Flera nyanser av grönt
”Grönt är skönt” finns det en del som tycker. Här är möjligtvis undertecknads perception något påverkad av de färger som mitt favoritfotbollslag förknippas med. Det blev förvisso inte något andra SM-guld (grattis Mjällby!) men på det hela taget är det ändå svårt att vara missnöjd med säsongen som sådan. Ännu återstår tre matcher av årets Allsvenska men redan nu kan jag nog konstatera att utfallet för mitt gäng blev klart bättre än vad jag hade förväntat mig i våras. Men så är jag ju också en försiktig general. Även utanför börsen.
Det var dock inte fotbollsmässiga framgångar jag hade tänkt ta upp idag. Färgassociationen gjorde sig dock påmind när vi i veckan blev varse om stålbolaget Stegras problem. Vill det sig riktigt illa blir det nämligen det andra gröna skrytpojektet i Norrland som havererar. Därmed finns det uppenbar risk att de två stora investeringarna som har varit signum för ”den gröna omställningen” kraschar på tämligen kort tid. I tider då många pratar bubblor skulle man nästan kunna tala om en punkterad grön sådan. I alla fall på vår hemmaplan. Ännu en gång påminns vi om att stora, ideologiskt riktiga, visioner inte blir mycket värda om de inte går i par med en verklig efterfråga som leder till lönsamhet vilket till syvende och sist är vad som krävs för att nya industrigrenar skall kunna få fäste mer än tillfälligt.
Ovanstående kan nog vara värt att ha i åtanke även gällande AI som ju är det segment som förefaller vara allra hetast för tillfället men där bolaget som står i centrum, Open AI, alltjämt får betraktas som en koloss på lerfötter. Dess framgångar vilar nämligen alltjämt på externa finansiärers välvilja. Här och nu finns det förstås tillräckligt många intresserade men skulle den amerikanska ekonomin tappa fart och, gud förbjude, hamna i recession, kan äventyrslustan att finansiera förlustgivande projekt snabbt avta (lex Sveriges gröna omställning där till och med Harald Mix som har valt att lämna över ordförandeklubban i Stegra inte tycks vilja försvara sin ägarandel i samband med den nu pågående kapitalanskaffningen). Givet hur allt mer sammanflätade bolagen inom den amerikanska AI-ekonomin börjar bli (jag syftar här på det allt mer utbredda korsägandet) kan konsekvenserna bli ödesdigra. Ännu är vi förstås inte där och har vi tur så hamnar vi inte där heller. En och annan varningsflagg har dock redan hissats.
Utöver Stegras allt djupare kris, har den nuvarande veckan präglats av bolagens rapporter. I synnerhet under slutet av den (torsdag och fredag) var det svårt att hinna med alla inkommande sådana. Jobbigt värre och frågan är om inte Stockholmsbörsen borde införa något slags system där företagsledningar får anmäla sig för vilken dag som de önskar rapportera samtidigt som det införs någon form av maxgräns. När denna fyllts skulle bolagen exempelvis få välja efterföljande dag. Lite av först till kvarn principen. För i takt med att antalet bolag ständigt ökar blir det mer eller mindre ohållbart att försöka bearbeta det inkommande informationsflödet under några få dagar som nu är fallet. Nåja.
Tittar man till rapportperioden så här långt får åtminstone jag en känsla av ett positivt tolkningsföreträde. Ser man till rapportreaktionerna är det inte särskilt många tunga ”kurshaverier” så fort något negativt dyker upp i rapporterna. Nog för att det fanns sådana men i vissa lägen var informationsgivningen så dålig att kraftiga reaktioner var motiverade (Bulten eller Yubico exempelvis). Men på det stora hela så tycker jag nog att marknaden väljer att fokusera på de gröna skotten som eventuellt finns i rapporterna.
Ett tydligt exempel på det ovan nämnda är fastighetsrapporterna där siffrorna som sådana inte såg vidare övertygande ut men det faktum att de inte var sämre än förväntat tillsammans med ledningars kommentarer att det nu börjar skymtas ljus vid horisonten, gjorde att mottagandet ofta blev positivt. Fabeges avgående vd Stefan Dahlbo nämnde rent av att det numera inte var fråga om glaset var halvtomt eller halvfullt utan hur snabbt det skulle fyllas på! Ord och inga visor. Förvisso lär just han inte behöva stå till svars för sitt uttalande då detta var hans sista kvartalsrapport, men ändå. Föga förvånande fick den osedvanliga optimismen fart på den hårt nedpressade aktien (ett av undertecknads vinnarförslag inför året för övrigt).
Värt att notera är att även konsumentrelaterat har haft en bra utveckling vilket stärker tesen att åtminstone den svenska lågkonjunkturen kan ha bottnat ur. Lägre ränta följt av regeringens stimulanser gör nog att vi sakta men säkert börjar ”lätta på lädret” vilket har synts i stigande försäljning för flertalet detaljhandelsbolag. Det är synnerligen goda nyheter när vi nu går in i den tunga shoppingperioden med Singles Day, Black Week och traditionell julhandel.
Sedan tidigare vet vi att aktier är en vintersport där perioden mellan november och slutet av april historiskt sett har bjudit på den bästa avkastningen. Om så blir fallet även i år vet naturligtvis varken jag eller någon annan. Som marknaden reagerat så här långt in i rapportperioden verkar det i alla fall som att man positionerar sig för en stark avslutning på året. OMXSPI-index har återtagit den psykologiskt viktiga 1000-nivån och därmed ser det nu att vara upplagt för test av tidigare ATH-nivåer några procentenheter upp (storbolagslistan OMXS30 är för övrigt redan där!). Eftersom nya kursrekord ofta följs av ytterligare sådana är det inte utan att även en normalt sett försiktig general börjar skymta gröna skott där ute. Känslan just nu är att gräset mycket väl kan vara grönare på andra sidan (läs: börsen står klart högre efter årsskiftet). Och grönt är skönt.
