Veckan i backspegeln… v27

Att det handlar om en stark prestation kan det faktum att det är den 15:e bästa bedriften genom tiderna vittna om. Detta till trots är det faktiskt något sämre än vad samma index bjöd på under fjolåret (+15,9%). Den gången fortsatte index upp med ytterligare drygt 7% fram till årets slut. Hur det blir i år får framtiden utvisa.

Bredd… Den positiva utvecklingen till trots finns det även sådant som kan oroa (det gör det i och för sig alltid). En sådan faktor är att drygt 50% av årets positiva avkastning beror på utvecklingen för aktierna som går under benämning "Magnificent 7". Rensar man för dessa sju (Apple, Alphabet, Amazon, Microsoft, Meta, Nvidia och Tesla) har utvecklingen inte varit lika strålande. För även om S&P 500 handlas i nära anslutning till alla tiders rekordnotering (ATH), är det faktiskt knappt hälften av aktierna som ingår i detta index som handlas ovan sitt 100-dagars glidande medelvärde.

Famous last words?... Enligt FED-chefen Jerome Powell syns det nu allt fler tecken på att inflationen kan ha toppat. Det i sig gör att man från centralbankens håll kan skifta fokus mot läget på arbetsmarknaden som ju är FED:s andra viktiga mandat. Och just arbetsmarknaden hamnade i fokus under fredagen då nya siffror för juni presenterades. Antalet sysselsatta ökade förvisso med 206 000 personer vilket var en något kraftigare ökning än förväntade 191 000. Samtidigt reviderades (nedåt) de föregående månaders utfall med förhållandevis höga 111 000. Arbetslösheten ökade även till 4,1% (4,0% månaden innan) vilket är den högsta nivån sedan december 2021. Timlönen steg med 3,9% i årstakt (4,1% i maj). Summa summarum tolkar i alla fall jag det som en rapport åt det lite mjukare hållet som torde kunna hålla räntesänkningsdrömmen vid liv.

Inflationshot… En aspekt som kan störa amerikanska inflationsförväntningar är i vanlig ordning råvaruprisutvecklingen och då i synnerhet gällande olja. Efter att ha handlats klart under 80 usd en tid har priset nu vänt upp och det med besked. Sedan lågpunkten 4 juni har priset ökat med drygt 14% och handlas numera på samma nivåer som i slutet på april. Det i sig är kanske inte så iögonfallande men jämför vi dagens nivå med fjolårets vid samma tidpunkt är nuvarande nivå ca 13% högre och därmed inflationshöjande (årstakt) allt annat lika.

Oroväckande… En bakomliggande anledning till prisuppgången på olja är sannolikt det faktum att den kinesiska ledningen skall ha uppmanat sina statliga oljebolag att fylla på landets strategiska oljereserver för att öka försörjningssäkerheten. Uppmaningen har enligt nyhetsbyrån Reuters gått ut till oljebolagen CNPC, Sinopec, Cnooc, Sinochem och Zhenhua Oil. Påfyllningen ät tänkt att pågå från och med nu och ända fram till och med mars nästa år. Om den genomförs i den omfattning som kinesiska myndigheter önskar lär det innebära ökning med 60 miljoner fat. Det vore förvisso en av de största påfyllningarna av strategiska reserver i Kina på senare år men samtidigt inte större än fem dagars normala oljeimport. Icke desto mindre spär naturligtvis beslutet på den redan höga geopolitiska oron.

Droppen… Få har sannolikt missat det faktum att den sittande presidenten Joe Biden inte gjort särskilt bra ifrån sig i den TV-sända debatten häromveckan. Och hade han och hans stab hoppats på att vinden snabbt skulle blåsa över så har den snarare tilltagit i styrka. Idag ifrågasätts hans lämplighet öppet och frågan är om han inte tvingas kasta in handduken av hälsoskäl till slut lagom till partikongressen i augusti där demokraterna formellt väljer sin kandidat. Som läget är nu får man en känsla att hans (och därmed även partiets) chanser till valseger minskar dag för dag. Det stora frågetecknet är förstås om det finns någon som skulle vilja ta sig an uppdraget så här i sista stund. Den av mig nämnda kandidaten, Anthony Blinken (utrikesminister idag), tycks inte förekomma i förhandsspekulationerna. Istället talar man om relativt impopulära Kamala Harris (vice president idag) och mindre kända Gavin Newsom (guvernör i Kalifornien).

En klassiker… Och på tal om just stundande presidentval. Ni minns kanske att jag tidigare i år nämnde att en sektor som man gör bäst att undvika ju närmare valet vi kommer är läkemedelsdito. Detta då de höga amerikanska priserna på just medicin så gott som alltid tenderar att bli slagträ i valdebatterna. Det första bolaget att ”känna på” det klassiska kampanjtricket blev den danska jätten Novo Nordisk. Efter debattdebaclet har Joe Bidens läger gått över till en offensiv där höga priser på Ozempic och WeGowy blev ett enkelt mål. More to come?

Trendbrott? … Den svaga svenska ekonomin har lett till skyhöga antal konkurser i år. Men som på många andra håll syns även här bättringstendenser. Företagskonkurserna var nämligen 4% färre i juni om man jämför utvecklingen med samma månad året innan. Det är första gången på nästan två år som en nedgång i årstakt noteras. Skälet till de höga talen har ofta visat sig vara skatteanståndsärenden som härstammar från pandemitiden. En annan bakomliggande faktor är det högre ränteläget som dels medför att skulderna blir svårare att hantera (dyrare), dels innebär att kapitalet inte längre är lika tillgängligt. Tråkigt för dem som drabbas förstås men i grund och botten ändå ett sundhetstecken. Det är nämligen inte dagens ränteläge som framstår som unikt. Det exceptionella var den utdragna tiden med nollränta.