Veckan i backspegeln… v29
Politisk jordbävning… Förra helgens misslyckade attentat mot Donald Trump var förstås veckans stora samtalsämne.
Det faktum att den forne presidenten undkom med blotta förskräckelsen stärker sannolikt hans möjlighet att gå segrande ur striden om presidentämbetet. ”What doesn´t kill you, makes you stronger” är ett klassiskt citat som troligtvis kommer oerhört väl till pass här. Skall Demokraterna lyckas vända på det här krävs det nog att Joe Biden drar sig ur. Frågan är dock om ens det räcker nu.
Wake up call… En annan fråga är förstås om citatet ovan gäller inte enbart Donald Trump utan även marknaden. För nog var även den någon ynka centimeter från en potentiell katastrof. Här kan man verkligen tala om att en svart svan dök upp från ingenstans. Turligt nog försvann den lika snabbt som den kom. Med det sagt kan händelsen i småstaden Butler ändå ha blivit en påminnelse om riskerna efter långvarig uppgång. För hastigt och mindre lustigt noterade de amerikanska börserna en av sina sämre veckor på länge. I onsdags föll Nasdaq med 2,8% vilket var den största nedgången sedan december 2022.
Rapportbonanza… Med Stockholmsbörsen kring årshögsta skulle man spontant kunna tycka att förväntningar på rapporterande bolag var väldigt högt uppdrivna. Ser man dock till merparten av rapportreaktionerna tycks inte så vara fallet. Flertalet aktier har nämligen fått rejält positivt mottagande med rejäla uppställ som följd även efter rapporter som i undertecknads tycke inte såg så värst mycket ut för världen. I ett annat klimat hade mottagandet mycket väl ha varit påtagligt mycket sämre. Troligtvis har det positiva marknadssentimentet lett till positivt tolkningsföreträde.
Olika faser… Värt att påpeka i sammanhanget är det faktum att man kanske inte skall övertolka det positiva momentum som just nu råder. För det första är det inte ovanligt att när mottagandet blir positivt i rapportperiodens inledningsskede, stegras förväntningarna ytterligare vilket gör det allt svårare för bolag som presenterar sina rapporter längre fram att överträffa de höjda förväntningarna. För det andra vet vi att just juli tenderar att vara den avkastningsmässigt bästa månaden under Q3. Styrkan just nu är således inte helt förvånande för den som följer ”börskalendern”. Och nog gäller det njuta medan det går. Augusti och september dras som ni säkert vet med betydligt sämre facit. Återkommer till ämnet som vanligt kring kommande månadsskifte.
Bovar… Efter att ha ögnat genom stort antal rapporter får jag personligen en känsla att det främst är lönsamheten som i mångt och mycket överraskar positivt. Det ser med andra ord som om bolagen har varit särdeles lyckosamma med att inte bara kapa kostnader utan kanske framförallt justera sina priser. Det i sig kan vara anledningen till den omtalade ”higher for longer” trenden för inflationen. När kostnadstrycket nu faller på bred front (juni bjöd som bekant på deflationstendens i USA) blir utväxlingen på resultatraden betydande. Denna effekt kan mycket väl bestå då jag antar att få bolag kommer sänka sina priser i ett läge då räntorna börjar sänkas och köpkraften successivt stärks. Det som skulle kunna tänkas framtvinga den typen av åtgärder är om ekonomin gick in i någon form av global recession.
Förvirring… Zoomar man ut råder just nu minst sagt märkliga tider. Geopolitiskt har nog osäkerheten inte varit högre på länge. Att guldet som jag omnämnde förra veckan, har nått ett nytt ATH är kanske inte direkt anmärkningsvärt i den typen av klimat. Samtidigt torde det även kunna antyda att ekonomin är på väg mot en recession vilket rimmar ganska illa med toppnivåer på de vanligtvis framåtblickande börserna. Dessutom är även ränteläget fortsatt högt med en 10-åring som förvisso har backat något men ligger alltjämt en bra bit över 4-procentsnivån. Knappast recessionsnivåer. Lägg därtill att småbolagens aktier (Russel 2000) har alldeles nyss haft sin bästa period i mannaminne (10% på kort tid) och man får verkligen en känsla av en bull market i full blom.
Bakslag… Tyska Volkswagen vinstvarnade häromveckan. Det som fångade mitt intresse i anslutning till beskedet var att man planerar stänga en Audi-fabrik som en följd av lägre efterfrågan på elbilar i premiumsegmentet. Uppenbarligen börjar Europas största fordonskoncern känna av den kinesiska konkurrensen. Volkswagens samlade försäljning i Kina minskade med hela 20% under Q2 och frågan som jag har ställt tidigare i mina spalter är om inte den gigantiska (och hittills oerhört lukrativa) asiatiska marknaden är på väg att tas över av lokala (kinesiska, japanska och sydkoreanska) tillverkare.
Mörka moln… För att inte drabbas av samma sak på hemmaplan föreslås nu rejäla tullar på kinesiska elbilar (som i flera år har subventionerats av staten). Det ligger därmed i farans riktning att fordon blir föremål för ett handelskrig världen över. Givet hur stor vikt som fordonsindustrin spelar för den europeiska ekonomin är det onekligen olycksbådande utveckling som kan få relativt stora konsekvenser på vår kontinent. Fordonsindustrin uppskattades enligt ACEA sysselsätta omkring 14 miljoner människor i Europa så sent som 2021. Och då inkluderar siffran ovan enbart dem som arbetar inom tillverkning av fordon och komponenter, forskning och utveckling, försäljning och marknadsföring, samt eftermarknadstjänster. Tittar vi på alla människor som påverkas indirekt blir siffran cirka 3x större motsvarande drygt 5% av den totala befolkningen eller ett medelstort europeiskt land.
In i väggen… En del biltillverkare drar nu tillbaka sina prognoser gällande elektrifiering av bilflottan. Därtill har även bolag som tillhandahåller laddinfrastruktur vittnat om utmanande tider. Samtidigt noterade Volvos vd Martin Lundstedt minskad orderingång på elektriska lastvagnar vilket han skyllde på tydliga brister i ekosystemet. Den så heta elektrifieringstrenden har onekligen stött på patrull. Det i sig har även fått priser på en del råvaror som är viktiga för nämnda omställning (koppar, zink, nickel, bly) att svalna högst påtagligt de senaste veckorna. Det senast nämnda kan förstås, utöver en inbromsad elektrifiering, även bero på svagare global konjunktur. Kina ser ju ut att fortsätta gå på sparlåga, detsamma kan man väl säga om Europa medan USA visar en del tecken på att börja bromsa in.