Veckan i backspegeln… v44

Under den gångna veckan har Stockholmsbörsen lyckats stiga under fyra av sammantaget fem handelsdagar. När det väl var negativa tongångar handlade det om beskedliga sådana (-0,2% i onsdags). Sammantaget steg börsen med 4,9%. Detta var dels årets näst bästa veckovisa prestation dels en uppgång som förde OMXSPI-index ovan den psykologiskt viktiga årsskiftesnivån.   

Baisse… Om veckans styrka är en indikation på att börsbaissen har nått kulmen är det förstås inte många som vet. Värt att omnämna är det faktum att Stockholmsbörsen har fallit fyra månader i följd (juli-oktober). Det hör inte till vanligheterna. Senast vi såg en så pass ihållande nedgång var faktiskt så länge sedan som 2018.

Trendspaning… Månadsskifte innebär som brukligt att undertecknad stämmer av hur det ligger till med den långa trenden. Till min hjälp har jag den egensnickrade enkla modellen som bygger på dels månadens stängningsvärde dels 12- och 24-månaders glidande medelvärden och dess förhållande mot varandra. Modellen slog som bekant om till negativ i månadsskiftet augusti/september och har sedan dess indikerat att nedtrend råder. Så var läget även i slutet av oktober. För att modellen skall slå om till positiv krävs det nu fortsatt styrka under november. OMXSPI måste nämligen avsluta kring 830 för att så skall bli fallet. Omöjligt? Nej, definitivt inte. November är ju i regel en stark börsmånad. Det intressanta i detta nu är det faktum att 12- och 24-månaders glidande medelvärden ligger väldigt nära varandra.

Räntetopp? … Veckans viktigaste makroekonomiska händelse var förstås FED-mötet. Någon räntehöjning blev det som förväntat inte men den kanske allra mest intressanta nyheten var att även sannolikheten för en sista sådan i december har minskat. I och med det kan FED faktiskt vara klara med sina räntehöjningar för en tid framöver. Nästa räntejustering kan faktiskt mycket väl bli en sänkning och detsamma tycks faktiskt gälla även ECB. Trots allt snack om ”higher for longer”.

Sist ut… Faktum är att flertalet centralbanker världen över redan har genomfört räntesänkningar. I vanlig ordning sticker Riksbanken ut då det mesta talar för att Erik Thedéen och hans kollegor höjer med ytterligare 0,25% i samband med sitt kommande räntemöte. Och detta alltså i ett läge då den svenska ekonomin redan har det riktigt tungt. Enligt SCB har svenskt BNP minskat med 1,2% i Q3 (årstakt). Det kan exempelvis jämföras med amerikansk tillväxt om 4,9%. Det om något kan tjänstgöra som en delförklaring till varför amerikansk ränta är och bör vara klart högre än den svenska och varför dollarn uppvisar relativ styrka mot kronan.  

NFP… Första fredagen i månaden innebär som vanligt nya jobbsiffror från det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet. Efter förra månadens oerhört starka utfall var osäkerheten inför oktobers utfall hög. Den här gången blev dock statistiken klart svagare. Antalet sysselsatta ökade nämligen med 150 000 (väntat 180 000) men de senaste månadernas siffror reviderades nedåt med ca 100 000. Arbetslösheten steg samtidigt till 3,9% (3,8% i september) medan löneinflationen uppgick till 4,1% i årstakt.

Olja…  Oron i Mellanöstern till trots har oljepriset betett sig tämligen stabilt. Trots rejäl stigning från i somras ligger priset faktiskt något lägre än vad som gällde ifjol vid samma tidpunkt. Med det i åtanke behöver man sannolikt inte vara orolig för att just oljan ska bidra till ökad inflation i närtid. Som jag nämnt tidigare bidrar den här och nu snarare med deflatorisk kraft om något. Detta skulle förstås kunna ändras om oljan under vintern åter söker sig upp över 90-dollarsnivån. Helt omöjligt är det givetvis inte. Så länge som priset (Brent Crude) håller till ovan sitt 200-dagars glidande medelvärde är ju den långa trenden per definition positiv varvid nya uppgångar mycket väl kan bli aktuella. Brott ned under 82–83 usd bekräftar däremot att toppen för i år nog är inne.  

Sol/vind… Efter lång tid av stark utveckling har 2023 blivit något av ett obehagligt uppvaknande för flertalet bolag inom sektorn för förnybar energi. Både vindkraft- och solenergibolagen har ett riktigt dystert börsår bakom sig. Danska Örstedt har tvingats till miljardnedskrivningar av projekt och har fått se sin aktie backa med ca 55% i år. Siemens Energy har i sin tur tvingats till samtal om statliga garantier. På vindsidan har väl svenska Eolus och danska Vestas haft ett minst dåligt år med nedgångar på 15 respektive 20%. På solenergisidan har jättar som Enphase och Solaredge kommit med flera vinstvarningar och båda aktierna är ned 70–75% i år.