Veckan i backspegeln… v44

Fredagens starka avslutning säkrade nämligen uppgång för veckan i sin helhet (+0,9%) vilket innebär att Stockholmsbörsen har stigit fyra veckor i följd. Tro det eller ej men det kan nog ses som någon form av ett styrketecken. Det är nämligen första gången som liknande har inträffat i år. Faktum är att senast som OMXSPI-index hade fyra positiva börsveckor i rak följd var så sent som under sommaren 2021 (juni/juli)!

Facit… Trots ovanstående bjöd årets upplaga av börssommar, det s.k. sommarhalvåret som sträcker sig från inledningen på maj till slutet av oktober, på en nedgång om 11,2% när siffrorna för Stockholmsbörsens prestation kunde summeras i måndags. Detta trots att perioden innehöll två mycket starka månader i form av juli (+12%) och nyligen avslutade oktober (6,3%). Därmed fortsätter sommarens dystra facit att göra sig gällande. Har man valt att placera en tusenlapp med syftet att ha pengarna på börsen under ovan nämnda sommarperiod har det insatta kapitalet efter 50 års tid krympt till 870 kronor. Nedslående statistik, i synnerhet som motsvarande siffra för perioden november-april uppgår till drygt 182 000 kr.

Goda odds… Efter regn kommer sol sägs det dock och kanske var den starka oktoberbörsen en försmak av ett vinterrally? Omöjligt är det definitivt inte. Vintermånaderna har ju historiskt bjudit på styrka. Tittar vi på börsutvecklingen för vinterhalvåret har OMXSPI sjunkit blott 10 gånger under de senaste 50 åren. Aldrig förr har vi dessutom fått uppleva två påföljande nedgångsperioder vilket skulle bli fallet om index står lägre vid slutet av april nästa år än 750 som var den gällande nivån vid utgången av oktober. Skall utvecklingen bli exakt som det historiska snittet antyder landar OMXSPI uppåt 845 då (+12,7%).

Trendspaning… För att vi inte skall anta allt för optimistisk ton kan det kanske vara värt att damma av min egensnickrade tekniska trendmodell som jag ju har för vana att presentera inom ramen för mina spalter. Stark oktober till trots är nedtrenden fortsatt gällande. Index befinner sig en bra bit under både 12- och 24-månaders glidande medelvärden där det snabbare av dem har nu korsat det långsammare. Som framgår av grafen nedan kan uppgången föra index en bra bit till utan att nedtrenden som sådan äventyras.

FOMO… Kan inte botten ha nåtts trots ovanstående dystra graf? Jo då, självklart kan så ha varit fallet. När trender väl vänder vet vi det aldrig vid tidpunkten då detta sker utan först i efterhand (i regel åtskilliga procentenheter senare). Det jag försöker påvisa är att den som vill ha sannolikheten för en långsiktig vändning på sin sida (och därigenom ta lägre risk) får tyvärr vänta på en bekräftelse. Försäkringar kostar som bekant. Att ta bet på bra börs under ”vinterhalvåret” är en sak. Att gå ”all in” i detta skede av rädsla för att inte missa uppgången en helt annan. Det senare hade jag trots allt rekommenderat att låta bli så länge som trenden är att betrakta som negativ.

Hökar eller duvor?… Veckans främsta behållning var förstås FED-mötet. Precis som förväntat höjde centralbanken räntan med 0,75% men flaggade samtidigt att man kommer att studera inkommande data innan man beslutar sig för hur mycket räntan behöver att höjas nästa gång. Marknaden tolkade det, åtminstone initialt, som ett tecken på att det var fjärde och sista gången som FED höjde med 0,75% och drog lättnadens suck. Det var just då som Jerome Powell klev in i handlingen och påtalade att glädjen kanske var lite väl tidig. FED kommer nämligen högst troligt tvingas höja räntan högre än vad man trodde så sent som i samband med föregående möte i september. Ännu har man nämligen inte sett några tydliga tecken på att inflationen mattats.

Inflationen... Hökaktig centralbankschef är tämligen naturligt i detta skede när FED vill kyla av ekonomin. Givet att inte något exceptionellt inträffar i närtid borde inflationen sakta men säkert börja sjunka som en konsekvens av allt högre baseffekter. Däremot är det osäkert om detta kommer återspeglas tydligt redan i nästa veckas inflationsrapport. Någon tydlig försvagning syntes heller inte i den arbetsmarknadsrapport som publicerades under fredagen. Antalet sysselsatta ökade med 261 000 nya jobb vilket var klart högre än förväntningarna. Arbetslösheten ökade däremot till 3,7% (3,5% i september) medan löneinflationen uppgick till 4,7% i årstakt (5,0% månaden innan).