Veckan i backspegeln… v11

Den amerikanska bankkrisen följt av vilda spekulationer runt schweiziska Credit Suisse har medfört extremt stor volatilitet på marknaderna. Däribland Stockholmsbörsen som under onsdagen noterade sin sämsta handelsdag i år (-3,8%). En så pass kraftig nedgång är synnerligen ovanlig företeelse. Under 2022 som ju var ett uselt börsår till följd av både kriget och kraftigt stigande räntor var det blott en enda gång som utvecklingen blev lika dålig eller sämre på dagsbasis (24 januari föll Stockholmsbörsen med nära 4,5%).  

Resolut… Veckans stora samtalsämne har förstås bankkrisen varit. Det intressanta här är den snabba responsen. I USA införde myndigheterna en s.k. ”backstop” där man i stort sett garanterade samtliga insättningar oavsett om dessa var skyddade av insättningsgarantin eller inte. I Europa har man valt att erbjuda Credit Suisse en stor kreditfacilitet (närmare 570 miljarder) för att motverka eventuell likviditetsbrist. Föredömligt snabbt agerat får man väl lov att säga. Nog har man lärt sig läxan från finanskrisen 2008.

QE 5.0?… Huruvida sedan de vidtagna åtgärderna visar sig vara effektiva eller ej återstår givetvis fortfarande att se. Det amerikanska tillvägagångssättet har stött på viss kritik då det implicit innebär att man säkrar insättningar i hela det amerikanska banksystemet vilket vissa bedömare likställer med en nytt QE-program som den här gången riktar sig främst mot de allra mest välbeställda (dvs personer med tillgångar värda mer än 250 000 usd vilket motsvarar ungefär 2,6 Mkr).

Inflationshedge… Eftersom den föreslagna skyddsåtgärden i grunden handlar om gigantiska belopp riskerar det enligt skeptikerna även att kunna leda till en ny inflationsimpuls längre fram och eventuellt slå emot dollarns värde. Åsikterna kring det är förvisso delade men nog ligger det en del i det. En tydlig indikation på det är exempelvis guldprisets kraftiga uppgång (+6% i veckan) som nu åter börjar närma sig 2000-dollar nivån. I svenska kronor har ett nytt ATH redan slagits i veckan.

Planenligt… Och på tal om just inflation. Den amerikanska inflationen fortsätter att sjunka. Ni minns kanske att jag tidigare nämnt att inflationen torde sjunka med omkring 0,5% per månad under våren som en rent aritmetisk effekt av en högre jämförbar bas. Så tycks också ha blivit fallet i februari då inflationen sjönk till 6%. Därmed ligger den i det här skedet på nivåer där den noterades senast under september/oktober 2021 (!) dvs en tid innan kriget i Ukraina bröt ut (på tal om Putin-priser som det ofta talas om i inflationssammanhang)

Policymisstag… Ovanstående iakttagelse tycker åtminstone undertecknad är ganska intressant. Senast som inflationen låg på nuvarande nivåer betraktades den som bekant av FED som ”transitory” varvid räntan låg kvar vid 0–0,25%. Idag är som bekant bedömningen diametralt annorlunda. Inflationen är alldeles för hög och måste därför bekämpas med alla till buds stående medel för att inte bita sig fast. Detta trots att räntan i nuläget är drygt 4% högre än vad den var då. Detta samtidigt som trenden för inflationen är nedåtgående (toppade på 9,1% i juni och har fallit allt sedan dess). Vem har sagt att allting här i världen skall vara logiskt?

Lagt kort ligger… Medan det dröjer till nästa vecka innan vi får ta del av FED:s nya räntebeslut beslut, har den europeiska centralbanken fått bekänna färg redan under den gångna veckan. Föga förvånande blev det en höjning om förväntade 50 räntepunkter till 3,5% vilket man också har guidat för redan tidigare. Någon ny prognos bjöd inte ECB-chefen Christine Lagarde på utan hänvisade till inkommande makroekonomiska data. Nästa policymöte äger rum i början på maj.

Trader Joe… De senaste veckornas händelser har medfört att recessionshotet tycks ha ökat. De långa räntorna världen över har fallit kraftigt och det har också råvarupriser gjort. WTI-oljan har sjunkit under 70 usd vilket motsvarar nivåer vi inte har sett sedan slutet på 2021. Läge för USA att åter fylla på sina strategiska reserver? Tidigare har Joe Bidens administration nämnt att så skulle ske när/om priset föll under just 70 usd. Oavsett vilket tycks det som om försäljningar omkring 90 usd/fat ur nämnda reserv blev en bra affär trots ihållande kritik. Tur eller skicklighet?

Uppköpsvåg… I veckan blev det klart att den svenska regeringen vill skärpa till lagstiftningen gällande utländska investeringar i s.k. skyddsvärd verksamhet. Därför går man nu fram med en lag om ett nytt granskningssystem som skall kunna stoppa uppköp av svenska bolag. Ett säkerhetspolitiskt drag som redan uppges finnas i 18 andra europeiska länder. Beslutet känns spontant rätt men den naturliga följden av lagen riskerar att bli ett byråkratiskt krångel kring utländska övertaganden generellt. Eftersom lagen är tänkt att träda i kraft i slutet av detta år kan beslutet därför bli en trigger för en del utländska bud innan dess. I synnerhet i ett läge då den svenska kronan inte gör uppköpsmöjligheten svårare direkt (det gör däremot den makroekonomiska osäkerheten).