltare, näringsprofiler eller företagsledare. 

Februari… Krigets utbrott har medfört att även årets andra börsmånad blev negativ. Fullt lika illa som i januari blev det förvisso inte men Stockholmsbörsen backade ändå 6,8% vilket innebär att årets inledning saknar motstycke (överlägset svagast med andra ord) i den statistik som jag fört sedan 1996 och framåt. Det är faktiskt blott tredje gången som årets två inledande månader uppvisar negativ börsutveckling. De tidigare åren var 2003 respektive 2011. I det förstnämnda fallet blev börsutvecklingen för helåret trots det positiv.

Mars… Blickar vi framåt har mars generellt visat sig vara en positiv börsmånad. Vad det nu kan tänkas vara värt i ett läge som dagens. Vid 15 av sammanlagt 26 tidigare årgångar har det burit uppför och den genomsnittliga börsutvecklingen sedan 1996 för mars är +0,3%. De två gånger som OMXSPI har backat under både januari i februari fortsatte nedgången även i mars under 2003 för att där hitta en slutgiltig botten efter den långa nedgångsperioden som inleddes år 2000. 2011 däremot studsade Stockholmsbörsen tillbaka upp efter den svaga inledningen. Året som helhet blev ändå negativt.

Reträtt… Under veckan har vi läst om flertalet västerländska bolag som väljer att stänga sin verksamhet i Ryssland. Huruvida det handlar om varaktig nedsläckning eller enbart temporär sådan är förstås ovisst i dagsläget. Risken är att det mycket väl kan bli tal om det förstnämnda. Alldeles oavsett utgången av kriget i Ukraina. I alla fall så länge som Putin sitter vid makten. Jag har dock full förståelse för att få företagsledningar känner sig redo att i detta nu deklarera något öppet. Läget är helt enkelt för osäkert för det och besked som ges här och nu skulle sannolikt snarare vara känslostyrda än någonting annat. Det man som investerare bör vara beredd på är att ryska verksamheter lär belasta resultatet under året.

Finanskris 2.0… Och på tal om belastning. Det faktum att de ryska företagens möjligheter att verka på västerländska marknader har stängts av, lär leda till en hel del förluster. Många av bolagen har sannolikt haft lån på andra håll än i de numera bannlysta ryska bankerna. Pengar som troligtvis inte lär återbetalas och därför bör betraktas som förlorade. Detsamma gäller även företag som har handlat med ryska motparter och ännu inte fått betalt för de varor/tjänster som man utfört/levererat. Vilka summor det kan tänkas handla om är ännu ovisst. Nog har dock situationen potential att bli en ny ”Lehman moment”.

Vinnare… Att finna vinnare på den nu rådande situationen är svårt. Råvarubolagen är naturliga sådana men frågan är förstås hus långvarig en eventuell hausse blir om världskonjunkturen sviktar. Desto längre blir nog uppsvinget för bolag inom försvarsindustrin när de flesta länder väljer att rusta upp. Sent skall förstås syndaren vakna men nu börjar det äntligen höjas röster om att bolag som SAAB ej borde ratas av ESG-skäl. Inget är väl mer hållbart än fred och frihet.

Greentech… Och på tal om just ESG. Efter att ha spårat ur helt tidigare har värderingarna i sektorn sjunkit markant under fjolåret. Det, tillsammans med Europas vilja att försöka göra sig kvitt beroendet från rysk olja/gas gör att det kan vara värt att titta till bolagen på nytt. Sol/vind är förvisso inte helt pålitliga energikällor men investeringar i dessa liksom även andra energikällor (kärnkraft?) lär nog snabbas på oavsett. Det positiva här är att vi har flera nordiska bolag som åtnjuter en stark marknadsställning.

Baksida av myntet… De amerikanska marknaderna har hållit emot tämligen väl under krigsveckan. Gängse uppfattning är att USA kommer påverkas i betydligt mindre omfattning än Europa. Och visst, så kan det mycket väl visa sig att bli. Men det finns anledning att se upp. De hårda sanktionerna innehållande bl.a. frysning av ryska centralbankens tillgångar kan nämligen mycket väl slå tillbaka även på USA. Det är ingen hemlighet att exempelvis Kina äger en hel del av amerikanska räntepapper. Frågan är om man är intresserade att fortsätta med den här strategin när man nu ser vilken sort av sanktioner som kan bli aktuella. Minskat aptit för amerikanska bonds från kinesiskt håll skulle mycket väl kunna tänkas leda till att de amerikanska räntorna stiger vilket tillsammans med hög inflation kan pressa den amerikanska ekonomin högst påtagligt. I ett sådant scenario skulle även dollarn riskera förlora sin ”safe haven” status.

Mjukstart… Och apropå räntor. I samband med veckans utfrågning i kongressen gjorde Jerome Powell klart att han anser det vara lämpligt för FED att höja styrräntan med 25 räntepunkter i samband med marsmötet. Därmed satte han troligtvis punkt på spekulationer om att centralbanken skulle gå ut hårt (50 punkter) för att bekämpa inflationen. Han påpekade dock att man definitivt är redo att agera mer aggressivt om sådant behov skulle uppstå längre fram (läs inflationen inte sjunker tillbaka).