Phoenix BioPower utvecklar två revolutionerande tekniker; en ny gasturbinteknik och en ny teknik för högeffektiv biokraft. I över 200 år har vi omvandlat energin i biomassa till elektricitet med samma grundteknik: ångmaskinen. Phoenix Biopower revolutionerar nu detta genom en ny teknik, BTC, som kan producera dubbelt så mycket elektricitet från samma mängd bränsle jämfört med ångmaskinen. I kärnan av biokrafttekniken finns en ny gasturbinteknik, Top Cycle som har hög prestanda, är optimal för vätgasdrift samt har överlägsna prestanda för koldioxidinfångning. Med bolagets nya teknikplattform; Top Cycle och BTC – Biomass-fired Top Cycle – förändras förutsättningarna för planerbar förnybar energi i allmänhet och kraftvärme i synnerhet.
Vänligen berätta lite om dig själv och din bakgrund.
– Jag är VD och medgrundare av bolaget och har arbetat med affärsutveckling, produktutveckling och finansiering inom cleantech sedan 2003. Jag har deltagit i marknadsnoteringen av bolag i både Stockholm (First North) och London (AIM). Med min långa erfarenhet av både ägarledda och publika utvecklingsbolag är jag väl bekant med de utmaningar som Phoenix BioPower står inför. Jag är Pol Mag i nationalekonomi.
Henrik Båge, VD
Kan du beskriva Phoenix BioPower och Er verksamhet för Stockpickers läsare?
– Phoenix BioPower är ett teknikutvecklingsbolag inom ny, högeffektiv biokraft samt en ny gasturbinteknik. Bolaget grundades 2016 och var i samband med första nyemissionen 4 personer. Verksamheten har nu växt till 14 medarbetare.
Behovet av planerbar, förnybar energi har ökat kraftigt de senaste åren i samband med energiomställningen till förnybart och utfasningen av kärnkraft. Vi ser redan idag att elsystemet i Sverige är belastat, framförallt i södra Sverige och ny planerbar produktionskapacitet kommer behövas för att möta samhällets omfattande elektrifiering under de kommande 10–20 åren.
Bolaget bedriver teknikutveckling inom främst fyra huvudsakliga områden för vår teknikplattform: System, Inmatning, Förgasning och Gasturbin. En stor del av testverksamheten bedrivs i egna lokaler, ett nedlagt kolkraftverk, på KTH Campus. Tester och utveckling bedrivs även tillsammans med KTH och TU Berlin.
Parallellt med teknikutvecklingen arbetar bolaget även aktivt med partner- och affärsutveckling vilket är nödvändigt för att realisera den tekniska och kommersiella planen. Bolagets målsättning är att driftsätta en första demoanläggning i full kommersiell skala till 2027/8.
Hur ser bolagets affärsmodell ut?
– Bolaget är pre-kommersiellt men affärsmodellen bygger på intäkter från Hårdvara (€/MW) och Royalty på producerad energi (€/MWh). Inom Hårdvara räknar vi försäljning av nyckelkomponenter/system, konstruktion av anläggning och know-how. Royaltyintäkterna baseras enkelt på producerad energi och knyts till garanti och underhållsavtal för den färdiga anläggningen.
Hur har Er verksamhet påverkats av COVID-19?
– Inledningsvis, våren 2020, var det bekymmersamt. Vi införde korttidsarbete och drog ner med 40 procent. I juni fick vi bifall på två projektansökningar om stöd från Energimyndigheten och Eurostars på sammanlagt 13 MSEK för projekt på totalt 20 MSEK tillsammans med partners. Det innebar att vi fick vända om organisationen och börja rekrytera. Vi har sedan sommaren ökat på med tre medarbetare.
Samtidigt är vi inte opåverkade av Covid-19. Vi hade planerat för vissa investeringar i utrustning för 2020/2021 som inte realiseras, men som vi idag insett inte kommer behövas utan vi kan uppnå motsvarande resultat med andra lösningar mer kostnadseffektivt.
Bolaget har anställda utspridda i Sverige och Europa, med personal i Stockholm, Finspång, Malmö, Uppsala, Södertälje, Berlin och Basel har Covid-19, där nästan alla arbetat hemifrån, vilket inneburit att en ny form av gemensamhetskänsla kunnat uppstå. Alla är lika långt borta, eller lika nära. Det har faktiskt knutit ihop denna spridda organisation eftersom alla samlas i videomöten på lika villkor.
Ni genomför just nu en nyemission där Ni tar in ca 14,6 MSEK. Vad skall Ni använda emissionslikviden till?
