Veckan i backspegeln… v47
Tidig julklapp… Det är inte utan att åtminstone jag blev något förvånad i torsdags då det stod klart att Riksbanken valde att låta bli att höja räntan.
Det som var än mer anmärkningsvärt var det faktum att direktionen skall ha varit helt enigt i sitt beslut. Kanske har diskussionerna bytt utgångspunkt jämfört med tidigare? Jag är nämligen övertygad att räntan hade höjts om Stefan Ingves hade varit Riksbankschef. Beslutet i veckan visar att man uppenbarligen inte längre är blint fokuserade på den senaste KPI-siffran utan väger in även yttre omständigheter som konjunktur och arbetsmarknad. Inte en dag för sent och värt en applåd.
Rundgång… Den svenska Riksbanken i all ära men veckans allra största snackis i finansvärlden måste ändå ha varit turerna kring OpenAI där bolagets VD Sam Altman överraskande fick sparken på minst sagt oklara grunder. Ett par dagar senare meddelades att han var redo att ansluta till Microsoft som ju är en av ägarna till OpenAI. Innan en övergång blev av fick han dock tillbaka VD jobbet på OpenAI. En minst sagt märklig historia där en enorm massa rykten florerar kring anledningen till entledigandet och där är också väldigt mycket fortfarande oklart. I regel när man inte vet vad som ligger bakom är svaret oftast: pengar. Så kan även fallet vara här på ett eller annat sätt om nu inte hela härvan var ämnad som ett gigantiskt PR-trick. Det senare känns dock tveksamt givet hur het AI är för stunden.
Iskallt… Från het till dess motsats. -36% blev nämligen facit för Hexatronics kursutveckling efter att man i tisdags tvingades vinstvarna avseende Q4. En smått overkligt drastisk kursnedgång i synnerhet som aktien redan dessförinnan sjunkit som en sten. Här kan man tala om förtroenderas. Men så har ju bolagets ledning för blott tre veckor sedan förmedlat en syn som inte alls var lika nattsvart som nu. Att lönsamheten under årets andra halvår spås bli någonstans kring 12–14% innebär i grova drag ca 8–10% i Q4 (före redan aviserade strukturkostnader) då den låg strax ovan 15% i Q3. Det är nätt och jämnt en halvering mot målsättningen om 15–17% dit man skruvande upp sitt finansiella mål så sent som i februari. Givet att även inledningen på nästa år lär präglas av lägre efterfrågan kan även lönsamhetsantaganden för nästa år behöva sänkas. Hur långt är oklart i det här läget. Det är troligtvis av den anledningen som botten gick ur aktien. Sälj först, räkna sedan blev sannolikt mantrat.
Sedelbrasa… Och på tal om kurshaverier. Jag har de senaste veckorna nämnt danska Better Collective som bara för några veckor sedan nådde upp till sitt ATH. Åt motsatt håll har den svenska konkurrenten Catena Media gått. Aktien är nu nere på nivåer där den senast var 2020 efter att bara i år ha sjunkit med omkring 35%. I Q3-rapporten blev rörelseresultatet negativt och givet hur svagt Q4 inleddes (intäkter sjönk -37% i oktober) är det inte mycket som talar för en bättre avslutning på årets trots att Q4 generellt sett bör vara bolagets bästa period. Aktien tappade 21% på rapportdagen och den här gången är det faktiskt svårt att inte hålla med marknaden. Catena Medias Q3-rapport ligger nämligen väldigt bra till för att utnämnas till hela rapportperiodens bottennapp. Sett mot bakgrund av det och hur andra rapporter tagits emot kan man nästan tycka att nedgången hade kunnat varit större.
Run Forrest, run… Nästa gång du läser att ditt bolag inleder ”strategisk översyn” är det nog dags att ”rösta med fötterna”. En sådan var just vad Catena Medias ledning drog igång för 1,5 år sedan och som nu anses vara slutförd. Det som den utmynnade i var dels ett antal ”fire-sales” av diverse europeiska tillgångar, dels återköp som ju i efterhand närmast kan liknas vid att elda upp aktieägarnas pengar. Det som finns kvar nu (kärnverksamheten) är i huvudsak den nordamerikanska verksamheten vars intäkter alltså minskade 37% i oktober (!). De enda som har dragit vinstlotten av den strategiska översynen är nog rådgivaren Carnegie där man sannolikt skrattat hela vägen till bankvalvet.
Från hat till kärlek… Låt mig dock avsluta veckans spalt med något positivare tongångar. Försvarsjätten SAAB som ju hörde till våra favoriter innan det blev mode, rapporterade i veckan att man har fått in order till ett värde av drygt 5 miljarder kronor. Ruskigt goda nyheter inte enbart för SAAB utan faktiskt för hela den svenska försvarsindustrin (underleverantörer, konsulter m m). Något mer förvånande är däremot att kursen inte utvecklades bättre än vad den gjorde (+2,2% i veckan). Det om något visar kanske att aktien just nu inte längre är särskilt billig. P/e-talet ligger omkring 24–25 på årets estimerade vinst och cirka 20 på nästa års dito. Det är förstås inte orimligt men kräver samtidigt att man infriar prognoserna vilket det åtminstone historiskt har varit lite si och så med. Det positiva här är dock att efterfrågan är så pass mycket högre att man inte längre behöver prisa in sig i marknaden vilket ju fallet har varit tidigare (låga marginaler). Säga vad man vill men här tycks nog krigen (det är ju flera nu) ha kommit som en skänk från ovan om man nu får utrycka det så. Den enes död, den andres bröd med andra ord.
