Veckan i backspegeln… v30

Ett tämligen väntat besked som potentiellt kan vara tänkt att vända den för demokraterna klart negativa opinionen där Bidens hälsa har setts som belastning. Det är i alla fall vad man hoppas på i det ”blåa lägret”. Vem som kommer att ta sig an kampen mot Donald Trump är ännu inte avgjort (det demokratiska konventet äger rum i augusti). Oddsen just nu är dock i favör för vice presidenten Kamala Harris vars kandidatur också var den som Joe Biden själv ställde sig bakom.

Index baisse… Ser man till börsens utveckling verkar presidentens besked inte gjort marknaden överlycklig. Efter att i princip ha tecknat in säker seger för Donald Trump har viss osäkerhet kring det slutgiltiga utfallet börjat smyga sig in. Och säga vad man vill men just osäkerhet är inte något som marknaden gillar. Veckans börsnedgång kan därför med stor sannolikhet tillskrivas ”Kamala effekten”. Samtliga amerikanska index föll med kraft och onsdagens nedgång för S&P 500 översteg 2% för första gången sedan februari 2023. Nasdaq tappade i sin tur 3,6% vilket var den största nedgången sedan oktober 2022. Värt att omnämna är att index redan veckan innan hade en nedgångsdag om 2,8%.

Kuriösa… Att S&P 500 faller 2% eller mer är faktiskt relativt ovanligt. Ifjol (2023) hände det enbart en enda gång, just i februari som omnämnts ovan.  Kursfall av detta slag var betydligt mer frekventa under 2022 som en konsekvens av Rysslands angrepp av Ukraina. Det året hade vi hela 15 handelsdagar med nedgångar överstigande 2% på USA:s bredaste index. Som en jämförelse kan nämnas att under finanskrisåren 2008–2009 föll S&P 500 med mer än 2% vid 18 respektive 16 tillfällen. Enbart 2002 har fler liknande dagar (22 stycken). Genomsnittet sedan millennieskiftet är sju (7) baissedagar av den typen per år. Som kuriosa kan nämnas att det inte inträffade en enda sådan dag under perioden 2004–2006. Inte heller 2017 hade vi någon dag då nedgången var större än 2%.

Balansakt… Nedgångar i USA går vanligtvis ej obemärkt förbi här hemma men den här gången blev det ingen större dramatik på Stockholmsbörsen. OMXSPI slutade nära på oförändrat i veckan (+0,1%) och ligger än så länge på rätt sida om nollstrecket i juli (+1,9%) när nu blott tre handelsdagar av månaden återstår. En hyfsat negativ inledning på nästkommande vecka är således vad som måste till för att radera ut julis inledande uppgångar och därigenom öka risken för nedgång i augusti. Under de senaste 30 åren har julibörsen vid 13 tillfällen uppvisat negativ avkastning. Blott vid fem (5) tillfällen följdes det av uppgångar i augusti. Senast som en sådan sekvens blev aktuell var 2014. Ett tag sedan med andra ord. Än är vi inte riktigt där.  

Dryparperiod… Helt oavsett hur det blir med juli i sin helhet är oddsen ändå inte särskilt gynnsamma för börsen under de närmaste veckorna. Perioden augusti-september hör nämligen till de klart svagaste historiskt sett. Tittar vi på dess facit för Stockholmsbörsen sedan 1996 har OMXSPI-index i genomsnitt tappat 2,4% från sista handelsdagen i juli till motsvarande handelsdag i september. Facit för enkom augusti är -1,4% vilket räcker för att månaden skall benämnas som börsårets sämsta. September är med sina -1,1% näst sämsta dito.

Not so magnificent… En anledning till indexmässiga nedgångar under den gångna veckan var det minst sagt svala mottagandet för två av de sammantaget sju magnifika jättarna. Både Tesla och Alphabet (moderbolag för Google) tappade nämligen rejält i spåren av sina rapporter. I det förstnämnda fallet berodde nedgången på en klart sämre rapport än vad marknaden hade förväntat sig. Alphabets rapport toppade däremot förhandsestimaten på de allra flesta punkterna men sänktes istället av nyheten att OpenAI har lanserat en egen sökmotor, Search GPT, med målsättningen att erbjuda en mer effektiv sökupplevelse med hjälp av AI-teknologi. Nästa vecka publicerar ytterligare fyra av de sju bolagen sina rapporter. Den av dem som dröjer längst med att redovisa sina siffror är Nvidia.

Säljprogram… Och på tal om just Nvidia. Jag har som ni kanske minns nämnt tidigare att bolagets VD Jensen Huang vid flertal tillfällen har sålt aktier i bolaget. Detta är något han faktiskt har fortsatt med så gott som veckovis sedan dess. Man skulle nästan kunna kalla det för ett omvänt personligt återköpsprogram. I veckan rapporterade han en ny försäljning till ett värde av knappt 30 Musd vilket summerar värdet av hans avyttringar under senaste dryga månaden till 424 Musd (närmare 5 miljarder kronor). En bråkdel av hans totala innehav förvisso men icke desto mindre en aspekt värd att ha i åtanke.

Duvor och hökar… Nästa vecka (30–31/7) är det som bekant dags för sommarens FED-möte. Som läget ser ut just nu är det inte mycket som tyder på att Jerome Powell och hans kollegor väljer att bjuda på någon räntelättnad. En sådan tycks däremot vara mer eller mindre given i samband med mötet i september. Frågan som allt fler ställer sig är i grund och botten varför FED väljer att vänta? En av dessa är den tidigare ledamoten William Dudley som ju förr i tiden ingick i FED:s kommitté. Enligt honom tyder allt mer på att ekonomin i USA mattas vilket jag nog kan hålla med om. Med det sagt får man ändå medge att inkommande data är av motstridig karaktär. PMI som publicerades i veckan visade att inköpschefsindex för tillverkningsindustrin kom in en bra bit under förväntningarna (49,5 jämfört med 51,6). För tjänstesektorn var siffran däremot en bra bit över 50-nivån. Även BNP beräknas preliminärt ha stigit med 2,8% i Q2. Det är dubbelt så snabb tillväxt som uppmättes i Q1. 

Kollaps… Ett kurshaveri är aldrig kul och i synnerhet inte en fredag eftermiddag. Det är dessvärre exakt vad som drabbade BioArctics aktieägare då det strax efter lunch blev klart att EU:s läkemedelsmyndighetskommitté för humanläkemedel, CHMP, har lämnat en negativ rekommendation gällande Bioarctics partner Eisais ansökan om marknadsföringstillstånd (MAA) för lecanemab som behandling av Alzheimers sjukdom. Beslutet får väl antas vara hyfsat oväntat eftersom läkemedlet redan har godkänts i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hongkong och Israel. Några som tycks ha förutspått vartåt det barkade (eller bara haft tur?) är förvaltarna på norska oljefonden och Länsförsäkringar Fonder. Dessa båda har nämligen sålt ut sina andelar i juni. I fredags sjönk kursen 34%.