– Teknikutveckling. Vi har vår utvecklingsplan och den teknikutveckling som vi bedriver inom de fyra huvudsakliga områdena System, Inmatning, Förgasning och Gasturbin, och kommer under 2021–2022 driva utvecklingen framåt inom dessa områden för att möjliggöra för Pilotanläggningen, som är en stor milstolpe på vägen mot kommersialisering.
Ni har tidigare kommunicerat att Ni har för avsikt att notera aktien. Hur ser planen ut för detta?
– Med de medel som vi har fått beslut om från EU, Eurostars och Energimyndigheten samt planerade utvecklingsprojekt är det vår bedömning att dessa emissionsmedel ska räcka till sommaren 2022. Får vi bra överteckning kan pengarna räcka året ut 2022.
Med anledning av detta ser vi inte att det är motiverat med en notering under 2021, men att det kan mycket väl vara aktuellt mot slutet av 2022, vilket är i linje med vad vi kommunicerade i samband med förra emissionen.
Vilka är de största riskerna i Er verksamhet?
– Bolaget har, enkelt uttryckt två sorters risker; tekniska och kommersiella/finansiella.
De tekniska riskerna handlar om huruvida vi klarar att utveckla en kommersiellt gångbar teknik. Vår teknikutveckling baseras på dels innovativ teknik, dels befintlig, beprövad teknik i kombination. Till detta ser bolaget att det finns tekniska alternativ till den teknik som vi arbetar med som kan bidra till att, under en övergångsfas, upprätthålla hastigheten i teknikutvecklingen utan att prestandan på anläggningen påverkas i allt för stor omfattning.
De kommersiella/finansiella riskerna handlar främst om vi lyckas rekrytera tillräckligt många och rätt industriella partners för att samutveckla delsystem och komponenter för teknikplattformen. Då många delar av utvecklingen är kapitalintensiv, underlättas och påskyndas denna av industriella partners samt att det även möjliggör för kompletterande finansiering från t ex offentliga aktörer som Energimyndigheten och EU. Ofta ställer dessa institutioner krav på industriellt deltagande i projekten.
Hur ser Er konkurrens ut och vad skiljer Er från denna?
– Vad gäller konkurrens behöver man se det i ett lite bredare perspektiv då Bolaget inte hittat någon direkt konkurrent ut ett tekniskt perspektiv. Den anläggning som närmast liknar BTC tekniken är Värnamoprojektet på 90-talet som integrerade förgasning av biomassa med tryck och en gasturbin. Denna anläggning blev aldrig kommersiellt gångbar och lades i malpåse i början av 2 000-talet.
I ett bredare perspektiv är den traditionella ångcykeln den främsta konkurrenten. Det är beprövad teknik, man vet vad man får och vad det kostar. Tyvärr är denna teknik sällan tillräckligt effektiv i att omvandla bränslet till el för att vara lönsam utan ersättning för värmeproduktionen.
Om man tittar bortom förnybar energi så är den traditionella kombicykeln främsta konkurrent. Det är en gasturbin tillsammans med en ångturbin som drivs av t ex naturgas. Kombinerat med koldioxidinfångning blir den utsläppsneutral, men inte förnybar.
Avslutningsvis har vi sol och vind. Bra tekniker som har haft en fantastisk utveckling, både vad gäller utbyggnad och produktionskostnad. Dock är dessa väderberoende och kan inte planera sin produktion efter behovet.
Hur stor är Er potentiella marknad?
– För Europa är den adresserbara marknaden ca 1,8 miljarder euro per år och för Sverige ca 1,3 miljarder per år.
Enligt dig, vilka är de främsta skälen till att man skall investera i Phoenix BioPower?
– Inte minst denna vinter, och även sommaren 2020, har visat på behovet av planerbar, förnybar elproduktion för ett stabilt elsystem samt konkurrenskraftiga elpriser. Energiomställningen kräver en utfasning av fossil energi och Bolagets teknikplattform svarar mot detta behov.
Avslutningsvis om du blickar framåt 5 år i tiden, hur ser Phoenix BioPower ut då?
– Om 5 år, 2026, har vi driftsatt Pilotanläggningen sedan ca 1 år, fått beställningen på den första kommersiella Demoanläggningen, och påbörjat arbetet med att färdigställa underlag och anläggning inför driftsättning om 2–3 år. Vi kommer även vända till positivt kassaflöde detta år.
Erbjudandet i sammandrag
Emissionskurs: 10,15 SEK/aktie
Teckningstid: 8 mars - 22 mars 2021
Emissionsbelopp: Ca 14,8 MSEK
Värdering pre-money: 148 MSEK
Emissionsinstitut: Aktieinvest FK
Dokument och filer
Teaser
Memorandum
Teckna via BankID
Anmälningssedel
Video
Hemsida
